Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Okunskap om hur mobbning ska hanteras

100 000 människor mobbas på jobbet. Psykologen Stefan Blomberg menar att siffran skulle kunna minskas kraftigt om arbetsgivarna fick utbildning.
David Österberg Publicerad
Illustration: SIRI CARLÉN

De flesta arbetsplatser försöker lösa mobbningssituationer så som de alltid har gjort, trots att det inte blir bra. Det slutar nästan alltid med att någon blir utköpt eller får sparken. Det menar Stefan Blomberg, psykolog och mobbningsexpert.

Mobbning på jobbet orsakar stort lidande, som sömnsvårigheter, depression och skuld- och skamkänslor. Och problemet är omfattande. Runt en halv miljon människor utsätts för begynnande mobbning och 100 000 mobbas.

– Vi ser en skyhög sjuklighet orsakad av mobbning och enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, löper den som är utsatt för mobbning trefaldigt ökad risk för depression, säger Stefan Blomberg.

I värsta fall kan mobbning leda till att människor tar livet av sig. Exakt hur många är omöjligt att säga men en försiktig uppskattning är 100 självmord om året – vilket är mer än dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor varje år.

— En statlig utredning från 1999 uppskattade antalet till mellan 100 och 300 per år. Siffran var ifrågasatt som överdriven under många år, men forskningen verkar ha kommit ikapp. Italienska forskare har till exempel kommit fram till att 20-25 procent av utsatta personer löper risk att begå självmord. I USA finns begreppet ”bullicied” för att beskriva självmord som en följd av mobbning. Vi vet också att det finns en tydlig koppling mellan depression och självmord och om risken för depression trefaldigas hos den som är utsatt, ökar också risken för självmord.

Stefan Blomberg skriver en bok om mobbning i arbetslivet för att hjälpa arbetsgivare, fackligt aktiva och andra att bli bra på att arbeta med arbetsmiljö och mot mobbning. Boken behövs.

– Kunskapsnivån är låg. En chef i en av Sveriges största organisationer berättade att han arbetat med HR-frågor i 30 år men aldrig utbildats i hur man hanterar mobbning. Ingen vet hur de ska hantera problemet, trots att det finns bra sätt att arbeta på. Det finns metoder både för att förebygga och för att stoppa mobbning.

Det man inte skulle säga inför en videokamera ska man inte heller säga när kameran inte finns där

Mobbning är vanligast i stora, offentliga organisationer. Små och privata organisationer är bättre på att bygga strukturer som fungerar, och har inte råd med kaos, menar Stefan Blomberg.

– Med ordning och reda samt en tydlig rollfördelning där fattade beslut verkligen gäller är risken betydligt mindre. Där människor litar på varandra är mobbning ovanligt.

Ledarskapet är också viktigt. Om rollfördelningen på en arbetsplats är tydlig minskar risken, liksom om medarbetarna inte konkurrerar med varandra och ledningen litar på att folk gör det de ska.

Det yttersta ansvaret för att mobbning inte uppstår har arbetsgivaren.

– Det finns en skyldighet att ingripa direkt. Men vi är alla ansvariga. Vi får inte bete oss hur som helst.

Kan man vara mobbare utan att veta om det?
– Ja. En handling behöver inte ha syftet att skada för att vara kränkande. Och man kan möjliggöra mobbning genom att inte säga ifrån. Det man inte skulle säga inför en videokamera ska man inte heller säga när kameran inte finns där.

Det finns arbetsplatser som är bra på att hantera mobbning, med system som upptäcker problem och där man tar mobbning på allvar. Då kan den mobbade få hjälp och kanske även kan stanna kvar.

Men de flesta lämnar. Och det är ofta enda utvägen, enligt Stefan Blomberg.

– Om man inte tror att man kan få stöd bör man se sig om efter ett nytt jobb. Jag har sett så många exempel på hur illa det kan gå. Och man mår ofta lite bättre om man vet att man kan ta sig ifrån en arbetsplats. Även om det kan vara lättare sagt än gjort.

 

Har du blivit mobbad på jobbet?

Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.

Kollegas undersökning – Kvinnor mobbas oftare

Mobbning är ett utbrett problem. Det visar den Novusundersökning som Kollega låtit göra. Totalt har 16 procent av alla privatanställda tjänstemän någon gång blivit mobbade på jobbet.

Undersökningen visar också att betydligt fler kvinnor har blivit utsatta: 23 procent mot 10 procent av männen.

Vanligast är att bli mobbad av en eller flera kollegor, men det händer också att det är chefen som mobbar – och blir mobbad.

De som mobbats har oftast blivit utfrysta eller ignorerade. Fysiska attacker är ovanliga, även om det förekommer.

Den vanligaste konsekvensen av mobbning är psykisk ohälsa, som kan leda till sjukskrivningar. 14 procent blev sjukskrivna på grund av mobbningen, och kvinnor oftare än män.

Kvinnor försöker lösa situationen genom att prata med sin chef, medan män oftast inte gör någonting.

Undersökningen visar också att mobbade nästan aldrig vänder sig till företagshälsovården eller till sin fackklubb.

Mer än en femtedel uppger att de har blivit mobbade i mer än ett år. 20 procent har blivit mobbade mellan tre och sex månader.

Hur mobbningen upphörde varierar stort, men det är vanligare att den mobbade lämnar arbetsplatsen än att mobbaren slutar. Och bara 8 procent fick hjälp av sitt fackförbund.

En tredjedel uppger att mobbning har förekommit på deras jobb, men bara 1 procent att de själva varit delaktiga. 94 procent svarar att de säkert eller antagligen skulle ingripa om de såg att någon blev mobbad på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält