Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kent bär kulturen på Hilti

Hårda krav i en omhändertagande miljö. Så beskriver arbetsplatsombudet Kent Tomeby klimatet på byggteknikföretaget Hilti. Själv ser han jobbet som en del av sin egen person och har varit mentor åt otaliga nyanställda. Nu har han belönats med priset Årets kulturbärare.
Ola Rennstam Publicerad
Hilti
Kent Tomeby på Hilti i Växjö har prisats för sitt engagemang. Hilti

Kent Tomeby, 52, har arbetat på Hilti i 29 år. Under årens lopp har han haft många roller på bolaget, mest inom försäljning. Att kollegor och ledning uppskattar Kents stora engagemang och positiva inställning går inte att ta miste på. I veckan tilldelades han utmärkelsen ”Årets kulturbärare” av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.

– Det var överraskande och fantastiskt roligt, telefonen har ringt oavbrutet. Nu gäller det bara att försöka leva upp till det här, haha. För mig är det inte bara ett jobb utan det har i viss mån växt samman med mig som person. Tydligen är det en kollega på HR-avdelningen som nominerat mig utan att jag visste om det, säger han.

Vad är en kulturbärare för dig?
– Det är en person som verkligen lever efter sina egna och företagets värderingar. Att man försöker sträva efter samma mål.

Det finns många anledningar till att Kent Tomeby varit Hilti trogen under alla år, den främsta är att han uppskattar omtänksamheten på företaget.

– Man ställer hårda krav men det är en omhändertagande kultur. Företaget är fantastiskt på att fånga upp folk när de känner att man behöver en ny utmaning. Då ordnar man det.

Ett exempel på den lösningsorienterade kulturen inträffade för fem år sedan då Kent Tomeby drabbades av prostatacancer. Operationen gick bra och han var snart tillbaka på jobbet som key acount manager igen. Men efter ett tag började sjukdomsperioden ta ut sin rätt.

– Jag kände mig väldigt trött och insåg ganska snart att jag just då inte hade rätt energi för mitt krävande jobb som innebar mycket resor och långa dagar, berättar Kent Tomeby.

Han begärde ett möte med företagets vd och på stående fot bestämde de att Kent skulle få en ny roll där han skulle börja utbilda alla nyanställda säljare.

– Jag fick ny energi och började tycka det var roligt att jobba igen.

I dag är Kent Tomeby frisk från cancern och är regionchef för en grupp med fem säljare. Han har även inlett en facklig karriär som nyutsett arbetsplatsombud för Unionen.

I årets upplaga av Great Place to Work kom Hilti på första plats – för tredje året i rad.

– En orsak att det fungerar så bra tror jag är att vi har små team, ingen chef har mer än åtta medarbetare. Det gör att man får en närhet till varandra, alla blir sedda och chefen vet vilka utmaningar och möjligheter man har sin vardag, säger Kent Tomeby.

Årets kulturbärare

Årets kulturbärare går till en person som genom sitt agerande och arbete verkligen lever företagets värderingar och bidrar till att inspirera sina kollegor och bygga en stark arbetsplatskultur. Priset delas ut av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.