Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Kent bär kulturen på Hilti
Hårda krav i en omhändertagande miljö. Så beskriver arbetsplatsombudet Kent Tomeby klimatet på byggteknikföretaget Hilti. Själv ser han jobbet som en del av sin egen person och har varit mentor åt otaliga nyanställda. Nu har han belönats med priset Årets kulturbärare.
Kent Tomeby, 52, har arbetat på Hilti i 29 år. Under årens lopp har han haft många roller på bolaget, mest inom försäljning. Att kollegor och ledning uppskattar Kents stora engagemang och positiva inställning går inte att ta miste på. I veckan tilldelades han utmärkelsen ”Årets kulturbärare” av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.
– Det var överraskande och fantastiskt roligt, telefonen har ringt oavbrutet. Nu gäller det bara att försöka leva upp till det här, haha. För mig är det inte bara ett jobb utan det har i viss mån växt samman med mig som person. Tydligen är det en kollega på HR-avdelningen som nominerat mig utan att jag visste om det, säger han.
Vad är en kulturbärare för dig?
– Det är en person som verkligen lever efter sina egna och företagets värderingar. Att man försöker sträva efter samma mål.
Det finns många anledningar till att Kent Tomeby varit Hilti trogen under alla år, den främsta är att han uppskattar omtänksamheten på företaget.
– Man ställer hårda krav men det är en omhändertagande kultur. Företaget är fantastiskt på att fånga upp folk när de känner att man behöver en ny utmaning. Då ordnar man det.
Ett exempel på den lösningsorienterade kulturen inträffade för fem år sedan då Kent Tomeby drabbades av prostatacancer. Operationen gick bra och han var snart tillbaka på jobbet som key acount manager igen. Men efter ett tag började sjukdomsperioden ta ut sin rätt.
– Jag kände mig väldigt trött och insåg ganska snart att jag just då inte hade rätt energi för mitt krävande jobb som innebar mycket resor och långa dagar, berättar Kent Tomeby.
Han begärde ett möte med företagets vd och på stående fot bestämde de att Kent skulle få en ny roll där han skulle börja utbilda alla nyanställda säljare.
– Jag fick ny energi och började tycka det var roligt att jobba igen.
I dag är Kent Tomeby frisk från cancern och är regionchef för en grupp med fem säljare. Han har även inlett en facklig karriär som nyutsett arbetsplatsombud för Unionen.
I årets upplaga av Great Place to Work kom Hilti på första plats – för tredje året i rad.
– En orsak att det fungerar så bra tror jag är att vi har små team, ingen chef har mer än åtta medarbetare. Det gör att man får en närhet till varandra, alla blir sedda och chefen vet vilka utmaningar och möjligheter man har sin vardag, säger Kent Tomeby.
Årets kulturbärare
Årets kulturbärare går till en person som genom sitt agerande och arbete verkligen lever företagets värderingar och bidrar till att inspirera sina kollegor och bygga en stark arbetsplatskultur. Priset delas ut av undersökningsföretaget Great Place to Work, som årligen rankar Sveriges bästa arbetsplatser.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Din skärmhjärna har rättigheter
Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.
– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.
– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.
Finns regler för skärmjobb
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:
– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.
”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”
De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.
– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.
Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.
– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.
”Man har inte tittat på konsekvenserna”
Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.
– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.
Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.
I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.
Tips: Se hjärnan som en ”muskel”
– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.
Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.
– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.
Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?
– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.
Reglerna vid jobbskärmen
Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:
- Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
- Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
- Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
- Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
- Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.
Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.
Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.
