Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kritik mot Assa Abloy tonas ned av svenska facket

På låskoncernen Assa Abloys fabriker i Rumänien och Mexiko utsätts de anställda för kemikalier som är förbjudna i Sverige och fackligt aktiva hotas. Det är anklagelser som Swedwatch för fram i en rapport. Men facket menar att mycket bygger på gamla uppgifter.<br />
Publicerad
Uppgifter tyder på att Assa Abloy inte lever upp till internationella konventioner och sin egen uppförandekod, anser Swedwatch som granskar svenska företags agerande i utvecklingsländer.
I intervjuer med anställda som Swedwatch gjort på den rumänska fabriken framkommer det att både arbetsvillkor och arbetsmiljö till stora delar är undermåliga. I en del fall är lönerna så låga att de inte täcker basbehovet för en familj även om båda föräldrarna jobbar på fabriken. Skyddet vid exempelvis olycksfall är otillräckligt. De anställda omfattas visserligen av obligatoriska statliga försäkringar, men enligt rapporten är det välkänt att dessa inte fungerar. Och det handlar inte om några riskfria jobb. På fabriken används kemikalier som är förbjudna i Sverige på grund av hälsoriskerna.
- Vi har inga speciella procedurer, vi måste ha direktkontakt med kemikalierna. De vägrar ge oss tillräckligt med skyddshandskar, säger en anställd i rapporten.
Enligt de anställda förekommer också olika former av diskriminering vid fabriken.
Liknande anklagelser kommer också från de anställda vid den mexikanska fabriken, där de dessutom upplever att det förekommer direkt antifacklig verksamhet.
I Swedwatch rapport ingår också ett uttalande från Assa Abloys vd Bo Dankis. Han hävdar att delar av rapportern bygger på gamla uppgifter, medan andra delar är direkt felaktiga. "Våra medarbetare ska ha bra arbetsförhållanden - oavsett var de är anställda i världen", skriver Dankis.
Gösta Johnsson som företräder Sif i Assa Abloys europiska företagsråd säger att utvecklingen på den rumänska fabriken går åt rätt håll.
- Det har varit bristfälligheter, men nu är man på god väg framåt. I dag finns en bra kommunikation mellan fack och ledning. De uppgifter som Swedwatch har är inte färska.
Också när det gäller arbetsmiljön sker det förändringar, enligt Gösta Johnsson.
- Det senaste jag hörde är att samtliga på fabriken ska genomgå en hälsoundersökning. Det visar att man har tagit till sig av kritiken.
Gösta Johnsson har själv träffat sina fackliga kollegor i Rumänien vid ett flertal tillfällen. Däremot är det ännu ingen från de svenska facken som besökt fabrikerna i Mexiko.
- Vi vill ju komma in via de fackliga kanalerna, inte via företagsledningen, men ännu har vi inte fått någon respons. Vi vill inget hellre än att reda ut det här, men vi vill höra det med egna öron.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.