Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsstil laddad fråga för arbetsgivare

Företag börjar mer och mer intressera sig för livsstilsfrågor. Hur de anställda lever sina liv utanför arbetet kan påverka hur effektiva de är på jobbet eller hur stor sjukfrånvaro de har.
Publicerad
Hälsa och friskvård ligger i tiden, även på jobbet. De flesta arbetsgivare erbjuder sin personal någon form av friskvård. Pengar som är väl investerade eftersom medarbetare i god form är friskare och presterar bättre på arbetet. Men alla vill inte delta i företagens hälso- och friskvård. Har arbetsgivaren rätt att lägga sig i den enskildes livsstil om den inte stämmer överens med företagets friskvårdsprofil? Är det rent av ett ansvar att försöka få den anställde att sluta röka eller banta?
Nyligen diskuterades dessa frågor på ett seminarium anordnat av kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och projektet Friska Framgångsrika Företag, 3F. Panelen som bestod av företrädare för företag, fack och friskvård var eniga om att frågan behöver lyftas fram.
Martin Linder, Sifordförande på Volvo, menade att det självklart är positivt ur ett personalperspektiv att arbetsgivaren bryr sig om friskvård. Men frågor som handlar om hur den anställde väljer att leva sitt liv efter arbetstid bör däremot stå utanför arbetsgivarens ansvarsområde.
- Går det att ha en kollektiv syn på vad livsstil är? Det håller på att växa fram en norm om den perfekta livsstilen ur en arbetsgivarsynpunkt. Vi måste istället utgå från individen och värna mångfalden och olikheterna på arbetsplatsen, sade Martin Linder.
TCO-juristen Samuel Engblom tog upp anställningsintervjun som ett exempel på en situation där den anställdes integritet ofta överskrids. Där kan det numera förekomma att arbetsgivaren begär att den arbetssökande ska visa upp utdrag ur brottsregistret och försäkringskassans register för att få en bild av den ansökandes livsstil och sjukfrånvaro.
Seminariet diskuterade också globaliseringen av arbetsmarknaden. Nya företagskulturer till exempel hos callcenters har andra sätt att se på övervakning och kontroll av anställda. Gunn Johansson, projektledare för 3F, efterlyste ett regelverk kring frågan som kan göra det lättare att se var gränserna för personlig integritet går.

SARA LILJEBLAD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.