Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sifs a-kassa centraliseras

Problemet med de långa väntetiderna på ersättning från Sifs a-kassa ska lösas genom att a-kassan centraliseras. Inga a-kassehandläggare ska i framtiden arbeta på förbundets avdelningskontor runt om i landet.
Publicerad
Det är innebörden av ett beslut i dag på ett extra möte med Sifs förbundsstyrelse. På bordet fanns ett remissbehandlat förslag om att regionalisera a-kassan till tre avdelningskontor och en central enhet i Stockholm. Men styrelsens förtroendevalda enades om att i stället ta steget fullt ut och förlägga all hantering av a-kasseärenden till en ort. De två personalrepresentanterna reserverade sig.
Sifs ordförande Mari-Ann Krantz betonar att styrelsen fattat ett inriktningsbeslut och att förbundskansliet fått i uppdrag att räkna på konsekvenserna i personal och ekonomi, innan styrelsen tar slutlig ställning i november.
De långa handläggningstiderna vid a-kassan, som lett till att en del medlemmar tvingats begära socialbidrag i väntan på arbetslöshetsersättning, är inte enda skälet till dagens beslut.
I Sifs översyn av organisationen ingår även att centralisera förbundets medlemsregister och ekonomi. Allt i syfte att frigöra resurser för mer medlemsnära verksamhet, t ex rådgivning vid förhandlingar och uppsägningar. Anställda som i dag jobbar med både a-kassan och annan medlemsservice ska "omställas" till att göra antingen eller. Den vägen hoppas styrelsen kunna omskola handläggare till ombudsmän samt på sikt spara pengar.
Tidigare har siffran 30 "nya" ombudsmän figurerat. Den kan komma att ändras i de nya beräkningarna.
Personalrepresentanterna Ann-Helene Westrup och C-G Hjort reserverade sig. De protesterar mot att den fackliga samorganisationen i Sif inte får någon chans att påverka en annan lösning än just centralisering.
- En majoritet av Sifpersonalen har uppfattningen att avdelningskontoren ska vara fullservicekontor, säger de i reservationen.
Remissvaren från avdelningsstyrelserna var delade i valet mellan nuvarande organisation och en regionaliserad a-kassa till fyra orter. Vissa föreslog på eget initiativ en helt centraliserad kassa, vilket förbundsstyrelsen nu har fastnat för. Andra lokala Sifstyrelser hävdar att en stor organisationsförändring som denna borde hänskjutas till kongressen.

Björn Öijer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.