Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sänkta sjuktal ger miljonbesparing på Uponor Wirsbo

Uponor Wirsbo anställde en rehabiliteringsansvarig med målet att minska sjukfrånvaron från tio till sex procent på ett halvår. I dag konstaterar ledningen att det tar längre tid, men att man är på god väg.<br />
Publicerad
När den rehabiliteringsansvariga Paula Hernandez efter två år lämnar företaget har sjukfrånvaron, som senaste året varit i genomsnitt åtta procent, sjunkit till under sex i maj och juni.
- Det har tagit tid att införa alla nya rutiner och implementera dem. Men nu börjar vi se resultat, säger Paula Hernandez.
- En förklaring är att cheferna är med på ett helt annat sätt än tidigare och snabbt gör rehabiliteringsutredningar. De flesta inser att det här är något som är för allas bästa.
En orsak till att Uponor Wirsbo, med 400 anställda, beslöt ta krafttag mot de höga sjuktalen för två år sedan var det nya sjuklönesystemet.
Personalchefen Lennart Carlsson hade då räknat ut att den tioprocentiga sjukfrånvaron kostade företaget 3,5 miljoner kronor under året. Med det nya sjuklönesystemet beräknades den kosta ytterligare en miljon.
När Paula Hernandez projektanställdes konstaterades bland annat att de långtidssjuka nästan helt glömts bort. Och att den enda friskvård som erbjöds var fria simhallsbesök.
Sedan dess har de anställda fått en mer frikostig företagshälsovård och fler friskvårdsaktiviteter. De femtontal hälsoinspiratörer som utsetts bland personalen har drivit på.
Paula Hernandez har tagit kontakt med alla långtidssjuka samtidigt som hon byggt upp nära samarbete med försäkringskassan.
I dag har förutom att korttidsfrånvaron minskat också många långtidssjuka kommit i jobb igen.
- Det är upp till femton heltidssjukskrivna som är tillbaka, med arbetsträning eller för att jobba i upp till fyra timmar per dag. Många är nu på väg att trappa upp. Och en har till och med börjat jobba heltid, säger Lennart Carlsson.
Han har ännu inte räknat ut vilken besparing företaget gjort, men säger:
- Det handlar om upp emot en miljon. Sedan finns ju också den mänskliga sidan.
När nu Paula Hernandez går vidare till andra arbetsuppgifter kommer ingen ny i hennes ställe.
- Visst finns en viss risk för att vi inte kommer att ha lika stort fokus på frågan. Men vi har försökt skapa rutiner som vi hoppas ska fungera, säger Lennart Carlsson.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.