Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro när Apoteket vill införa ensamarbete

Apoteksanställda kan tvingas att arbeta ensamma, enligt ett förslag från Apoteket. Förslaget har lett till stor oro bland medarbetarna, enligt Unionen.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
"Ett apotek är inte vilken butik som helst. Där hanteras högriskprodukter i form av narkotiska preparat. Förslaget har lett till väldig oro bland våra medlemmar", säger Unionens utredare Shadé Jalali. Fredrik Sandberg/TT

Apoteket AB har runt 370 apotek i Sverige. På flera av dem vill ledningen att personalen ska kunna arbeta ensamma sista timmen innan stängning. Men det är en dålig idé, enligt Margareta Helsing, huvudarbetsmiljöansvarig för Apoteksanställda.

– Redan i dag finns vissa apotek där man jobbar själv. Det kan exempelvis röra sig om ett apotek som ligger intill en vårdcentral eller i en stor galleria, så att man har folk omkring sig. Nu vill de införa det hej vilt. Men ensamarbete passar inte överallt, säger hon.

Det största problemet med ensamarbete är att det ökar rånrisken och känslan av otrygghet, enligt Margareta Helsing. Hon har arbetat för Apoteket i över 40 år och jobbar just nu i en av deras butiker i Avesta. De senaste åren har flera av ortens andra butiker, bland andra Lidl, OKQ8 och Guldfynd, utsatts för väpnade rån vid stängningstid.

– På ett apotek finns inte bara varor och pengar, utan även narkotika. Och många gånger har vi med psykiskt labila människor att göra. Är man två känner man sig tryggare och har större möjligheter att larma polisen om något skulle hända. Dessutom är det svårt att övervaka en stor lokal om man är ensam. Vad händer om man måste gå iväg för att exempelvis göra en penicillinspädning? Då lämnas hela butiken obevakad, säger hon.

Enligt Margareta Helsing motiverar arbetsgivaren förändringen med att det är få kunder i butiker strax innan stängning.

– Men då undrar jag varför vi behöver de långa öppettiderna? Då är det bättre att stänga tidigare.

Hon tror inte heller att Apoteket i slutändan kommer att spara pengar genom att införa ensamarbete.

– De tjänar in lite på minskad personal, men får igen det när personalen mår psykiskt dåligt, säger hon.

Även Shadé Jalali, utredare på Unionen, är kritisk till förslaget.

– Ensamarbete är en följd av att arbetsgivaren sparar in på allt. Men ett apotek är inte vilken butik som helst. Där hanteras högriskprodukter i form av narkotiska preparat. Förslaget har lett till väldig oro bland våra medlemmar, säger hon.

Per Stadler är förhandlingschef på Apoteket. Han säger att förslaget är ett led i arbetet att bemanna butikerna på ett bättre sätt.

– Vi tittar på kundtrycket. Är det lågt kan det finnas förutsättningar för ensamarbete. Men först gör vi en riskbedömning för att se till att vi har en bra arbetsmiljö. I den bedömningen är även skyddsombuden involverade. Därefter diskuteras riskbedömningen i delaktighetsmöten med personalen.

Per Stadler säger också att han har förståelse för att förslaget lett till oro bland personalen.

– När vi tittar på det här gör vi det utifrån en objektiv riskbedömning. Ligger butiken i ett riskområde? Har det förekommit rån tidigare? Men även om det inte finns några sådana risker objektivt sett kan det ändå finnas en oro hos personalen. Då är det viktigt att vi pratar om den oron och vad den grundar sig i. Kanske kan man vara beredd att pröva? Om man får testa några veckor släpper kanske oron.

På onsdag ska Apoteket och huvudskyddsombuden ha ett nytt möte för att diskutera frågan. Ombuden vill bland annat se lokala riskanalyser för varje apotek som berörs av förslaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.