Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Modebutiker avkrävs ansvar för arbetsförhållanden i textilindustrin

Respekteras de mänskliga rättigheterna i de fabriker där era varor tillverkas? Frågan ställs till 18 kläd- och skoföretag som i dag får ta emot drygt 3 000 vykort från konsumenterna. Kampanjen Rena kläder överlämnar vykorten.
Publicerad
- Vi vill sätta press på klädåterförsäljarna så att de får veta att kunderna bryr sig om de hårda villkor som kläderna produceras under, säger Joel Lindefors, koordinatör för Rena Kläder.
Arbetsmiljön är ofta dammig och smutsig. I Kina och Indien kan lönen vara en krona i timmen, arbetsveckan 80 timmar.
- Kina har den absolut största kapaciteten för klädtillverkning, arbetstagarna har knappt några rättigheter och fria fackföreningar är förbjudna, säger Joel Lindefors.
Att dyrare kläder produceras under bättre förhållanden är förmodligen en falsk bild.
- Adidas betalar 1,4 miljoner pund till David Beckham i sponsorpengar medan den som jobbar i en kinesisk skofabrik tjänar en krona i timmen.
Nu avkrävs JC, Åhléns, Nike, Diesel, Stadium med flera ansvar: Finns uppförandekoder eller etiska riktlinjer? Hur kontrolleras arbetsvillkoren? Tillåts oberoende kontroll av fabrikerna? Finns globala avtal med en facklig organisation?
- Det är företagen som säljer kläder i väst som har ansvaret. Det är de som sätter priserna. Konsumenterna vill inte ha en tröja som tillverkats under ruttna förhållanden, de vill att det går schyst till, säger Joel Lindefors.
Om konsumenterna ställer lika stora krav på socialt ansvarstagande som på kvalitet och design så skulle situationen förändras, tror Joel Lindefors. Även LO och TCO skulle kunna ta ett större ansvar, förebild skulle kunna vara Rättvisemärkt.
Kampanjen Rena Kläder har funnits i Europa sedan 1989, bakom den står bland annat Industrifacket, Handels, Röda Korsets ungdomsförbund och Svenska Kyrkans Unga.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.