Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö för tjänstemän

De senaste tio åren har arbetsmiljön för tjänstemän inom kontor och kundservice försämrats. Fler arbetar när de är sjuka och har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.
Linnea Andersson Publicerad
Kvinna med headset sitter vid dator.
Arbetsmiljön för tjänstemän på kontor och kundservice har försämrats de senaste åren. Foto: Dan Hansson/TT

På senare år har flera politiska beslut tagits för att komma till rätta med de växande sjuktalen. Men trots det har tjänstemännens psykosociala arbetsmiljö försämrats på flera områden. Det visar en genomgång som Arbetsvärlden gjort av Arbetsmiljöverkets undersökningar de senaste tio åren. 

Arbetsmiljön har särskilt försämrats bland tjänstemän inom kontor och kundservice där 36 procent svarar att de har svårt att släppa jobbet på fritiden, jämfört med 32 procent för tio år sedan. Hela 53 procent uppgav 2015 att de jobbar trots att de är sjuka, till skillnad från 45 procent 2005. Det har även blivit fler som känner olust när de går till jobbet.

Trots de försämrade siffrorna säger Clas Jansson, chef på den försäkringsrättsliga enheten på LO-TCO Rättsskydd, att han hade väntat sig ännu sämre resultat.

– Mitt intryck är att arbetsmiljön har blivit sämre de senaste åren och det är märkligt att det inte framgår av statistiken. Anledningen är sannolikt att människor inte anmäler sina arbetsskador. Mellan 2014 och 2015 har vi ”tappat” ca 140 miljoner kronor i livräntor för att folk inte anmäler sina skador. Det är vad vi ser här på Rättsskyddet, säger Clas Jansson till Arbetsvärlden.

Han är kritisk till att allt färre har företagshälsovård i dag än tidigare och att det särskilt gäller grupper som är mest utsatta, till exempel bemanningsanställda och telefonförsäljare.

– Det handlar om mycket rutinartade och enahanda jobb där tjänstemännen är hårt övervakade.

Även ingenjörer och tekniker har svårare att släppa tankarna på jobbet nu än för tio år sedan – hela 53 procent. Bland dem har dock de som jobbar trots att de är sjuka minskat något, från 45 till 43 procent. Nästan sex av tio uppger att de har för mycket att göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.