Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här är årets hetaste kontorstrend

Ljuddämpare, milda pasteller och fluffiga former dominerar kontorsinredningen på årets möbelmässa i Stockholm som pågår just nu. En annan trend är smarta möbler som stänger ute ljud och ger avskildhet på kontoret.
Petra Rendik Publicerad 8 februari 2017, kl 14:57
Man pratar i telefon i ett fyttbart och ljudisolerat bås.
När chefen pratade för högt i telefon tog medarbetarna på Framery fram ett flyttbart och ljudisolerat bås. Foto: Jussi Laitinen (Framery Oy)

Så vansinnigt mycket nytt kan man väl inte säga att Stockholm Furniture & Light fair, världens största mötesplats för skandinavisk design, bjuder på. Inte när det kommer till offentliga miljöer i alla fall, i stora drag känns mycket igen från förra årets mässa.

Överallt syns pastellfärgade kontorsmöbler, mycket är pudrigt rosa och vaniljgult. Även furu dyker upp här och där. Det vita sterila kontoret är passé, i stället ska inredningen kännas som en vänlig omfamning.

Och det blir nästan ironiskt.

För kanske är det bara en känsla men rätt påtagligt är det att möbelbranschen försöker hitta lösningar på hur vi ska hålla under ett helt arbetsliv i ett allt tuffare klimat där kraven blivit fler och sittplatserna färre. Som en av utställarna förklarade: "Förr räknade man med hundra stolar på hundra anställda, i dag ska vi vara glada om hälften av sittplatserna finns kvar".

Och hur löser man det då?

Genom fiffiga små sittmöbler som kan byggas på eller plockas isär likt lego. Stolarna är lätta att flytta på ifall du plötsligt får för dig att bilda öar för spontana möten som helst inte varar för länge. För det finns nämligen ingen risk att man blir sittande för länge, formen är lekfull och du ska kunna sitta lite som du vill men alldeles mysiga är de inte. Dessutom verkar ryggstöd vara omodernt.

De flesta utställare har också sina idéer om hur man absorberar ljud med olika avskärmare och möbler. Stänga av, stänga ute eller bara ta en kort paus är budskapet.

Ta till exempel finska företaget Framery och deras ”Phone booth”. Ett ljudisolerat flyttbart bås där du ska kunna jobba ostört utan att känna dig instängd. Idén föddes för sex år sedan när två medarbetare klagade på chefens ovana att pratat högt i telefon i kontorslandskapet. Killarna bad honom att dämpa sig, chefen kontrade med att ”ni kan ju skaffa mig ett telefonbås”, vilket de också gjorde.

Stockholm Furniture & Light fair pågår till och med den 11 februari.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.