Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya jobbet blev räddningen

Sju år – så lång tid har det gått sedan de första tecknen på utbrändhet visade sig för Johanna Thomsson. Vändpunkten kom när hon fick chans att arbetsträna i en butik med en engagerad chef.
Publicerad
Karl Nilsson
Butikschefen Mikael Wedin har haft flera i sin omgivning som gått in i väggen. Därför ville han hjälpa Johanna. I dag är Johanna ansvarig för Systembolagsbutikens interna dryckesutbildning. Karl Nilsson

Sommaren 2015 började Johanna efter många år av stressbesvär och sjukskrivningar att arbetsträna i Systembolagsbutiken i centrala Kalmar. Det hade blivit uppenbart att hon inte skulle bli frisk om hon återgick till sitt gamla arbete.

– Jag älskade mitt jobb som lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Problemet är att jag älskade det för mycket och samtidigt hade så höga krav på mig själv, säger Johanna.

I många år hade hon jobbat som servitris innan hon 1999 blev färdig hushållslärare. Intresset för mat och dryck gjorde det nära till hands att tänka på Systembolaget när hon skulle arbetsträna. Hon fick tag på butikschefen Mikael Wedin och frågade om de tog emot praktikanter.

– När jag berättade att jag var sjukskriven för utmattning och ville arbetsträna blev han intresserad, säger Johanna.

Mikael Wedin ville gärna hjälpa någon tillbaka till arbetslivet.

– Flera i min omgivning har blivit utbrända. Det är läskigt att den som kan verka hur stark som helst ena dagen nästa dag inte kan gå upp ur sängen, säger Mikael Wedin.

Läs mer: Så söker du jobb med ohälsa

I juli 2015 började Johanna Thomsson i butiken tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Chefen var på semester så kollegorna fick introducera henne. Han hade förberett dem på vad som gällde.

– Vi är här för Johannas skull, hon ska kunna vila sig om det behövs och det är en bonus när hon hjälper oss.

– Jag har jobbat länge inom försäljning. Förut tänkte jag alltid att om affärerna går bra så mår medarbetarna bra. Men nu har jag vänt på resonemanget, säger han.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen hade först varit skeptisk till om Johanna skulle klara av den stressiga butiksmiljön, men stöttade ändå hennes val.

– I dag är jag ledig när jag går för dagen. Som lärare fanns det alltid något jobb att göra även på fritiden, säger Johanna.

Om det var kvällsservering gick hon hem vid elvatiden, skrev utlåtanden om eleverna och gav feedback klockan åtta dagen därpå. Många gånger när hon slog sig ner framför tv:n en fredagskväll rättade hon samtidigt prov.

Även som småbarnsmamma fortsatte Johanna i samma höga tempo, både på jobbet och hemma. Stressymptomen kom gradvis och utan att Johanna insåg vad det var fråga om: öronsus, känslan av att vara tjock i huvudet, yrsel, mystiska eksem och ryggont.

– Tidigare hade jag en teori om att man som utbränd bara kunde skärpa sig, bita ihop och komma igen, säger Johanna.

I slutet av november 2011 var Johanna på skolan när det small till i huvudet. Allt snurrade i högervarv, huvudet kändes som bly och hon kräktes. Hon har fått flera yrselanfall som varat mellan två och sex timmar.

Det skulle dröja ytterligare ett år innan hon insåg att det var fråga om utmattning.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

– En dag sa min kiropraktor: ”Det hjälper inte hur mycket jag än trycker och klämmer på dig.” Då brast det för mig, säger Johanna.

Vägen tillbaka är långtifrån avklarad. Johanna har diagnostiserats med den kroniska yrselsjukdomen menière, troligen utlöst av stressen. Hon bär alltid med sig en tablett för att minska eller häva anfallen. Ibland måste hon vila i personalutrymmet.

Det har varit många läkarbesök, behandlingar, terapi och medicinering. Hon har haft ångest, sömnsvårigheter och oroat sig för framtiden, bland annat för att bli utförsäkrad.

Läs mer: Utbränd - på olika sätt

I dag har hon sagt upp sig från lärarjobbet, har ett vikariat på 75 procent, är ansvarig för butikens interna dryckesutbildning och är utlovad tillsvidareanställning.

– Innan har jag alltid velat prestera och gå vidare. Men nu vill jag bara vara kvar här. Jag är jättenöjd med det, säger hon.

JOHANNAS BÄSTA TIPS

➧ Lyssna på andra – ofta är man blind för sin egen situation.

➧ Våga släppa kontrollen, du kan inte ha koll på allt.

➧ Var öppen med din situation. Det har jag varit och det har lett till att jag har fått mycket fin hjälp.

➧ Skuldbelägg inte dig själv.

➧ Ta hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården. Jag har bara gott att säga om dem.

➧ Var inte rädd för att ta hjälp av kollegor, vänner och familj.

… OCH RÅD TILL CHEFEN

➧ Se dina medarbetare.

➧ Våga ta tag i eventuella problem. Det behövs så lite, en klapp på axeln eller en fråga om hur det går.

➧ Om någon är stressad och mår dåligt, skuldbelägg inte – det gör personen så lätt själv.

➧ Se medarbetarens positiva sidor och lyft fram dem. Det har tagit lång tid att komma igen efter utbrändheten, men nu mår Johanna bra.

 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

JOHANNA THOMSSON

ÅLDER: 47 år.

GÖR: Arbetar i Systembolagsbutik.

FAMILJ: Maken Urban, elektriker, och sonen Max, 12 år.

BOR: I ett litet 1800-talshus i Kalmar.

HOBBY: Mat och dryck, familjen, resor och trädgård.

BÄSTA MED JOBBET: Att få hålla på med mitt stora intresse, mat och dryck, och att få jobba med människor och genom dem få så otroligt mycket energi tillbaka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.