Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kritik mot Assa Abloy tonas ned av svenska facket

På låskoncernen Assa Abloys fabriker i Rumänien och Mexiko utsätts de anställda för kemikalier som är förbjudna i Sverige och fackligt aktiva hotas. Det är anklagelser som Swedwatch för fram i en rapport. Men facket menar att mycket bygger på gamla uppgifter.<br />
Publicerad
Uppgifter tyder på att Assa Abloy inte lever upp till internationella konventioner och sin egen uppförandekod, anser Swedwatch som granskar svenska företags agerande i utvecklingsländer.
I intervjuer med anställda som Swedwatch gjort på den rumänska fabriken framkommer det att både arbetsvillkor och arbetsmiljö till stora delar är undermåliga. I en del fall är lönerna så låga att de inte täcker basbehovet för en familj även om båda föräldrarna jobbar på fabriken. Skyddet vid exempelvis olycksfall är otillräckligt. De anställda omfattas visserligen av obligatoriska statliga försäkringar, men enligt rapporten är det välkänt att dessa inte fungerar. Och det handlar inte om några riskfria jobb. På fabriken används kemikalier som är förbjudna i Sverige på grund av hälsoriskerna.
- Vi har inga speciella procedurer, vi måste ha direktkontakt med kemikalierna. De vägrar ge oss tillräckligt med skyddshandskar, säger en anställd i rapporten.
Enligt de anställda förekommer också olika former av diskriminering vid fabriken.
Liknande anklagelser kommer också från de anställda vid den mexikanska fabriken, där de dessutom upplever att det förekommer direkt antifacklig verksamhet.
I Swedwatch rapport ingår också ett uttalande från Assa Abloys vd Bo Dankis. Han hävdar att delar av rapportern bygger på gamla uppgifter, medan andra delar är direkt felaktiga. "Våra medarbetare ska ha bra arbetsförhållanden - oavsett var de är anställda i världen", skriver Dankis.
Gösta Johnsson som företräder Sif i Assa Abloys europiska företagsråd säger att utvecklingen på den rumänska fabriken går åt rätt håll.
- Det har varit bristfälligheter, men nu är man på god väg framåt. I dag finns en bra kommunikation mellan fack och ledning. De uppgifter som Swedwatch har är inte färska.
Också när det gäller arbetsmiljön sker det förändringar, enligt Gösta Johnsson.
- Det senaste jag hörde är att samtliga på fabriken ska genomgå en hälsoundersökning. Det visar att man har tagit till sig av kritiken.
Gösta Johnsson har själv träffat sina fackliga kollegor i Rumänien vid ett flertal tillfällen. Däremot är det ännu ingen från de svenska facken som besökt fabrikerna i Mexiko.
- Vi vill ju komma in via de fackliga kanalerna, inte via företagsledningen, men ännu har vi inte fått någon respons. Vi vill inget hellre än att reda ut det här, men vi vill höra det med egna öron.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält