Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Massiva lunchköer arbetsmiljöproblem på SVT

En stängd lunchrestaurang har skapat en kaotisk situation för personalen på SVT och SR. Stor del av lunchen går åt till att köa till automater och mikrovågsugnar. Nu kräver Unionenklubben att arbetsgivaren löser frågan.
Ola Rennstam Publicerad
Lång kö till matservering i Radiohusets trapp.
Köerna ringlar långa i Radiohusets trapp varje lunch sedan den stora personalmatsalen Gourmedia stängde tidigare i år. Situationen har skapat stor irritation hos medarbetarna på public service-bolagen. Foto: Privat/Adam Ihse/TT

Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.

Matautomat
Ny matautomat.

− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.

Tvingas köa i en trappa

Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.

− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.

Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:

Maria Fornemo
Maria Fornemo Foto: Jan Chronander

− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.

Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.

− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.

SVT: Vi arbetar med en lösning

Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.

Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?

För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler. 

− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och  fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.

Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?

Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm. 

SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.

Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?

− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte