Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så minskar ni stressen på jobbet

Det behöver inte vara så svårt att förbättra arbetsmiljön. Med hjälp av en kortare utbildning minskade stressen på Volvo i Eskilstuna markant. Förutsättningen är att alla på företaget är delaktiga i arbetet.
David Österberg Publicerad 22 september 2020, kl 07:50
Christian Chan / Colourbox
Redan efter sex månader hade avdelningen som gjorde riskbedömningar förbättrat arbetsmiljön jämfört med den andra avdelningen. Christian Chan / Colourbox

Stress dödar. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket dör varje år mer än 700 personer till följd av stressrelaterad ohälsa. Dessutom orsakar stress sjukskrivningar och komplicerade rehabiliteringar.

Det finns med andra ord mycket att vinna på att förebygga stress. I ett projekt på Mälardalens högskola, finansierat av AFA försäkring, studerade forskarna bland annat vilken effekt en utbildning i arbetsmiljöfrågor kan ha på en arbetsplats. Två avdelningar på Volvo CE i Eskilstuna fick genomföra riskbedömningar. Den ena avdelningen fick en kortare utbildning där deltagarna bland annat fick lära sig hur man gör en psykosocial riskbedömning och leder en dialog. Den andra avdelningen fick ingen utbildning.


Volvo Construction Equipment, CE, i Eskilstuna. Foto: Linnea Andersson/Kollega

– Det handlade om en e-utbildning på en timme. Efteråt träffades de för att diskutera innehållet i ungefär en timme. Dessutom träffades fem linjechefer för att prata om resultatet av riskbedömningen och om vilka utmaningar de hade, säger Rachael Tripney Berglund, doktorand vid Mälardalens högskola.

Redan efter sex månader hade arbetsmiljön på avdelningen som tränats i att göra riskbedömningar förbättrats, jämfört med den andra avdelningen. Ytterligare tolv månader senare höll resultatet i sig.

En förutsättning för att lyckas förbättra arbetsmiljön är att hela företaget är delaktiga i arbetet. I forskningsprojektet deltog allt från ledningsgruppen till linjechefer, medarbetare, HR, skyddsombud och Företagshälsovården.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemifrån

Rachael Tripney Berglund betonar vikten av att arbeta förebyggande och att fokusera mer på organisationen än på individen.

– Ofta lägger man fokus på den som har blivit sjuk av jobbet när man borde fokusera på vad i arbetsmiljön som har orsakat problemet. Då kan man börja arbeta med orsakerna.

Det är också viktigt att cheferna är delaktiga. Alla chefer måste få tid att ha enskilda och regelbundna samtal med medarbetarna. Det ska dessutom vara tydligt att cheferna ansvarar för att ta fram åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och att de genomförs.  

Men för att cheferna ska orka krävs att även deras arbetsmiljö är god.

– I ledningsgrupper pratar man ofta om medarbetarna och glömmer bort cheferna. Men ledningen måste ta ansvar för chefernas arbetsmiljö så att cheferna kan ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö, säger Rachael Tripney Berglund.

Det finns uppenbarligen bra sätt att arbeta på för att minska stress på en arbetsplats. Varför gör inte alla företag det?
– Man uppfattar kanske stress som mer diffust jämfört med andra risker eller tycker att det känns mer obekvämt att prata om mjukare sidor. Jag tror också att man behöver bryta ner frågan i mindre beståndsdelar. Det går inte bara att säga att vi stressar för mycket, man måste bryta ner stressen i olika arbetsmiljöfaktorer. Vilka delar stressar oss? Är rollerna otydliga? Fungerar inte samarbetet med andra avdelningar? Så gör man ju när man arbetar med andra delar på ett företag. Om budgeten måste ses över bryter man ner budgeten i delar för att komma fram till vilka poster man ska ändra. När det gäller stress är vi mer ovana att göra så, men det är en träningssak.

Arbetsmiljö

Medarbetarenkäter löser sällan problem

De flesta tycker att den fyller en funktion. Samtidigt upplever 70 procent att det som skaver kvarstår efter en medarbetarenkät. Det visar den Novus-undersökning Kollega låtit göra.  
Lina Björk Publicerad 19 januari 2023, kl 10:12
illustration av papper med medarbetarundersökning
Många anställda suckar när det är dags för den årliga medarbetarenkäten. Kollegas undersökning visar att en majoritet tror att problemen de påtalar kommer att kvarstå även året efter. Illustration: Karolina Lilliequist

Ett mätinstrument som stjäl medarbetarnas tid eller ett bra finger i luften om hur anställda mår? Det råder delade meningar om vilka effekter medarbetarundersökningar egentligen har. 

I en undersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen uppger majoriteten att de har genomfört en medarbetarundersökning det senaste året. Efter att medarbetarundersökningen har genomförts uppger åtta av tio att den följts upp. Däremot svarar 70 procent att de problem som kom fram troligtvis kommer att kvarstå nästa år. Kollega har även pratat med flera som deltagit i den digitala enkäten.

Bra chefer kan skilja på sig själv och företaget

Andreas, som jobbar inom transportsektorn, är en av dem som nyligen svarat på frågor om sitt jobb.

– Enkäterna ger mig ingenting. I början fyllde jag i rätt utförligt, kom med förslag på förbättringar. Nu är det tredje året i rad med samma frågor och ingen förändring, så nu fyller jag i pliktskyldigt, men inte mer än så, säger han.

En man som jobbar på ett it-bolag säger:

– Vår ledningsgrupp har fått kritik flera år i rad. Men sedan är det ändå vi anställda som sitter i grupper och ska komma på lösningar på hur vi ska komma vidare. Jag skulle önska att dem kritiken handlade om fick avsätta tid för lite problemlösning ibland.

Sonja, som jobbar som ingenjör, tycker att resultatet behandlats olika från år till år beroende på vilken chef hon haft.

– Bra chefer kan skilja på sig själv och företaget, tar till sig kritik och vill göra något åt saken. Men jag har också haft dåliga chefer som blivit arga på dåliga siffror, anklagat personalen för att ljuga och vara överdrivet gnälliga. Det ökar ju inte viljan att påtala brister, säger hon.
 

Chefer får lite stöd

I Kollegas systertidning Chef & Karriär fick chefer svara på liknande frågor om medarbetarenkäter. Där svarade majoriteten att de tyckte att de var bra, men över hälften upplevde också att man bara fått lite eller inget stöd från ledningen för att komma till rätta med de problem som framkommit.

Anna, som jobbar som chef på ett it-bolag känner igen problemet.– Min känsla är att chefen står rätt ensam med resultatet. Framför allt om det handlar om kritik mot en själv. Jag har själv fått feedback som gjort mig ledsen och fundersam och hade behövt hjälp att skilja ut vad som är sak och person. Kan man göra det så växer man som ledare, men utan stöd blir det bara ett konstaterande att du är dålig, säger hon.

Enkäten kändes som ett hån

Peter Svensson, docent inom marknadsföring vid Lunds universitet och som forskat om medarbetarundersökningar, anser att det finns flera problem med enkäterna. Som vår oreflekterade tilltro till siffror och vilja att förenkla komplexa relationer till kategorier och statistik.

– Att be människor beskriva känslor och hur de mår genom att sätta ett kryss i en ruta är att reducera deras röst. Även om intentionen är god så håller väldigt få enkäter och undersökningar måttet, säger han.

Det är något som Anna, som är anställd inom handeln, har erfarenhet av. Hon blev illa behandlad på ett tidigare jobb, något hon hade svårt att ge uttryck för i den årliga medarbetarundersökningen.

– Jag blev mobbad av mina kollegor och de känslorna gick omöjligt att få ner eller förklara i några förvalda alternativ. Enkäten kändes som ett hån och ingenting gjordes heller trots att mina staplar blev röda, säger hon.
 

Svårt att jämföra över tid

Ett annat problem, anser forskaren Peter Svensson, är svårigheten att mäta resultat över tid. En organisation är i ständig rörelse, människor slutar och nya börjar, man byter lokaler och chefer, gör omorganisationer och sätter upp nya mål. Den arbetsplats som mättes för tio år sedan är troligtvis inte exakt densamma som i dag.

– Även språket förändras. Utbrändhet har inte samma betydelse i dag som för tio år sedan. Dessutom lägger vi helt olika värde i ord. Stress för en brandman är inte alls samma sak som stress för en socialarbetare. Att lägga dem i samma korg är problematiskt, eftersom ordet inte har samma innebörd, säger han.

För att få reda på hur medarbetarna egentligen mår finns bara ett alternativ, enligt Peter Svensson. Genom att i samtalet ställa öppna frågor som: ”Hur känns det?” eller ”Vad upplever du?”. En förvisso icke-anonym och tidskrävande metod.

– Samtalet är det enda sättet att både visa att man verkligen bryr sig och få en bättre bild av verkligheten. Då får medarbetarna med egna ord beskriva sin vardag och hur de mår, säger han.

Siffror från undersökningen

Vågar du vara kritisk mot din närmaste chef i enkäter?

Ja – 80 %

Har din arbetsgivare genomfört minst en medarbetarundersökning de senaste 12 månaderna?

Ja, och jag besvarade den – 69 %

Hur såg uppföljningen av medarbetarenkäten ut?

Den följdes upp helt – 38 %

Den följdes upp delvis – 42 %

Hur stor bedömer du risken att de problem som påtalades kvarstår/kommer att upprepas i kommande medarbetarundersökning?

Väldigt sannolikt – 20 %

Ganska sannolikt – 50 %

Så gjordes undersökningen

Kollega lät Novus ställa frågor om medarbetarundersökningar till en panel bestående av medlemmar i Unionen. 859 personer (ej chefer) besvarade enkäten.