Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Många som jobbar på apotek blir utsatta för rasistiska kommentarer och andra kränkningar. Här berättar några kvinnor vad de har råkat ut för.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Halla poängterar att de flesta kunder trots allt är trevliga. Fredrik Stehn

I dag jobbar apotekaren Aischa på ett apotek där hon känner sig tryggare än hon har gjort på sina tidigare arbetsplatser. Där kunde hon ofta känna att hon stod ensam när kunder pekade på henne och sa saker som: ”Du är muslim så du får inte hjälpa mig” eller ”Du borde åka tillbaka till ditt hemland!”

– Hur påhoppad man blir beror mycket på läget. När jag har vikarierat på apotek i mer segregerade områden har jag råkat ut för väldigt mycket. Här är det mer blandat och även om en del av våra kunder också kan ha den här trista attityden så har jag i dag kollegor som stöttar mig.

De flesta gånger Aischa blivit utsatt för att hon har utländsk bakgrund, är muslim och bär slöja har hon lyckats hålla det ifrån sig. Ett undantag var när hon blev illa behandlad av en kvinna som hon expedierade för några år sedan.

Det jobbigaste var att min chef tog kundens parti

– Hon kritiserade och ifrågasatte allt jag gjorde. Och trots att jag lyckades behålla mitt lugn och fortsatte bemöta henne professionellt klagade hon till min chef. Men det jobbigast var att min chef tog kundens parti och undrade om jag inte haft för kaxig attityd, eftersom jag bott i ett invandrartätt område i Malmö. Det mådde jag väldigt dåligt av efteråt.

Ingen av de apoteksanställda som Kollega varit i kontakt med vågar berätta om de inte får vara anonyma.

Läs mer: "Titta inte bort"

– Jag tycker samhällsklimatet har blivit mycket tuffare sedan riksdagsvalet, säger Aischa, vars föräldrar kommer från Mellanöstern.

– Självklart blir man rädd av de rasistiska attityder man hör och läser om. Som invandrare och muslim på ett litet apotek skulle man också kunna vara en enkel måltavla. Man måste alltid vara på sin vakt, säger Elif, som har turkisk bakgrund.

Alla Kollega pratar med säger att en viktig anledning till att de valt att jobba på apotek är att de vill hjälpa människor. Därför är den attityd de ofta möter en stor besvikelse.

– Ibland får man känslan att det inte spelar någon roll vad man gör. Att många ändå har en sådan negativ syn på invandrare att det inte spelar någon roll att man lagt ner fem år på att plugga för att få ett jobb där man kan hjälpa andra och bidra till det svenska samhället. Det är svårt att skaka av sig den känslan, säger Halla, som har afrikanska föräldrar.

– Men man får inte glömma bort att vi också har många jättetrevliga kunder. Det är det som får en att orka, säger hon och berättar att samma dag som hon blev kallad för ”jävla apa” av en kund fick hon en chokladkaka i uppskattning av en annan.

– Sådant är verkligen välbehövligt och ger styrka.

Halla upplever att hon har blivit utsatt för rasistiska kommentarer och annan kränkande behandling var och varannan dag sedan hon började jobba på apotek. Förutom kommentarer som ”jävla svarting” har hon flera gånger blivit uppmanad att resa tillbaka dit hon kommer ifrån. Hon har även många gånger blivit bortvald av kunder när hon suttit vid receptdisken, kunder som krävt att få bli expedierade av någon annan.

– Det som också har gjort ont är att även om jag alltid har arbetat efter regelboken och varit professionell i mitt bemötande mot kunderna så har jag ändå blivit stämplad som en problematisk medarbetare för att jag har kunnat säga ifrån när någon har kränkt mig.

Det värsta Halla har varit med om var när hon en gång blev så förolämpad och hotad av en kund att hon till sist nästan började gråta och därför bad en kollega ta över. Då kallade kunden på Hallas chef, som beordrade henne att be kunden om ursäkt, ta honom i hand och fortsätta expediera honom.

– Framför allt att tvingas ta honom i handen var fruktansvärt!

Det här var för några år sedan, när Halla var i början av sin karriär och hoppade runt på olika vikariat. I dag är hon anställd på ett apotek där flera av kollegorna också har utländsk bakgrund och hon har en bra chef.

När Halla nyligen hotades av en man som tyckte att hon skulle ”dra till sitt jävla Afrikaland” när han inte fick ut sin medicin därför att han saknade legitimation, såg hennes chef till att han polisanmäldes.

Jag är oerhört besviken på vad en del apoteksanställda säger om svenskarna

– Han hade själv utländsk bakgrund. Så det är inte bara svenskar som beter sig illa, säger Halla.

Adrijana, som härstammar från Jugoslavien, hävdar å sin sida att det aldrig är svenskar som kränker apotekspersonalen.

– Jag har jobbat på apotek i många år och har då också haft kollegor som är mörkhyade eller haft burka och jag har aldrig varit med om att en svensk har betett sig illa. Det är alltid män som själva har utländsk bakgrund som gör det. Så jag är oerhört besviken på vad en del apoteksanställda säger om svenskarna, säger hon.

– Men kanske har en del missförstått situationen eftersom det kan vara svårt att avgöra var männen kommer ifrån, om de är svenskar, turkar, iranier eller något annat. Eftersom jag aldrig upplevt vad de påstår så är jag väldigt osäker på om det är sanningen.

Elif, som är muslim och bär slöja, blev väldigt kränkt när en kvinna hon just hjälpt att få sin medicin plötsligt utbrast: ”Varför har du på dig halsduk inomhus, det här är ju Sverige!”

– Jag kände mig så utnyttjad. Först hjälper jag henne och sedan säger hon något sådant. Alltså hoppar på mig som person, trots att jag var på min arbetsplats, där jag inte heller kunde säga ifrån eftersom det var fler kunder i butiken.

Elif har också fått kommentarer som: ”Du ser inte klok ut” och ”Vi bor faktiskt i ett demokratiskt land” på grund av sin slöja. Men hon har också erfarenheter av kunder som vill föra en saklig diskussion om den.

– Det gör jag gärna. För då kan jag också förklara att ingen har tvingat mig att bära slöjan, att det är mitt eget val.

Flera av dem vi talat med poängterar att många av de kunder som uppträder illa inte är rasister. En del är psykiskt sjuka. Andra kan vara upprörda över att de just har fått ett tråkigt besked av en läkare eller över att de ännu inte kan hämta ut sin medicin.

Det värsta är att man blir så misstänksam

– Men så finns det rasister. Och man brukar känna det direkt när de kommer in i butiken. Man kan se det på deras kroppsspråk, säger Aischa.

– Det värsta är att man blir så misstänksam. Att man kan undra om nästa kund också tänker så här. Och eftersom ändå majoriteten är trevliga så är det väldigt tråkigt, säger Halla.

För att må bättre på jobbet har hon varit tvungen att jobba mycket med sig själv, förklarar hon. Detta för att kunna acceptera att vissa människor inte är bra personer och att det inte finns något hon kan göra åt det. Att hon bara kan påverka hur hon själv mår.

– Men det har varit svårt och tagit lång tid att komma dit.

Fotnot: Aischa, Halla, Adrijana och Elif heter egentligen något annat.

 

Unionen: "Helt oacceptabelt"

Att personal utsätts för påhopp är oacceptabelt och väldigt allvarligt. Arbetsgivarna måste ta problemet på allvar. Det menar Shadé Jalali, utredare på Unionen.

Ett väldigt bra verktyg för att hantera sådana här situationer är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, påpekar Shadé Jalali.

– Det är också väldigt viktigt att kollegor agerar när man upptäcker att en arbetskamrat blir utsatt för något. Det kan vara en enkel handling, som att man ställer sig bredvid sin kollega för att visa att den inte är ensam. Eller att man avbryter ett verbalt påhopp genom att tala om att det personen säger inte är acceptabelt och ber den att gå därifrån.

Bra är också att ha en beredskap på arbetsplatsen genom att man tillsammans diskuterarar vilka situationer som kan uppstå och hur man då ska agera.

– Det är också viktigt att inte särbehandla rasism. Alla som jobbar i yrken där man har kunder eller patienter kan bli utsatta för alla möjliga sorters påhopp. Det som är viktigt är att man alltid backar upp varandra och att arbetsgivaren ger stöd genom att tydligt markera att man ställer sig på den anställdes sida, säger Shadé Jalali.

ETT VÄXANDE PROBLEM

Nyligen avslöjade SVT Nyheter att rasism mot apoteksanställda med utländsk bakgrund har blivit ett allt större problem.

Kronans apotek har informerat personalen om att kunder som utsätter anställda för rasism ska polisanmälas. Flera av Apotek Hjärtas kunder har polisanmälts och sedan Apoteket AB drivit ett fall till rättegång har en man dömts till dagsböter för brottet förolämpning.

Apotekskedjorna försöker också hitta andra sätt att hantera problemet.

– Vi känner att vi måste prata mer om det här i våra utbildningar, som stöd till chefer och medarbetare. Hur ska vi göra? Vi har ett ansvar att hjälpa kunder, men det är inte okej att de beter sig hur som helst, säger Magnus Frisk, pressansvarig på Apoteket AB, till SVT Nyheter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. 

Arbetsmiljö

Så slutar du vara en ja‑sägare – psykologens bästa råd

Känner du dig ofta överkörd, fast du ler och hjälper till ändå? Du är långt ifrån ensam. Psykologen Jonas Arnqvist möter många som lider av översnällhet – och har tagit fram en kurs för att lära dem att säga nej utan dåligt samvete.
Publicerad 20 mars 2026, kl 13:03
En person håller upp händerna i en stoppande gest, som en symbol för att våga säga nej och sätta gränser på jobbet.
Att be om betänketid gör det lättare att säga nej och hjälper dig att sätta tydligare gränser på jobbet. Foto: Colourbox

Du har knappt sovit en blund. Punktlistor med arbetsuppgifter maler sönder din trötta hjärna. Morgonen därpå skyndar du till jobbet för att checka av din attgöra-lista. Men du hinner knappt bocka av den första punkten innan kollegan ber dig om avlastning.

Du vet vad du borde säga, men ditt svar blir i stället ett hurtigt ”javisst”. Som om en okänd röst svarat i ditt ställe, en röst du inte vill kännas vid.

Det bränner till i magtrakten, du rotar fram en Novalucol. Kollegan hinner knappt lämna innan chefen kommer fram med ytterligare en arbetsuppgift.

Återigen svarar den okända rösten ”ja”, fast din hjärna skriker ”NEJ! Jag kan inte! Jag orkar inte! Jag måste bli klar med mitt eget först!” Du rotar fram ytterligare en Novalucol, biter ihop och sätter i gång.

Känner du igen dig?

Varför det är så svårt att säga nej

Ja-sägare finns på varje arbetsplats. Hyggliga, lojala personer som aldrig vågar säga ifrån. Vissa kallar dem för fegisar. Psykologen Jonas Arnqvist kallar dem i stället för ”översnälla”.

Kursen som lär översnälla att säga nej

Det var när Jonas Arnqvist arbetade inom vården som han upptäckte att många av hans patienter med psykisk ohälsa hade en sak gemensamt: de led av översnällhet – oftast både på jobbet och i privatlivet. Även om huvudorsaken till ohälsan kunde vara något annat.

Jonas Arnqvist

Det var så han fick idén till att skapa en kurs i att stå upp för sig själv och våga säga nej. En kurs som också skulle tjäna ett förebyggande syfte. För Jonas Arnqvist betonar att flertalet översnälla aldrig blir allvarligt sjuka, men ändå mår så pass dåligt att det påverkar hela deras vardag.

För mer än ett halvår sedan startade han därför sin ”bitchkurs”, som han skämtsamt men ändå med visst allvar kallar den. Från början i liten skala. Men intresset visade sig vara stort.

– Bitchkursen är ju inte psykoterapi, inte sjukvård, utan just friskvård, säger han och berättar att alla deltagare har problem med att de sätter andras önskemål framför sina egna, så pass att det blir destruktivt.

Och det är inte bara medarbetare det handlar om.

– Jag har även chefer som vill bli bättre på att vara tydliga med vad de förväntar sig av sina medarbetare. En del deltagare har problem med att de fokuserar så mycket på andras behov att de har svårt att ens veta vad de själva vill. En del vet precis vad de vill men vågar inte. Ytterligare en grupp vill och vågar, men vet inte hur, och vill mest lära sig rena bitchmetoder.

Jonas Arnqvist menar att en effektiv sådan metod är att försöka efterapa personer som man tycker vågar stå på sig och har förmågan att säga nej. Ett annat tips är att inte försöka vara trevligare än vad man faktiskt känner för.

Ett tredje råd är att våga be om betänketid – då blir det lättare att säga nej nästa gång frågan dyker upp, samtidigt som man signalerar att det inte känns klockrent att hjälpa till.

Sluta spela trevlighetsteater på jobbet

Till bitchkurserna söker sig alla möjliga yrkeskategorier. Majoriteten är kvinnor, men det finns även män. Allt mellan 20 och 70 år.

– Många av mina deltagare känner sig rätt vilsna kring varför de beter sig som de gör och uppskattar att få möjliga förklaringar.

Efter avslutad kurs får varje deltagare ett diplom.

– De flesta som fullföljt kursen är väldigt tacksamma och konstaterar att de har börjat med någon form av bitchighet. Det kan vara allt från att spela mindre ”trevlighetsteater” eller att oftare våga säga ifrån, till att markera hårt mot någon som beter sig illa.

För Jonas Arnqvist är det viktigt att bitchkursen inte misstolkas och låter som något egoistiskt och egocentriskt. Han förklarar att man under kursen även berör värdet av gemenskap, omtanke, empati, hänsyn och respekt.

– Min förhoppning efter avslutad kurs är att mina deltagare har blivit lagom egoistiska, ser sina behov som lika viktiga som andras, och lyckas omsätta det i handling.

/Katarina Markiewicz 

5 sätt att bli bättre på att säga nej

1. Glöm inte ditt eget värde. Var medveten om att dina egna behov och önskemål är minst lika viktiga som alla andras.

2. Välj några bitchidoler, från din arbetsplats eller andra som du tycker vågar stå upp för sig själva. Studera dem och testa att göra på liknande sätt. Börja med att ”småbitcha” försiktigt och öka efterhand tills du känner dig varm i kläderna.

3. Tänk på att de som verkligen bryr sig om dig blir glada när du står upp för dig själv.

4. Låtsas inte vara trevligare än vad du faktiskt vill och känner för. Men låtsas gärna vara otrevligare än du känner för, när du tycker att det behövs.

5. Be om betänketid. Redan då signalerar du att du kanske inte har tid, sedan blir det lättare att säja nej.

Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här