När den rehabiliteringsansvariga Paula Hernandez efter två år lämnar företaget har sjukfrånvaron, som senaste året varit i genomsnitt åtta procent, sjunkit till under sex i maj och juni.
- Det har tagit tid att införa alla nya rutiner och implementera dem. Men nu börjar vi se resultat, säger Paula Hernandez.
- En förklaring är att cheferna är med på ett helt annat sätt än tidigare och snabbt gör rehabiliteringsutredningar. De flesta inser att det här är något som är för allas bästa.
En orsak till att Uponor Wirsbo, med 400 anställda, beslöt ta krafttag mot de höga sjuktalen för två år sedan var det nya sjuklönesystemet.
Personalchefen Lennart Carlsson hade då räknat ut att den tioprocentiga sjukfrånvaron kostade företaget 3,5 miljoner kronor under året. Med det nya sjuklönesystemet beräknades den kosta ytterligare en miljon.
När Paula Hernandez projektanställdes konstaterades bland annat att de långtidssjuka nästan helt glömts bort. Och att den enda friskvård som erbjöds var fria simhallsbesök.
Sedan dess har de anställda fått en mer frikostig företagshälsovård och fler friskvårdsaktiviteter. De femtontal hälsoinspiratörer som utsetts bland personalen har drivit på.
Paula Hernandez har tagit kontakt med alla långtidssjuka samtidigt som hon byggt upp nära samarbete med försäkringskassan.
I dag har förutom att korttidsfrånvaron minskat också många långtidssjuka kommit i jobb igen.
- Det är upp till femton heltidssjukskrivna som är tillbaka, med arbetsträning eller för att jobba i upp till fyra timmar per dag. Många är nu på väg att trappa upp. Och en har till och med börjat jobba heltid, säger Lennart Carlsson.
Han har ännu inte räknat ut vilken besparing företaget gjort, men säger:
- Det handlar om upp emot en miljon. Sedan finns ju också den mänskliga sidan.
När nu Paula Hernandez går vidare till andra arbetsuppgifter kommer ingen ny i hennes ställe.
- Visst finns en viss risk för att vi inte kommer att ha lika stort fokus på frågan. Men vi har försökt skapa rutiner som vi hoppas ska fungera, säger Lennart Carlsson.
ANITA TÄPP
- Det har tagit tid att införa alla nya rutiner och implementera dem. Men nu börjar vi se resultat, säger Paula Hernandez.
- En förklaring är att cheferna är med på ett helt annat sätt än tidigare och snabbt gör rehabiliteringsutredningar. De flesta inser att det här är något som är för allas bästa.
En orsak till att Uponor Wirsbo, med 400 anställda, beslöt ta krafttag mot de höga sjuktalen för två år sedan var det nya sjuklönesystemet.
Personalchefen Lennart Carlsson hade då räknat ut att den tioprocentiga sjukfrånvaron kostade företaget 3,5 miljoner kronor under året. Med det nya sjuklönesystemet beräknades den kosta ytterligare en miljon.
När Paula Hernandez projektanställdes konstaterades bland annat att de långtidssjuka nästan helt glömts bort. Och att den enda friskvård som erbjöds var fria simhallsbesök.
Sedan dess har de anställda fått en mer frikostig företagshälsovård och fler friskvårdsaktiviteter. De femtontal hälsoinspiratörer som utsetts bland personalen har drivit på.
Paula Hernandez har tagit kontakt med alla långtidssjuka samtidigt som hon byggt upp nära samarbete med försäkringskassan.
I dag har förutom att korttidsfrånvaron minskat också många långtidssjuka kommit i jobb igen.
- Det är upp till femton heltidssjukskrivna som är tillbaka, med arbetsträning eller för att jobba i upp till fyra timmar per dag. Många är nu på väg att trappa upp. Och en har till och med börjat jobba heltid, säger Lennart Carlsson.
Han har ännu inte räknat ut vilken besparing företaget gjort, men säger:
- Det handlar om upp emot en miljon. Sedan finns ju också den mänskliga sidan.
När nu Paula Hernandez går vidare till andra arbetsuppgifter kommer ingen ny i hennes ställe.
- Visst finns en viss risk för att vi inte kommer att ha lika stort fokus på frågan. Men vi har försökt skapa rutiner som vi hoppas ska fungera, säger Lennart Carlsson.
ANITA TÄPP
