Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba utomhus – varning för lurande faror

Coronapandemin har bevisat att det går utmärkt att jobba var som helst – även att jobba ute om vädret tillåter. Men se upp för solsting, getingstick och otäcka fästingar som kan ge både borrelia och TBE. Så här skyddar du dig!
Johanna Rovira Publicerad
Bi på blommor och ben med fästingbett
Passa dig för getingstick och fästingbett om du jobbar utomhus i sommar. Fästingar kan sprida både borrelia (bilden) och TBE. Foto: Hasse Holmberg / TT, Shutterstock

Möjligheten att sitta och jobba under en ek och insupa doften av blommor samtidigt som man fakturerar, programmerar, delegerar (eller vad man nu gör) är fenomenal. Forskning visar dessutom att det finns flera fördelar med att jobba utomhus.

Men arbetsmiljön utomhus kan medföra risker och irritationsmoment som vanliga dödliga tjänstemän hittills varit helt omedvetna om. Här kommer några tips och tankeställare för den som har möjlighet att hitta sig en arbetsplats ute i det fria.

Solsting och värmeslag

Solen kan verka lockande, men den är förrädisk på många sätt. Solsting och värmeslag, (hypertermi) kan vara livshotande. Solhatt eller parasoll är nödvändigt om inte eken ger tillräcklig skugga.

Börjar du få huvudvärk, känna dig illamående, irriterad eller yr kan det vara tecken på för mycket värme och vätskebrist. Gå in och ställ dig vid frysen eller gör något annat för att kyla ner huvudet och kroppen. Drick mycket.  

Soleksem och solbränna

Brännskador och soleksem kan komma ett tag efter att du exponerat dig för solen, i synnerhet nu under försommaren. Får du små röda kliande knottror eller blåsor har du fått soleksem.

För att lindra besvären ska du enligt 1177 kyla huden med till exempel kylbalsam och smörja in någon salva med hydrokortison.

Hudcancer

Men riskerna med att jobba i solen kan uppdagas ännu senare. Solens UV-strålning är enligt Cancerfonden den stora riskfaktorn som bidrar till att  35 000 – 40 000 personer om året drabbas av basalcellscancer, en lindrigare form av hudcancer. 4 200 personer får den allvarligare varianten malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar 7500 om året.

Fästingar – TBE och borrelia

I den svenska faunan slipper vi tack och lov utsättas för faror som exempelvis supergiftiga tjocksvansskorpionen eller attacker från den gyllenen pilgiftsgrodan, som enligt Guinness rekordbok utsöndrar ett gift som kan döda tio personer.

Däremot är det fullt möjligt att bli biten i tån av en närsynt igelkott eller bli påhoppad av glupska fästingar.

Igelkottar kan man värna sig mot genom att ha skor på fötterna men fästingar har en förmåga att hitta vägen till ett skrovmål oavsett. En del av dem bär på TBE-virus, som ger hjärnhinneinflammation om man har otur, vilket drygt 300 personer om året har, enligt  sajten fasting.nu. Det finns ingen behandling mot TBE, men däremot går det att vaccinera sig.

Mot borrelia, en annan fästingöverförd sjukdom, finns dessvärre inget vaccin, men det går att behandla. Varje år insjuknar minst 10 000 personer i borrelia. Tar man bort fästingen så snart som möjligt minskar risken för att smittas.

Getingstick

Getingar är egentligt livsfarliga bara för den som är allergisk eller överkänslig. Å andra sidan gör deras stick infernaliskt ont och är inget man vill råka ut för under en videokonferens eller annars heller. Anticimex har flera tips på hur man undviker getingstick – exempelvis genom att undvika att använda stark parfym, färgstarka kläder och att göra häftiga rörelse.

Blixtnedslag

Att dö genom att träffats av blixten är ovanligt – någon enstaka person varje år dör av blixtnedslag. Vanligare är det att man skadar sig när blixten slår ner i ett något annat först, som sedan sprider sig och passerar den drabbade. Men normalt funtade utomhusjobbande personer brukar märka när oväder är på intågande och gå inomhus, vilket också är vad krisinformation.se rekommenderar.

Sajten varnar också för att golfklubbor, metspön och flygande drake kan funka som åskledare och därför bör undvikas vid oväder.

Gör din egen getingfälla:

1. Skär av överdelen på en PET-flaska.

2. Häll i saft, öl eller sirap i underdelen + en skvätt diskmedel.

3. Sätt toppen, med avskruvad kork, i underdelen.

4. Placera fällan en bit bort från din utearbetsplats.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält