Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba utomhus – varning för lurande faror

Coronapandemin har bevisat att det går utmärkt att jobba var som helst – även att jobba ute om vädret tillåter. Men se upp för solsting, getingstick och otäcka fästingar som kan ge både borrelia och TBE. Så här skyddar du dig!
Johanna Rovira Publicerad
Bi på blommor och ben med fästingbett
Passa dig för getingstick och fästingbett om du jobbar utomhus i sommar. Fästingar kan sprida både borrelia (bilden) och TBE. Foto: Hasse Holmberg / TT, Shutterstock

Möjligheten att sitta och jobba under en ek och insupa doften av blommor samtidigt som man fakturerar, programmerar, delegerar (eller vad man nu gör) är fenomenal. Forskning visar dessutom att det finns flera fördelar med att jobba utomhus.

Men arbetsmiljön utomhus kan medföra risker och irritationsmoment som vanliga dödliga tjänstemän hittills varit helt omedvetna om. Här kommer några tips och tankeställare för den som har möjlighet att hitta sig en arbetsplats ute i det fria.

Solsting och värmeslag

Solen kan verka lockande, men den är förrädisk på många sätt. Solsting och värmeslag, (hypertermi) kan vara livshotande. Solhatt eller parasoll är nödvändigt om inte eken ger tillräcklig skugga.

Börjar du få huvudvärk, känna dig illamående, irriterad eller yr kan det vara tecken på för mycket värme och vätskebrist. Gå in och ställ dig vid frysen eller gör något annat för att kyla ner huvudet och kroppen. Drick mycket.  

Soleksem och solbränna

Brännskador och soleksem kan komma ett tag efter att du exponerat dig för solen, i synnerhet nu under försommaren. Får du små röda kliande knottror eller blåsor har du fått soleksem.

För att lindra besvären ska du enligt 1177 kyla huden med till exempel kylbalsam och smörja in någon salva med hydrokortison.

Hudcancer

Men riskerna med att jobba i solen kan uppdagas ännu senare. Solens UV-strålning är enligt Cancerfonden den stora riskfaktorn som bidrar till att  35 000 – 40 000 personer om året drabbas av basalcellscancer, en lindrigare form av hudcancer. 4 200 personer får den allvarligare varianten malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar 7500 om året.

Fästingar – TBE och borrelia

I den svenska faunan slipper vi tack och lov utsättas för faror som exempelvis supergiftiga tjocksvansskorpionen eller attacker från den gyllenen pilgiftsgrodan, som enligt Guinness rekordbok utsöndrar ett gift som kan döda tio personer.

Däremot är det fullt möjligt att bli biten i tån av en närsynt igelkott eller bli påhoppad av glupska fästingar.

Igelkottar kan man värna sig mot genom att ha skor på fötterna men fästingar har en förmåga att hitta vägen till ett skrovmål oavsett. En del av dem bär på TBE-virus, som ger hjärnhinneinflammation om man har otur, vilket drygt 300 personer om året har, enligt  sajten fasting.nu. Det finns ingen behandling mot TBE, men däremot går det att vaccinera sig.

Mot borrelia, en annan fästingöverförd sjukdom, finns dessvärre inget vaccin, men det går att behandla. Varje år insjuknar minst 10 000 personer i borrelia. Tar man bort fästingen så snart som möjligt minskar risken för att smittas.

Getingstick

Getingar är egentligt livsfarliga bara för den som är allergisk eller överkänslig. Å andra sidan gör deras stick infernaliskt ont och är inget man vill råka ut för under en videokonferens eller annars heller. Anticimex har flera tips på hur man undviker getingstick – exempelvis genom att undvika att använda stark parfym, färgstarka kläder och att göra häftiga rörelse.

Blixtnedslag

Att dö genom att träffats av blixten är ovanligt – någon enstaka person varje år dör av blixtnedslag. Vanligare är det att man skadar sig när blixten slår ner i ett något annat först, som sedan sprider sig och passerar den drabbade. Men normalt funtade utomhusjobbande personer brukar märka när oväder är på intågande och gå inomhus, vilket också är vad krisinformation.se rekommenderar.

Sajten varnar också för att golfklubbor, metspön och flygande drake kan funka som åskledare och därför bör undvikas vid oväder.

Gör din egen getingfälla:

1. Skär av överdelen på en PET-flaska.

2. Häll i saft, öl eller sirap i underdelen + en skvätt diskmedel.

3. Sätt toppen, med avskruvad kork, i underdelen.

4. Placera fällan en bit bort från din utearbetsplats.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.