Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnors placering på arbetet har betydelse för ledarskap

De kvinnliga cheferna placerades lite vid sidan om maktens centrum och utestängdes från de naturliga dagliga kontakterna. Så var situationen på Alstom i Finspång.
Publicerad
Ledningen ville agera och kontaktade forskaren Annika Vänje som nu är klar med sin doktorsavhandling.
- Alstom såg att de hade svårt att rekrytera och behålla kvinnliga ingenjörer inom teknikutveckling, och ville göra något åt det, säger Annika Vänje.
Hon tog, i samarbete med företagsledningen, fram en modell för förändringsarbete i syfte att öka andelen kvinnliga teknikutvecklare och chefer. Fyra aspekter framträdde som helt avgörande:
? värderingen av teknik - de kvinnliga cheferna beskrev ofta sina enheter som stödfunktioner, medan männen såg sina som viktiga delar i produktionen
? hur man relaterar sig själv och yrket civilingenjör - både mäns och kvinnors schablonbild av en ingenjör är en man
? formella karriärvägar
? rekrytering och nätverk
- Vi kom fram till att man skulle skapa en kompetensbank bland kvinnorna, med deras kvalifikationer, utbildning och erfarenhet. Då får man svart på vitt vad man kan, säger Annika Vänje.
Ett problem, enligt avhandlingen, är att kvinnor, trots en civilingenjörsexamen, inte förväntas bära med sig teknikkunnande på samma sätt som män.
På Alstom fanns 10-12 kvinnliga chefer av totalt runt 200, en normal siffra för ett verkstadsföretag. De satt ofta lite vid sidan av, en starkt bidragande orsak till att de inte fick del av de informella nätverken i samma utsträckning som männen, tror Annika Vänje.
Innan förändringsprogrammet kunde sjösättas såldes Alstom i Finspång till Siemens. Tongivande chefer lämnade företaget, och projektet rann ut i sanden. På torsdag ska Annika Vänje försvara sin avhandling på Luleå tekniska universitet.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.