Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sjuka villkor i friskvården

Att jobba som tränare på gym kan för många framstå som ett drömyrke. I verkligheten är det ofta ett otryggt och ensamt slitgöra med usla villkor.
Anita Täpp Publicerad

Kollega har varit i kontakt med många gymanställda som vittnar om missförhållanden på gymmen. Som den unga kvinna som fick en utskällning av chefen för att hon måste åka till akuten på arbetstid. Som receptionist kan man inte vara sjuk, fick hon veta.

Eller den man som var provanställd som platschef när han diskuterade företagets röda siffror med en kollega.

– Jag blev uppsagd på dagen på grund av det samtalet. Chefen kallade in mig och förklarade att jag inte hade något som helst med företagets ekonomi att göra, att min uppgift enbart var att driva gymmet. Jag fick lämna tillbaka min mobil och dator och lämna gymmet direkt, med två veckors arbetsbefrielse och lön.

Det handlar om att man inte fått ut sin lön.

Att där råder stora missförhållanden i branschen visar också det stora antal telefonsamtal från gym-anställda som Unionens medlemsservice tar emot.

– Samtalen handlar mycket om att man har oklara arbetsförhållanden och rättigheter och att man har problem med sitt anställningsavtal. Och att man inte får ut sin lön, övertidsersättning, ob-tillägg eller sjuklön, säger Anna Nyback, teamchef på medlemsservice.

Läs mer: 4 000 mindre i månaden efter nyår

Enligt en enkät som Kollega har gjort bland Unionens medlemmar i de största gymkedjorna (ideella Friskis & Svettis ingår inte).  känner sig många utsatta för mycket stress och press. De upplever att de har dålig lön och en ekonomisk otrygghet, och känner sig nedvärderade och illa behandlade av arbetsgivaren och cheferna.

Vi har talat med tre personer med erfarenhet från några av landets största gymkedjor. Ingen av dem törs ställa upp med namn, av rädsla för repressalier.

En av dem är Eva som i flera år har varit ensamjobbande med eget ansvar för en anläggning med runt 7 000 besök i månaden. Det betyder exempelvis att hon dagligen ska städa den 650 kvadratmeter stora lokalen, reparera gymmaskiner och byta glödlampor, inventera lagret och utföra administrativt arbete.

Man känner sig konstant stressad. Trots det blir måste man vara ännu snabbare och effektivare.

Eftersom Eva alltid måste finnas till hands om besökarna behöver hjälp med något måste hon kasta i sig lunchen och skynda sig om hon behöver gå på toaletten.

– Man känner sig konstant stressad. Trots det blir man ständigt utsatt för påtryckningar om att man måste vara ännu snabbare och effektivare.

Om hon blir sjuk känner hon sig ändå tvungen att jobba.

– Vår arbetsgivare kräver sjukintyg från första dagen och att stänga en gymanläggning på grund av sjukdom är uteslutet, har chefen förklarat. Ensamjobbande kollegor har gått till jobbet fast de har varit magsjuka.

Eva tycker sig inte ha något inflytande över sin egen arbetssituation. Sedan hon och kollegorna tröttnat på situationen har de gått med i Unionen och krävt att arbetsgivaren ska teckna ett kollektivavtal. Hittills har dock förhandlingarna varit resultatlösa.

Sedan en ombudsman från Unionen informerade företaget om att personalen har lagstadgad rätt till en halvtimmes lunch – och Arbetsmiljöverket la ett föreläggande mot vite på att den skrubbliknande lunchlokalen måste ersättas med en godtagbar sådan – beslöt arbetsgivaren att i stället göra om heltidstjänster på flera av kedjans gym till deltidstjänster. På så vis slapp man både att bekosta lunchvikarier och att bygga om.

– Allt handlar bara om att tjäna så mycket pengar som möjligt, säger Eva, som nu kommer att lämna sitt arbete på gymmet där hon har haft en månadslön på 18 500 kronor.  

Det var lite sektliknande stämning. Man skulle leva för företaget. 

När Harald fick jobbet som platsansvarig i en stor gymkedja hade han länge jobbat med friskvård inom landstinget och såg det nya uppdraget som en spännande utmaning. Men han tröttnade snart på kulturen och den ständiga penningjakten.

– Jag och de andra platscheferna förväntades jobba oerhört mycket, det var lite sektliknande stämning där, man skulle leva för företaget. Vi var hela tiden utsatta för en oerhörd press på att prestera bättre och dra in mer pengar. Jag fick ofta telefonsamtal från cheferna, ja till och med från vd:n, på mina lediga söndagar där de undrade varför jag inte sålt fler medlemskap.

Efter några månader gick han från arbetsplatsen och jobbar nu inom en annan bransch.

Annika, som jobbat i flera år som PT, personlig tränare, i en stor gymkedja ser otryggheten på jobbet som det största problemet.

– De flesta är unga och kan inget om sina rättigheter. Och det behövs inte mycket för att man ska råka illa ut. En receptionist fick sparken för att hon försov sig en gång. Men också cheferna sitter löst. De byts ständigt ut och har alltid ett hårt tryck på sig uppifrån att spara och dra in så mycket pengar som möjligt.

En sak som också bidrar till otryggheten är att personalen sällan får information om vad som är på gång.

Som anställd PT har man en helt provisionsbaserad lön, och ju fler PT-timmar man säljer under en månad, desto mer får man för varje arbetad timme den månaden. För att kunna försörja sig på jobbet gäller det att få en tillräckligt stor kundkrets och att ständigt ragga nya kunder.

Så här ska ingen människa behöva må på jobbet.

 Man måste också våga ta betalt av dem som inte dyker upp på avtalad tid. Vilket kan vara tufft, särskilt om man är ung och ny på jobbet.

Risken är stor att man hamnar i en ond cirkel där man är på jobbet från tidig morgon till sen kväll, i hopp om att få fler PT-timmar.

– Det är naturligvis en ohållbar situation och ibland är det hemskt att se vad som händer med de provanställda. Som den tjej som helt tappade motivation och självförtroende och låg apatisk i en soffa i personalrummet.

– Eftersom PT-timmarna är gymmets största inkomstkälla efter att medlemsavgifterna har betalats så kastar man snabbt ut dem som inte drar in de förväntade pengarna tillräckligt snabbt.

Eftersom Annika nu har en tillräckligt stor kundkrets för att kunna försörja sig på PT-jobbet planerar hon att starta eget tillsammans med några kollegor.

– Jag har fått nog. Så här ska ingen människa behöva må på jobbet!

 

Fotnot: Eva, Harald och Annika som intervjuas i artikeln heter egentligen något annat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret. 

Arbetsmiljö

Ericsson requires more office presence on less workspace

After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:14
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.

This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.

Per Östberg

 There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.

– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.

 

Difficult to find a private room 

One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.

 In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.


Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.

 When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.

 

Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue

According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.

 Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.

At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?

 Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.

Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?

 The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.

Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.

 Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.

For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.

 If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.

This text has been translated with the help of AI.

Arbetsmiljö

Massiva lunchköer arbetsmiljöproblem på SVT

En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2024, kl 06:00
Lång kö till matservering i Radiohusets trapp.
Köerna ringlar långa i Radiohusets trapp varje lunch sedan den stora personalmatsalen Gourmedia stängde tidigare i år. Situationen har skapat stor irritation hos medarbetarna på public service-bolagen. Foto: Privat/Adam Ihse/TT

Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.

Matautomat
Ny matautomat.

− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.

Tvingas köa i en trappa

Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.

− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.

Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:

Maria Fornemo
Maria Fornemo Foto: Jan Chronander

− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.

Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.

− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.

SVT: Vi arbetar med en lösning

Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.

Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?

För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler. 

− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och  fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.

Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?

Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm. 

SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.

Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?

− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.