Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro när Apoteket vill införa ensamarbete

Apoteksanställda kan tvingas att arbeta ensamma, enligt ett förslag från Apoteket. Förslaget har lett till stor oro bland medarbetarna, enligt Unionen.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
"Ett apotek är inte vilken butik som helst. Där hanteras högriskprodukter i form av narkotiska preparat. Förslaget har lett till väldig oro bland våra medlemmar", säger Unionens utredare Shadé Jalali. Fredrik Sandberg/TT

Apoteket AB har runt 370 apotek i Sverige. På flera av dem vill ledningen att personalen ska kunna arbeta ensamma sista timmen innan stängning. Men det är en dålig idé, enligt Margareta Helsing, huvudarbetsmiljöansvarig för Apoteksanställda.

– Redan i dag finns vissa apotek där man jobbar själv. Det kan exempelvis röra sig om ett apotek som ligger intill en vårdcentral eller i en stor galleria, så att man har folk omkring sig. Nu vill de införa det hej vilt. Men ensamarbete passar inte överallt, säger hon.

Det största problemet med ensamarbete är att det ökar rånrisken och känslan av otrygghet, enligt Margareta Helsing. Hon har arbetat för Apoteket i över 40 år och jobbar just nu i en av deras butiker i Avesta. De senaste åren har flera av ortens andra butiker, bland andra Lidl, OKQ8 och Guldfynd, utsatts för väpnade rån vid stängningstid.

– På ett apotek finns inte bara varor och pengar, utan även narkotika. Och många gånger har vi med psykiskt labila människor att göra. Är man två känner man sig tryggare och har större möjligheter att larma polisen om något skulle hända. Dessutom är det svårt att övervaka en stor lokal om man är ensam. Vad händer om man måste gå iväg för att exempelvis göra en penicillinspädning? Då lämnas hela butiken obevakad, säger hon.

Enligt Margareta Helsing motiverar arbetsgivaren förändringen med att det är få kunder i butiker strax innan stängning.

– Men då undrar jag varför vi behöver de långa öppettiderna? Då är det bättre att stänga tidigare.

Hon tror inte heller att Apoteket i slutändan kommer att spara pengar genom att införa ensamarbete.

– De tjänar in lite på minskad personal, men får igen det när personalen mår psykiskt dåligt, säger hon.

Även Shadé Jalali, utredare på Unionen, är kritisk till förslaget.

– Ensamarbete är en följd av att arbetsgivaren sparar in på allt. Men ett apotek är inte vilken butik som helst. Där hanteras högriskprodukter i form av narkotiska preparat. Förslaget har lett till väldig oro bland våra medlemmar, säger hon.

Per Stadler är förhandlingschef på Apoteket. Han säger att förslaget är ett led i arbetet att bemanna butikerna på ett bättre sätt.

– Vi tittar på kundtrycket. Är det lågt kan det finnas förutsättningar för ensamarbete. Men först gör vi en riskbedömning för att se till att vi har en bra arbetsmiljö. I den bedömningen är även skyddsombuden involverade. Därefter diskuteras riskbedömningen i delaktighetsmöten med personalen.

Per Stadler säger också att han har förståelse för att förslaget lett till oro bland personalen.

– När vi tittar på det här gör vi det utifrån en objektiv riskbedömning. Ligger butiken i ett riskområde? Har det förekommit rån tidigare? Men även om det inte finns några sådana risker objektivt sett kan det ändå finnas en oro hos personalen. Då är det viktigt att vi pratar om den oron och vad den grundar sig i. Kanske kan man vara beredd att pröva? Om man får testa några veckor släpper kanske oron.

På onsdag ska Apoteket och huvudskyddsombuden ha ett nytt möte för att diskutera frågan. Ombuden vill bland annat se lokala riskanalyser för varje apotek som berörs av förslaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält