Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsvårdstimme ska minska sjukfrånvaron

Friskvårdspoäng som kan bytas mot ledighet räckte bara en bit. Nu testar kommunikationsbyrån Panang livsvårdspoäng – som kan vara att luncha med en vän.
Publicerad
Colourbox
Gå till psykologen och få ledighetspoäng. Colourbox

För att minska sjukdagarna har kommunikationsbyrån Panang i Falun testat ett system där de anställda kunnat samla friskvårdspoäng. Tanken är att om medarbetarna blir motiverade att röra på sig mer kommer de också att må bättre och vara mindre sjuka. Genom att cykla till jobbet, stå upp och arbeta eller ta en promenad på lunchen har de samlat poäng som kunnat bytas mot ledig tid.

Det har gett resultat, men inte tillräckligt bra. Vd Jonas Grenfeldt började fundera på varför och kom fram till att problembilden ligger i den mentala hälsan, snarare än i den fysiska. Därför byter företaget nu namn på friskvårdstimmen och gör den till en livsvårdstimme.

Vad som är okej att göra under livsvårdstimmen är under diskussion. Företaget har tagit fram en lista med förslag, som psykologbesök, men också musei- och konsertbesök, eller bara att hämta sitt barn tidigare och ta en glass i solen. Det ska vara saker som får en att må bra. Inte vardagsärenden som att gå på Apoteket före rusningstid. Däremot att ta en långlunch med en vän.

De anställda skriver upp vad de har gjort på sin livsvårdstimme i tidrapportsystemet. Efter ett år kommer företaget att utvärdera med en personalundersökning. De kommer också att fortsätta mäta sjukfrånvaron över tid.

– Vi kommer inte att se effekterna av satsningen efter ett år, det här är långsiktiga saker som ska få de anställda att må bra hela arbetslivet. Och för oss som arbetsgivare är det också ett sätt att försöka behålla de anställda, säger Jonas Grenfeldt.

 

Tror du på idén med livsvårdstimme?
 

Jessica Ponselius, HEAD OF PEOPLE LEGAL MANAGEMENT AND GLOBAL MOBILITY PÅ NETENT
– Ja, det känns nytt och fräscht. Det är bra med större flexibilitet. Hos oss har vi bland annat löst det med att ha mindfulness och massage på kontoret flera gånger i veckan. Då blir hälsa och energi en integrerad del av arbetsdagen och alla kan göra de val som passar dem bäst.

Christer Wik, ENHETSCHEF PÅ STUDIEFÖRBUNDET SENSUS
– Ja, det låter som en bra idé eftersom vi alla har olika vägar till att må bättre. Med en mer öppen inställning till friskvård kan man kanske få fler att utnyttja den. Vi är ganska traditionella och införde friskvårdstimme för något år sedan. Subventionerad träning har vi haft sedan många år.

Lena Bjurner, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR PÅ SCANDIC HOTELS
– Ja. Friskvård och att må bra handlar om mer än att äta nyttig mat och motionera. Så generellt är jag positiv till den här typen av förhållningssätt, det ligger rätt i tiden och verkar vara något som passar dem. Hos oss fokuserar vi på att lyfta de goda exempel vi har i organisationen och dela med oss av dem till varandra.

Per Cornell
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.