Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsvårdstimme ska minska sjukfrånvaron

Friskvårdspoäng som kan bytas mot ledighet räckte bara en bit. Nu testar kommunikationsbyrån Panang livsvårdspoäng – som kan vara att luncha med en vän.
Publicerad
Colourbox
Gå till psykologen och få ledighetspoäng. Colourbox

För att minska sjukdagarna har kommunikationsbyrån Panang i Falun testat ett system där de anställda kunnat samla friskvårdspoäng. Tanken är att om medarbetarna blir motiverade att röra på sig mer kommer de också att må bättre och vara mindre sjuka. Genom att cykla till jobbet, stå upp och arbeta eller ta en promenad på lunchen har de samlat poäng som kunnat bytas mot ledig tid.

Det har gett resultat, men inte tillräckligt bra. Vd Jonas Grenfeldt började fundera på varför och kom fram till att problembilden ligger i den mentala hälsan, snarare än i den fysiska. Därför byter företaget nu namn på friskvårdstimmen och gör den till en livsvårdstimme.

Vad som är okej att göra under livsvårdstimmen är under diskussion. Företaget har tagit fram en lista med förslag, som psykologbesök, men också musei- och konsertbesök, eller bara att hämta sitt barn tidigare och ta en glass i solen. Det ska vara saker som får en att må bra. Inte vardagsärenden som att gå på Apoteket före rusningstid. Däremot att ta en långlunch med en vän.

De anställda skriver upp vad de har gjort på sin livsvårdstimme i tidrapportsystemet. Efter ett år kommer företaget att utvärdera med en personalundersökning. De kommer också att fortsätta mäta sjukfrånvaron över tid.

– Vi kommer inte att se effekterna av satsningen efter ett år, det här är långsiktiga saker som ska få de anställda att må bra hela arbetslivet. Och för oss som arbetsgivare är det också ett sätt att försöka behålla de anställda, säger Jonas Grenfeldt.

 

Tror du på idén med livsvårdstimme?
 

Jessica Ponselius, HEAD OF PEOPLE LEGAL MANAGEMENT AND GLOBAL MOBILITY PÅ NETENT
– Ja, det känns nytt och fräscht. Det är bra med större flexibilitet. Hos oss har vi bland annat löst det med att ha mindfulness och massage på kontoret flera gånger i veckan. Då blir hälsa och energi en integrerad del av arbetsdagen och alla kan göra de val som passar dem bäst.

Christer Wik, ENHETSCHEF PÅ STUDIEFÖRBUNDET SENSUS
– Ja, det låter som en bra idé eftersom vi alla har olika vägar till att må bättre. Med en mer öppen inställning till friskvård kan man kanske få fler att utnyttja den. Vi är ganska traditionella och införde friskvårdstimme för något år sedan. Subventionerad träning har vi haft sedan många år.

Lena Bjurner, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR PÅ SCANDIC HOTELS
– Ja. Friskvård och att må bra handlar om mer än att äta nyttig mat och motionera. Så generellt är jag positiv till den här typen av förhållningssätt, det ligger rätt i tiden och verkar vara något som passar dem. Hos oss fokuserar vi på att lyfta de goda exempel vi har i organisationen och dela med oss av dem till varandra.

Per Cornell
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.