Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur vet jag att kollegan dricker för mycket?

Andelen samtal till Alna, experter på skadligt bruk i arbetslivet, ökade med 30 procent under coronavåren. Alna misstänker att samtalen från medarbetare med problem såväl som bekymrade kollegor och arbetsgivare kommer fortsätta stiga under hösten på grund av ökat hemarbete.
Johanna Rovira Publicerad
Person fyller på vinglas från bag in box med rödvin.
Distansarbete gör att de som redan ligger i riskzonen dricker mer. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Att jobba på distans under en längre period medför problem för de medarbetare som befinner sig i riskzonen att hamna i ett missbruk eller kanske redan har trillat dit. Det är också svårare för chefer och kollegor att uppfatta signaler när vi jobbar hemifrån, men inte primärt för att vi omöjligt kan uppsnappa lukt av alkohol via Skype, Teams och Zoom.

– Känner man lukten av sprit på en kollega då har det gått ganska långt. I de allra flesta fall har det funnits andra orossignaler långt tidigare, säger Moa Minischetti, psykolog och klinisk chef på Alna.

Alna är som en företagshälsovård specialiserad på så kallat skadligt bruk och ger stöd på olika sätt i frågor som rör alkohol, läkemedel, droger och spel i arbetslivet, till företag som tecknat avtal med företaget. Merparten av de som ringer är arbetsgivare, men de tar även emot samtal från medarbetare.

– Det kan röra sig om att man själv inser att man har problem och undrar hur man ska få hjälp, men vi får också samtal från anställda som är oroliga över en kollega som utvecklat någon typ av beroende eller riskbruk, förklarar Moa Minischetti.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har inte alkoholkonsumtionen i Sverige ökat under coronapandemin. Vid förbundets mätningar låg konsumtionen under mars-april på samma nivå som motsvarande månader i fjol. Men Moa Minischetti menar att det finns uppgifter som tyder på att drickandet minskat i vissa grupper medan de ökat i andra.

– De som ligger i riskzonen dricker mer, det rör sig ofta om sköra personer som har lätt att tippa över när de vanliga rutinerna ruckas och det blir lättare att komma undan med att konsumera mer och oftare. Det kanske funkar bra ett tag, men över tid börjar det märkas och det är då vi får samtal.

– Hemarbetet gör att det finns färre möjligheter att plocka upp orossignaler. Det betyder att de signaler vi ändå ser blir desto viktigare att agera på, säger Moa Minischetti.

Alna har listat 18 signaler man som chef och kollega kan ge akt på under hemarbete. Det rör sig om alltifrån att medarbetare är irriterade och har humörsvängningar till att man låter kameran vara avstängd vid videomöten. Ökad korttidsfrånvaro, sämre prestation och onormal trötthet är andra tecken. Liksom att man ser ovårdad ut, visar upp opassande bakgrund i videomötet eller surfar på webbsidor med olämpligt innehåll.

– Över lag handlar det om förändringar från personens vanliga standard. Allt som avviker för mycket från det normala ska man vara uppmärksam på, säger Moa Minischetti.  

– Man ska framför allt lita på sin magkänsla. Man ska ta det man ser på allvar och inte släppa orossignalerna.

Misstänker man missbruk är det mest omtänksamma man kan göra att kontakta sin chef, sitt arbetsmiljöombud eller HR – det beror lite på hur organisationen ser ut och vem man har bäst förtroende för, menar Moa Minischetti. Däremot ska man inte kräva uppföljning eller återkoppling – problemet kanske redan är känt av arbetsgivaren, det finns kanske redan en plan för personen i fråga.

– Det värsta man kan göra är att täcka upp för sin kollega. Man kanske tror att man gör denne en tjänst, men det blir en björntjänst, säger Moa Minischetti.  
 

Tips till dig som är chef

  • Policyn kring alkohol och droger gäller oavsett var arbetet utförs.
  • Du bör vara tillgänglig och kunna nås på telefon. Uppmuntra även att kontakta kollegor vid behov.
  • Du bör skapa en struktur för uppföljning genom att boka upp avstämningar med samtliga medarbetare på video eller om inte det går på telefon. Syftet med dessa samtal är att säkerställa att arbetet fungerar och blir utfört men är också något som hjälper medarbetaren att fatta goda beslut kvällen innan.
  • Gruppavstämningar på videokonferens ger en möjlighet att fysiskt få se sina kollegor och skapa känslan av tillhörighet och att bli sedd. Dessa möten/avstämningar ger även en möjlighet för dig att notera eventuella förändringar i beteende eller andra förändringar.
  • Du bör vara vaksam på signaler på ohälsa och förändrat beteende som kan vara desamma som signaler på skadligt bruk.
  • Du bör beakta att arbetsmiljön oftast är bättre på arbetsplatsen än i det egna hemmet. Därför kan det vara bra att uppmana medarbetarna att i största möjliga mån gå ut och ta pauser och röra på sig. Om medarbetare har nära till varandra och inte har symptom kan de kanske träffas utomhus.
  • Vi bör fråga varandra om oro och prata om hur vi mår, för att uppmärksamma och ta hand om eventuell oro eller stress.

Alna

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.
Arbetsmiljö

Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef

Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Fler chefsuppgifter ersätts av AI och algoritmiska system. Nu varnar forskare för att det kan försämra arbetsmiljön.
– Vi får en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand vid Karolinska institutet.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Människa vs maskin. Vad händer med arbetsmiljön om AI blir chef? Fler chefsuppgifter ersätts av datadrivna system, algoritmer och AI, som mäter dina prestationer på jobbet. Men ständigt mätande kan göra oss mer stressade enligt forskare. Foto: Colourbox

Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI. 

Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?

– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna. 

Karin Hennum Nilsson.
Karin Hennum Nilsson. Foto: Privat

Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning. 

– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.

Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent. 

Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning. 

Kan påverka arbetsmiljö och hälsa

AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation. 

När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan. 

– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson. 

I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia

Så mår vi av mer övervakning: Obehag

Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig. 

Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral

Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog. 

– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon. 

Oklart vad som är okej

Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.

Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken. 

– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson. 

Tjänstemän och chefer mer positiva

Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd. 

– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson

Chefer hoppas att nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

  • Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

    Det är system som kan
    • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
    • Planera personalstyrkan, schemalägga.
    • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Det här vill forskarna 

  1. Anställda behöver förstå hur systemen fungerar och på vilka grunder beslut fattas.
  2. Anställda och fack ska få tillgång till data som arbetsgivarens algoritmer samlar in om anställda. 
  3. Garantera anställda säkra data och ärlig datahantering samt ge mänsklig feedback och erbjud opt-out-möjligheter, att ta mänskliga beslut. 
  4. Fackliga ska kunna anmäla arbetsgivare vars system kränker anställdas rätt till integritet till Integritetskyddsmyndigheten, Imy. 

Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.

Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
Callcenter arbetsplats
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.