Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba utomhus – varning för lurande faror

Coronapandemin har bevisat att det går utmärkt att jobba var som helst – även att jobba ute om vädret tillåter. Men se upp för solsting, getingstick och otäcka fästingar som kan ge både borrelia och TBE. Så här skyddar du dig!
Johanna Rovira Publicerad 24 juni 2021, kl 07:30
Bi på blommor och ben med fästingbett
Passa dig för getingstick och fästingbett om du jobbar utomhus i sommar. Fästingar kan sprida både borrelia (bilden) och TBE. Foto: Hasse Holmberg / TT, Shutterstock

Möjligheten att sitta och jobba under en ek och insupa doften av blommor samtidigt som man fakturerar, programmerar, delegerar (eller vad man nu gör) är fenomenal. Forskning visar dessutom att det finns flera fördelar med att jobba utomhus.

Men arbetsmiljön utomhus kan medföra risker och irritationsmoment som vanliga dödliga tjänstemän hittills varit helt omedvetna om. Här kommer några tips och tankeställare för den som har möjlighet att hitta sig en arbetsplats ute i det fria.

Solsting och värmeslag

Solen kan verka lockande, men den är förrädisk på många sätt. Solsting och värmeslag, (hypertermi) kan vara livshotande. Solhatt eller parasoll är nödvändigt om inte eken ger tillräcklig skugga.

Börjar du få huvudvärk, känna dig illamående, irriterad eller yr kan det vara tecken på för mycket värme och vätskebrist. Gå in och ställ dig vid frysen eller gör något annat för att kyla ner huvudet och kroppen. Drick mycket.  

Soleksem och solbränna

Brännskador och soleksem kan komma ett tag efter att du exponerat dig för solen, i synnerhet nu under försommaren. Får du små röda kliande knottror eller blåsor har du fått soleksem.

För att lindra besvären ska du enligt 1177 kyla huden med till exempel kylbalsam och smörja in någon salva med hydrokortison.

Hudcancer

Men riskerna med att jobba i solen kan uppdagas ännu senare. Solens UV-strålning är enligt Cancerfonden den stora riskfaktorn som bidrar till att  35 000 – 40 000 personer om året drabbas av basalcellscancer, en lindrigare form av hudcancer. 4 200 personer får den allvarligare varianten malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar 7500 om året.

Fästingar – TBE och borrelia

I den svenska faunan slipper vi tack och lov utsättas för faror som exempelvis supergiftiga tjocksvansskorpionen eller attacker från den gyllenen pilgiftsgrodan, som enligt Guinness rekordbok utsöndrar ett gift som kan döda tio personer.

Däremot är det fullt möjligt att bli biten i tån av en närsynt igelkott eller bli påhoppad av glupska fästingar.

Igelkottar kan man värna sig mot genom att ha skor på fötterna men fästingar har en förmåga att hitta vägen till ett skrovmål oavsett. En del av dem bär på TBE-virus, som ger hjärnhinneinflammation om man har otur, vilket drygt 300 personer om året har, enligt  sajten fasting.nu. Det finns ingen behandling mot TBE, men däremot går det att vaccinera sig.

Mot borrelia, en annan fästingöverförd sjukdom, finns dessvärre inget vaccin, men det går att behandla. Varje år insjuknar minst 10 000 personer i borrelia. Tar man bort fästingen så snart som möjligt minskar risken för att smittas.

Getingstick

Getingar är egentligt livsfarliga bara för den som är allergisk eller överkänslig. Å andra sidan gör deras stick infernaliskt ont och är inget man vill råka ut för under en videokonferens eller annars heller. Anticimex har flera tips på hur man undviker getingstick – exempelvis genom att undvika att använda stark parfym, färgstarka kläder och att göra häftiga rörelse.

Blixtnedslag

Att dö genom att träffats av blixten är ovanligt – någon enstaka person varje år dör av blixtnedslag. Vanligare är det att man skadar sig när blixten slår ner i ett något annat först, som sedan sprider sig och passerar den drabbade. Men normalt funtade utomhusjobbande personer brukar märka när oväder är på intågande och gå inomhus, vilket också är vad krisinformation.se rekommenderar.

Sajten varnar också för att golfklubbor, metspön och flygande drake kan funka som åskledare och därför bör undvikas vid oväder.

Gör din egen getingfälla:

1. Skär av överdelen på en PET-flaska.

2. Häll i saft, öl eller sirap i underdelen + en skvätt diskmedel.

3. Sätt toppen, med avskruvad kork, i underdelen.

4. Placera fällan en bit bort från din utearbetsplats.  

Arbetsmiljö

Martin var nära att dö – nu hjälper han andra

Att anställda använder droger blir allt vanligare. Martin Sjöberg skötte sitt jobb, men jagade hela tiden nästa rus. I dag hjälper hans företag arbetsgivare att rädda liv.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2023, kl 06:00
Vd Sara Linderoth och en av grundarna Martin Sjöberg
Vd Sara Linderoth och Martin Sjöberg arbetar på ett företag som hjälper chefer och HR att ta sig an anställda som sitter fast i olika typer av beroenden Foto: Åke Ericsson

Den hände att Martin Sjöberg somnade med huvudet på tangentbordet. Inget konstigt med det tyckte kollegorna – han satt ju kvar på kontoret länge om kvällarna, jobbade hårt. Dessutom hade han ju det där magsåret som aldrig ville ge med sig och flickvännen som inte verkade klok. Bäst att låta honom sova.

Egentligen har han varit alkoholist så länge han kan minnas. Kanske till och med innan han testat den första klunken. Men när vätskan rann ned för strupen blommade sjukdomen ut i sin fulla potential. Det som förut kändes hopplöst och obegripligt fick ett sammanhang och livet blev mjukare och mer begripligt.

– Det var nästan en religiös upplevelse. Jag fick en belöning och samhörighet som jag aldrig känt förut, säger han.

Martin Sjöberg
Martin Sjöberg Foto: Åke Ericsson

Alkoholen adderades med kokain för att skärpa till sig och heroin för att tända av från kokainet. Med en universitetsexamen i ekonomi/organisation gav han sig ut i Europa för att starta arbetslivet. En traineeplats på ett stort företag blev första anhalt, sedan vidare till nästa. Hela tiden fanns missbruket som en ryggsäck som blev tyngre och tyngre.

– Jag skötte mitt jobb, men hela dagen var en transportsträcka mot nästa rus. Så kollegor måste ha märkt att jag var oberäknelig, rastlös och ibland gråtmild.

 

Gick på intervju efter tre flaskor vin

Vid ett tillfälle sökte Martin Sjöberg jobb på ett företag som sysslade med chefsrekrytering. Han hade inte druckit på fem dagar eftersom intervjun var viktig. Men på förmiddagen bestämde han sig för att ta ett glas vin för att slappna av. Sedan tog han ett till, och ett till.

När tredje flaskan hade avslutats borstade han tänderna och tog en halstablett för att andedräkten inte skulle avslöja honom. Sedan sprutade han på parfym och gick i väg.

Han fick jobbet.

– Jag hade en plan att jag inte skulle använda en massa superlativ eller yviga gester. Sedan höll jag mig i dörrposten för att inte ta snedsteg. Ingen märkte något.

Och skulle någon fatta misstankar lade Martin ut dimridåer. Operationer som varit besvärliga, bekanta som gått bort, långväga vänner som kom på besök och krävde hans närvaro. Ett nät och lögner som krävde både energi och påhittighet.

Chefer noterade visserligen hans trötta ansikte, men även hårt arbete sätter sina spår. Och beroendesjukdom är bra på att imitera andra symptom.

– Stress, ångest, depression kunde lika gärna vara utbrändhet eller något annat. Därför tar det också väldigt lång tid innan man ställer rätt diagnos för den som är sjuk.


Nykter i 20 år

Till slut höll Martin Sjöberg på att dö. Inte en gång utan flera. Han körde upp på land med en båt i skärgården, var en hårsmån från att hamna i vattnet med bilen vid Lidingöbron och blev hotad med pistol när han skulle köpa droger. Och så tog han överdoser.

Några vänner lurade med honom till en öppenvårdsmottagning. Det var inte första gången han var där, men första gången han kunde identifiera sig med de andra deltagarna. De var också unga, såg välfungerande ut, hade familjer och välsittande kostymer.

– Kanske var jag inte ett missförstått geni trots allt. Kanske var alla runtomkring mig inte idioter. Kanske var det till och med så att jag var en missbrukare.

Sedan 11 september år 2 000 har Martin Sjöberg varit nykter. Under tiden som gått har han startat ett företag som specialiserat sig på alkohol- och drogproblem, spelberoende och medberoende på arbetsplatsen. Vd på det företaget, Ljung & Sjöberg, är Sarah Linderoth. Hon menar att det skett ett paradigmskifte kring synen på droger.

Vd Sara Linderoth
Sara Linderoth Foto: Åke Ericsson

– Attityden kring att ta droger har förändrats och det smusslas inte som förr. Hockeyfarsan, småbarnsmorsan, pensionären och studenten tar substanser för att sova, vakna, öka koncentrationen och släppa loss, säger hon.

Ljung & Sjöberg utbildar chefer om missbruk och utför också drogtester på arbetsplatserna. Praxis är att 25 procent på företag testas slumpvis. Av dem brukar ungefär fem procent ge utslag. Ibland stöter man på patrull, framför allt i fråga om integritet.

– Tidigare när vi samarbetade med en underleverantör som hade övervakade kissprov så var det ju ganska utsatt, men nu har vi salivprov så det är lättare. Jag förstår integritetsaspekten, samtidigt så dör anställda medan det diskuteras lösningar. Det viktigaste måste väl ändå vara att rädda liv, säger Sarah Linderoth.

"Det smusslas inte som förr"

Att testerna skulle ge mer effekt på arbetsplatser där man jobbar med säkerhet och fysiska maskiner ger hon inte mycket för.

– Många tjänstemän som jobbar på kontor är utsatta för exempelvis cyberattacker, där den mänskliga faktorn är det som gör att dataintrång kan genomföras. Dessutom kostar en missbrukande person väldigt mycket i alla branscher.

Enligt hennes erfarenhet brukar arbetsgivare hantera resultatet av testerna lite olika. Antingen ser man arbetsrättsligt på saken: Det är olagligt att ta och inneha droger, så anställningen avslutas.

Andra likställer drogerna med alkohol och rehabiliterar den anställda till viss del eller fullt ut, eller så tar man enbart rehabiliteringsansvaret om det är medarbetaren själv som berättat om sina problem.

– Alkohol- och drogproblem kostar arbetsgivaren väldigt mycket pengar i produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Sedan tillkommer kanske ett medberoende bland kollegor som måste parera misstag och täcka upp. Lägger man därtill missriktade rehabiliteringsinsatser där symptomen lindras men problemet kvarstår, så är vi uppe i stora årliga summor.


Jobbet kan vara väg till tillfrisknande

Att lösa problemet med droger på arbetsplatserna kommer att ta tid, tror Sarah Linderoth. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del, utbildning av chefer och HR-personal en annan. Samtidigt är jobbet en arena att utnyttja. För hos många som missbrukar är det den sista brickan i fasaden som fortfarande är intakt.

– Vi offrar familjen, pengar och anseende. Men jobbet håller vi fast i med näbbar och klor. Då kanske det är vägen till tillfrisknande.