Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsvårdstimme ska minska sjukfrånvaron

Friskvårdspoäng som kan bytas mot ledighet räckte bara en bit. Nu testar kommunikationsbyrån Panang livsvårdspoäng – som kan vara att luncha med en vän.
Publicerad
Colourbox
Gå till psykologen och få ledighetspoäng. Colourbox

För att minska sjukdagarna har kommunikationsbyrån Panang i Falun testat ett system där de anställda kunnat samla friskvårdspoäng. Tanken är att om medarbetarna blir motiverade att röra på sig mer kommer de också att må bättre och vara mindre sjuka. Genom att cykla till jobbet, stå upp och arbeta eller ta en promenad på lunchen har de samlat poäng som kunnat bytas mot ledig tid.

Det har gett resultat, men inte tillräckligt bra. Vd Jonas Grenfeldt började fundera på varför och kom fram till att problembilden ligger i den mentala hälsan, snarare än i den fysiska. Därför byter företaget nu namn på friskvårdstimmen och gör den till en livsvårdstimme.

Vad som är okej att göra under livsvårdstimmen är under diskussion. Företaget har tagit fram en lista med förslag, som psykologbesök, men också musei- och konsertbesök, eller bara att hämta sitt barn tidigare och ta en glass i solen. Det ska vara saker som får en att må bra. Inte vardagsärenden som att gå på Apoteket före rusningstid. Däremot att ta en långlunch med en vän.

De anställda skriver upp vad de har gjort på sin livsvårdstimme i tidrapportsystemet. Efter ett år kommer företaget att utvärdera med en personalundersökning. De kommer också att fortsätta mäta sjukfrånvaron över tid.

– Vi kommer inte att se effekterna av satsningen efter ett år, det här är långsiktiga saker som ska få de anställda att må bra hela arbetslivet. Och för oss som arbetsgivare är det också ett sätt att försöka behålla de anställda, säger Jonas Grenfeldt.

 

Tror du på idén med livsvårdstimme?
 

Jessica Ponselius, HEAD OF PEOPLE LEGAL MANAGEMENT AND GLOBAL MOBILITY PÅ NETENT
– Ja, det känns nytt och fräscht. Det är bra med större flexibilitet. Hos oss har vi bland annat löst det med att ha mindfulness och massage på kontoret flera gånger i veckan. Då blir hälsa och energi en integrerad del av arbetsdagen och alla kan göra de val som passar dem bäst.

Christer Wik, ENHETSCHEF PÅ STUDIEFÖRBUNDET SENSUS
– Ja, det låter som en bra idé eftersom vi alla har olika vägar till att må bättre. Med en mer öppen inställning till friskvård kan man kanske få fler att utnyttja den. Vi är ganska traditionella och införde friskvårdstimme för något år sedan. Subventionerad träning har vi haft sedan många år.

Lena Bjurner, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR PÅ SCANDIC HOTELS
– Ja. Friskvård och att må bra handlar om mer än att äta nyttig mat och motionera. Så generellt är jag positiv till den här typen av förhållningssätt, det ligger rätt i tiden och verkar vara något som passar dem. Hos oss fokuserar vi på att lyfta de goda exempel vi har i organisationen och dela med oss av dem till varandra.

Per Cornell
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.