Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif gör miljonsatsning mot drogproblem på jobbet

En utbildning om drog- och missbruksproblem erbjuds Sifs förtroendevalda från nästa höst. Förbundet satsar fem miljoner kronor under tre år på projektet.<br />- Vår ambition är att göra något stort och starkt av det här, säger Hans Kotzan, arbetsmiljöhandläggare på Sif.<br />
Publicerad
Utbildningen sker i enlighet med ett beslut som togs på förbundets kongress förra hösten.
Sedan en förstudie gjorts, där förtroendevalda, regionchefer och ombudsmän intervjuats, är nu en pilotutbildning planerad i november. Utifrån den ska sedan ett utbildnings- och informationsmaterial tas fram.
- Vi har ännu lite lösa funderingar på hur vi ska gå vidare, om vi exempelvis ska fortsätta ensamma eller ha en samarbetspartner med kvalitetssäkrad kunskap på området, säger Hans Kotzan.
Förstudien har gjorts i samarbete med Alnagruppen, som är fackets och arbetsgivarnas organisation mot alkohol och droger i arbetslivet.
Intervjuerna visade att det finns ett stort behov av en utbildning på arbetsplatserna. De tillfrågade önskar bland annat hjälp med att ta fram en alkohol- och drogpolicy och få information om hur frågan kan drivas på arbetsplatsen liksom hur man upptäcker problemen och kan jobba med rehabilitering.
- Studien visade också att det finns stora brister när det gäller det förebyggande arbetet på företagen. Det här kan vara ett jobbigt och känsligt ämne att jobba med, säger Hans Kotzan.
Tanken är att anställda vid Sifs avdelningar regelbundet ska erbjuda de förtroendevalda utbildning om drog- och missbruksproblem framöver. Enligt planen ska de Sifanställda börja utbildas i vår varpå 300 förtroendevalda får utbildningen nästa år. Under 2007 och 2008 beräknas årligen 600 förtroendevalda utbildas.
Utbildningens innehåll diskuteras fortfarande.
- Men vi har sagt att man exempelvis borde lyfta upp skillnaden mellan kvinnors och mäns missbruk, vilket ofta glöms bort. Viktigt är också att man får lära sig mer om vilka signalerna på ett missbruk kan vara. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en person har stressrelaterade problem eller drogproblem, säger Hans Kotzan.
- Vid skapandet av en turordningslista finns risk för att medlemmar med missbruksproblem hamnar längre upp än de borde. Då behöver klubbarna stöd för att kunna hantera den situationen och den problematiken är också viktig att lyfta fram.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.