Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hjälporganisationer trotsar coronaviruset

De som jobbar inom landets många hjälporganisationer är vana att hantera kriser och stötta människor i nöd. Men coronavirusets framfart har ställt dem inför helt nya utmaningar.
Lina Björk Publicerad
Johan Bävman, Fredrik Stehn
Coronapandemin har gjort att Röda Korset fått styra om mycket av sitt arbete för att kunna göra nytta där de bäst behövs, enligt verksamhetsutvecklare Anders Sjöstrand. Föreningen Hela Människan har pausat all gruppverksamhet, men delar fortfarande ut matlådor. Johan Bävman, Fredrik Stehn

För fem år sedan bevittnade världen hur hundratusentals människor reste i överlastade gummibåtar på Medelhavet för att sedan, ofta till fots, fortsätta genom Europa. Det var scener som inte hade bevittnats sedan andra världskriget.

På Malmö Centralstation stod Anders Sjöstrand, verksamhetsutvecklare på Röda Korset, och såg hur tåg efter tåg rullade in med rädda och trötta människor. Sammanlagt sökte drygt 160 000 människor asyl i Sverige och många anställda och volontärer jobbade hårt med knapphändiga resurser.

– Vi var alltid två stycken på plats, från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Människor från hela världen kände igen vår logga – det ingav nog en slags trygghet. Eftersom sådant arbete aldrig riktigt tar slut handlar mycket för oss om att schemalägga och planera så att vi kan få återhämtning, säger Anders Sjöstrand.

Civilsamhället – ideella föreningar och hjälporganisationer – har en betydelsefull roll i att samla människor i orostider. Men covid-19 skiljer sig från andra händelser. Med ett virus som riskerar att spridas när personer träffas är det många verksamheter som har stängt ner, vilket påverkar både de anställda och den grupp föreningen är till för.

Enligt en undersökning från intresseorganisationen Forum uppger 96 procent av de tillfrågade föreningarna att deras aktiviteter påverkats av coronaviruset. Och sex av tio uppger att deras ekonomi har blivit sämre och att de är oroliga för hur de bidrag de har fått för sin verksamhet påverkas när de inte kan fullfölja aktiviteterna.

– Vi är i en omställningstid. Civilsamhället har mycket att bidra med och intresset för att engagera sig är stort, säger Patrik Schröder, ordförande för Forum.

– Samtidigt råder en försiktighet att inte sprida smitta vidare. Många av våra föreningar har dessutom volontärer som är över 70 år och då är det svårt att hålla igång. Vi måste också ta vårt ansvar kring människors hälsa.

Bland de anställda inom civilsamhället finns en oro både kring hur verksamheten ska hållas levande och kring farhågor att jobb kommer att försvinna, vilket skulle få stora konsekvenser. I en rapport från branschorganisationen Giva, räknar man i år med 475 miljoner kronor i minskade intäkter från allmänheten, näringslivet, organisationer och stiftelser. Det är en minskning med fem procent jämfört med föregående år. Man förutspår också att nedgången kan bli ännu större kommande år på grund av lågkonjunktur, börsfall och minskade utdelningar.

– För dem som jobbar med bössinsamlingar på stan är oron som störst, eftersom inga människor är ute. I sämre tider ligger det heller inte långt borta att ge mindre och då minskar resurserna för verksamheterna. Det får direkta konsekvenser för exempelvis Stadsmissionen som ger människor mat och tak över huvudet. Föreningar som är offentligt finansierade har det lättare då de kommer att kunna betala ut löner under året, säger Patrik Schröder.

En delvis offentligt finansierad verksamhet är Röda Korset. Till vardags ser de till att människor hamnar rätt på sjukhus och är samtalsstöd för oroliga patienter. Organisationen kan nu i coronatider komma att få utökade uppgifter, till exempel att avlasta sjukvården med hjälp i informationskampanjer och samordning.

– Det påminner om det jobb som vi gjorde under mässlingsinsatserna på Sahlgrenska 2018. Då avlastade volontärer sjukhuset genom att hänvisa patienter åt ett eller annat håll beroende på om de var vaccinerade eller inte, vilket gjorde att sjukhuspersonal inte behövde syssla med det. Men skulle sjukvården inte kunna garantera säkerheten vid smittspridning får vi ta ett kliv tillbaka och hitta andra sätt att hjälpa till, säger Anders Sjöstrand.

I gemenskap är en samverkan mellan Föreningen Ny gemenskap, Hela Människan i Stockholms län, Frälsningsarmén och ett antal församlingar, som arbetar tillsammans med socialt arbete för människor i utsatta livssituationer genom att erbjuda frukost, lunch och gemenskap.

I coronatider har gruppverksamheterna pausats, men då man är många arrangörer kunde man snabbt ställa om och dela ut frukost- och lunchpaket utomhus i stället.

Elisabeth Svedin är 68 år och har jobbat som volontär i 50 år på Ny gemenskap. Hon är inte rädd för att bli smittad, men vidtar de försiktighetsåtgärder som rekommenderas.

– På ett sätt har vår verksamhet alltid varit behovsstyrd och vi har fått ställa om beroende på vad som hänt runt om i världen. Men vi stänger inte igen utan tänker: hur löser vi det? I maj ska vi till exempel ha en konstgrupp – då får vi sitta ute i parken och hålla coronaavstånd, säger Elisabeth Svedin.


Anställda på Hela Människan gör i ordning pch packar matlådor. Bild: Fredrik Stehn

En annan kreativ lösning är att kören ”Gatans Röster” nu även har sina övningar digitalt.

– För många handlar körgemenskapen om att man kan hålla sig nykter, så det har varit viktigt att hålla igång, säger Anette Kyhlström, diakon på Hela Människan i Stockholms län och ledare för kören.

I Forums rapport svarar organisationerna att de ser ett tydligt bortfall av volontärer jämfört med tidigare. 73 procent uppger att färre volontärer deltar i deras verksamheter sedan coronavirusets utbrott. Samtidigt svarar en av fyra att behovet av volontärer är större nu än tidigare.

En frivilligorganisation som aldrig har haft svårt att hitta människor som vill hjälpa till är Blå Stjärnan, som är en förstärkningsresurs som tar hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer. Nu kan det till exempel bli aktuellt om bönderna på en gård insjuknar och djuren står utan omvårdnad.

– Vi får mycket frågor från människor som undrar vad de ska göra med sina djur om de blir sjuka, säger Eva Ladberg, utbildningskonsulent på Blå Stjärnan.

– Överlag är våra medlemmar väldigt engagerade och dessutom kunniga inom smittskydd – samtidigt tar vi inga risker. Oavsett om det handlar om att vaccinera för mjältbrand eller hjälpa till med mjölkning i influensatider går hälsan först.

Majoriteten av Sveriges organisationer och föreningar är i behov av stödåtgärder för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Det behövs dels ekonomiskt stöd, dels hjälp med omställningen till digitala arbetsformer. Möten mellan människor måste kunna fortsätta att ske, om än i andra former.

– Det man måste komma ihåg är att det finns enorma krafter i civilsamhället. Människor kan och vill hjälpa varandra. Vi ser att man är otroligt innovativa nu och hittar lösningar. Det råder ett tufft läge och det kommer att ta ett tag att ställa om, men vi kommer att nå dit, säger Patrik Schröder från Forum.

Läs mer:

Enkät med anställda på hjälporganisationer om oro över att bli smittade och vilka åtgärder de vidtagit för att undvika smittan.

Unionens utredare Shadé Jalali berättar om den nya situationen och vad man bör tänka på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.