Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif hotar IT-företag med konflikt

Arbetsförhållandena på IT-företaget SPCS, Scandinavian PC Systems, i Växjö får skarp kritik av Sif. Förbundet överväger blockad eller strejk för att få företaget att teckna avtal och rätta till missförhållandena. Företagsledningen tillbakavisar anklagelserna.
Publicerad
Anders Berge, Sifs ombudsman i Växjö, berättar om ett företag där många anställda mått dåligt under en längre tid.
- Förra året började jag få samtal från unga tjejer på SPCS som mådde dåligt. De här tjejerna på supportavdelningen är satta under hård psykosocial stress. En chef sitter och övervakar dem hela tiden. Han checkar hur många samtal de tar och ifrågasätter till och med när de behöver gå på toaletten.
Enligt Anders Berge har flera av de anställda sagt upp sig själva.
- Det har gått så långt som att företagshälsovården har uppmanat folk att säga upp sig för att inte äventyra sin hälsa. Och a-kassan gör undantag för dem och låter dem slippa den karenstid man annars har om man säger upp sig själv, säger Anders Berge.
Sifs uppgifter tillbakavisas av SPCS vice vd Björn Lang. Enligt honom är personalomsättningen låg i jämförelse med andra företag i branschen. Nyligen har företaget också genomfört en personalundersökning.
- Den visar positiva resultat.
Några varningssignaler om att det skulle vara dåliga arbetsförhållanden på supportavdelningen, säger han sig inte ha fått.
Anders Berge säger sig ha fått många nya samtal från pressade anställda den senaste tiden.
- Men företaget anser inte att de har något större problem. De bara tutar och kör.
Nu kräver Sif att företaget tecknar kollektivavtal, något som skulle ge facket möjlighet att påverka arbetsförhållandena. Hittills har SPCS motsatt sig kollektivavtal stenhårt.
- Det är en arbetsplats där man missköter personalen, det är horribelt hur de har det, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsavdelning.
För att tvinga fram ett kollektivavtal överväger nu Sif att sätta SPCS i blockad och att ta ut medlemmarna i strejk. Eftersom det inte finns något kollektivavtal finns inte heller fredsplikt.
Björn Lang, SPCS vice vd, vill inte uttala sig om företagets beredskap att teckna kollektivavtal.
- Vi har inget principiellt emot facket, utan uppmuntrar de anställda att vara med.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält