Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sifare möter mer fördomar än andra i TCO

Homo- och bisexuella sifare upplever att de har dåligt stöd på arbetsplatsen. Mer än hälften anser att deras arbetskamrater har fördomar och 37 procent anser att det förekommer diskriminering på grund av sexuell läggning.<br />
Publicerad
Arbetslivsinstitutet har tillsammans med forskare från Göteborgs universitet kartlagt hur homo- och bisexuella medlemmars situation ser ut i de olika fackförbunden.
- Sif tillhör inte det mest generösa förbundet kan man konstatera. Det är sorgligt. De homo- och bisexuella är en stor grupp och finns på alla arbetsplatser. Vi måste jobba som sjutton för att få bort fördomarna, som ju bara försämrar arbetsklimatet, säger Sifs jämställdhetsansvariga Eva Avner.
Enligt enkäten är män inom TCO minst öppna med sin sexuella läggning. I Sif är det bara 60 procent av alla homo- och bisexuella som är öppna, att jämföra med 80 procent av HTF:arna, 90 procent av journalisterna och 100 procent av Teaterförbundets medlemmar.
Enligt Carina Bildt, forskare och docent på Arbetslivsinstitutet kan en förklaring till att exempelvis HTF:s medlemmar ger en mer tolerant bild vara att förbundet arbetat aktivt mot fördomar om homo- och bisexuella.
En annan förklaring kan, enligt Eva Avner vara att HTF har fler kvinnliga medlemmar och organiserar anställda på RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande.
- Men jag vill inte på något sätt förta HTF:s insatser. Vi på Sif måste vidga vårt arbete.
Enligt undersökningen finns det stora brister i hur lagen om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning efterlevs. Forskarna påpekar att fackens uppgift är att öka kunskapen bland sina medlemmar och se till att lagen följs.
- Vi jobbar väldigt mycket med antidiskrimineringsarbete. Just nu sker en kompetenshöjning inom förbundet, och även om fokus ligger på jämställdhet och etnisk mångfald så tror jag att det kommer att spilla över även på andra grupper. Sif vill vara ett öppet förbund som bryr sig, ett förbund som skapar arbetsplatser där alla får plats, säger Eva Avner.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.