Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många unga mår dåligt på jobbet

Många mår dåligt när de går till jobbet. Störst är problemet bland yngre. Ingen vet exakt vad det beror på, men stressigare arbetsplatser kan vara en förklaring.
David Österberg Publicerad
shock/Colourbox.com
shock/Colourbox.com

Förra veckan kom den årliga rapporten Jobbhälsobarometern – en enkätundersökning om hur vi upplever arbetsmiljön. Bakom undersökningen står branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

Enligt rapporten känner många psykiskt obehag av att gå till jobbet. Störst är problemet bland yngre människor upp till 30 år. Ungefär en fjärdedel av dem uppger att de mår dåligt av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare.

Bäst verkar äldre män må. 15 procent av männen över 55 år svarar att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet.

Obehaget skiljer sig också åt mellan branscher. Personer som arbetar i hotell- och restaurangbranschen mår sämre än genomsnittet. Det gäller också anställda inom utbildning, vård och omsorg och fordonsteknik. I finansbranschen mår människor bättre, liksom i branscher som reklam, energi, juridik, ekonomi och telekom.

Per Lindberg är forskare i arbetshälsovetenskap vid högskolan i Gävle. Såvitt han vet kan ingen säga exakt vad det beror på att yngre människor mår sämre än äldre.

– Men jag tror att arbetslivet generellt har blivit stressigare. Tidigare fanns en viss elasticitet, luft i organisationerna. Nu är arbetslivet mer slimmat och sidouppgifterna läggs på de medarbetare som är kvar.

Per Lindberg tror dessutom att yngre många gånger har högre krav på arbetslivet och kanske är sämre rustade för det jämfört med tidigare generationer.

– Ytterligare en hypotes är att det bland yngre är mer tillåtet att ge uttryck för psykiskt obehag. Vi har tidigare sett att äldre, i synnerhet män, gärna somatiserar psykisk ohälsa och söker vård för exempelvis ryggont när de mår psykiskt dåligt, säger han.

Per Lindberg har forskat på vad som får oss att må bra på en arbetsplats – så kallade friskfaktorer. En sådan är bra ledarskap.

– Det är förstås en oerhört bra hjälp om man ha en naturlig läggning för att vara ledare. I rekryteringen av chefer används ofta fel urvalskriterier och då blir rekryteringen undermålig. Den som vill vara en bra ledare måste känna sig själv väl. Då känner man sig inte hotad när man blir kritiserad. Alltför många chefer är narcissistiska i sin personlighet. Den som är starkt narcissistisk har uppfattningen att medarbetarna är till för att han eller hon ska kunna glänsa. I ett bra ledarskap "föser" ledaren medarbetarna framför sig och ger dem credits för framgångar, medan narcissisten säger: ”det här har jag åstadkommit”.

Men även medarbetarna har ansvar för att skapa en god arbetsmiljö, säger Per Lindberg. På en frisk arbetsplats förhåller medarbetarna sig professionellt till varandra, hälsar, låter alla tala till punkt på möten, tar initiativ till förbättringar och liknande.

Ytterligare friskfaktorer är möjlighet till fortbildning och utveckling, återkoppling på de arbetsuppgifter man utför, tydlig rollfördelning och en god fysisk arbetsmiljö.

– Risken är annars att man får känslan att ”jag är inte värd att satsas på eftersom jag får jobba i den här skruttiga miljön”, säger Per Lindberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.