Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grönt rensar luften

Piggare och gladare. Det finns många fördelar med att ha blommor på jobbet. Det kan vara allt ifrån en flamingoblomma på skrivbordet till en hel vägg med grönt.
Åsa Frisk Publicerad
En vägg med gröna växter

På 70-talet var det trendigt med ambitiösa planteringar som tog mycket yta vid kontorsentrén. Men tar man inte hand om sina blommor skräpar de ner och på 80-talet försvann de. Nu verkar det vara en våg tillbaka igen enligt Hans Andersson, grundare till Greenfortune, ett företag som bland annat säljer växtväggar.

- Många inredningsarkitekter ser det här med vertikala lösningar som ett spännande element, säger Hans Andersson.

Växtväggen består av plantor som växer på en väv med utskurna fickor som är fyllda med jord. Väven är uppspänd på en plastskiva och bevattningen sker inifrån via kanaler i väven.

På våra arbetsplatser blir luften torr, speciellt vintertid. Det kan ge irritationer i hud, på slemhinnor och i andningsvägar. Det finns också många material som utsöndrar ämnen som påverkar luftkvaliteten, till exempel skrivare, kopieringsapparater, dataskärmar och möbelklädsel.

Flera olika forskningsprojekt visar att växter renar luften. De tar inte bara upp bioutsläpp, det som vi andas ut, utan också ämnen som formaldehyd, bensen och trikloretylen. Sådant som kan finnas i till exempel plaster, textilier, pappersprodukter, färger och gummi.

Man har också i olika studier sett att växter kan minska stress. De positiva känslorna ökar, rädsla, ilska och sorg minskar.

På Hässelby blommor i Stockholm ser man ett uppsving för blommor på kontor.

Inge Utas, trädgårdsingenjör- Det är ju bra med mycket växter för luften men man ska ju också tänka på helheten. Det ska stämma in med övriga möblemanget. Och så ska man välja rätt växter storleksmässigt, säger Inge Utas, trädgårdsingenjör på Hässelby blommor.

Sortimentet av krukor är enormt och förändras ständigt med nya inredningstrender. Plast har följts av terracotta och stengods, men nu har plasten kommit tillbaka igen. Högblanka plastkrukor i bland annat svart, vitt och rött har blivit populära, speciellt höga krukor.

- Fördelen är att växten kommer upp lite och det tar mindre plats, säger Inge Utas.

De flesta av Hässelby blommors kunder har skötselavtal. Det enda kunderna ska tänka på är belysningen. De flesta växter vill ha minst 700 lux och det betyder tolv, tretton timmar dagsljus per dygn. Det uppnår man bara på fönsterbrädan.

- Ju mer ljus desto bättre såklart, men det brukar nästan alltid fungera ändå, säger Inge Utas.

Växter som många gillar i dag är bland annat Polyscias, Sansiveria (bajonettlilja), Guzmania och Anthurium (flamingoblommor). Orkidéer med vita, lila eller ljusgula blommar har också blivit ett vanligare inslag i kontorsmiljöer. De ger en färgaccent, känns lite exklusiva och är både lättskötta och hållbara.

Däremot har rundbladig fikus i princip försvunnit helt.

- Det var en debatt om allergier för något år sen och benjaminfikusen var den växt som pekades ut. Sedan dess är de borta, säger Inge Utas.

Allergiska reaktioner varierar från person till person men under de fyrtio år Hässelby blommor arbetat med växter på arbetsplatser har de bara stött på allergiska problem vid ett fåtal tillfällen. De värsta allergibovarna är de växter som antingen har rikligt med pollen eller stark doft, till exempel björkris, prästkrage, hyacint och syren.

Guzmania är en populär kontorsväxt. Andra bra luftfuktare är guldpalm, buskpalm, krysantemum, ädelbanan, fredskalla, gerbera.

Svärmorstunga, är en bra luftrenare. Det är en klassisk blomma som fortfarande är modern.

Växterna och mikroberna i jorden verkar tillsammans och ska luftreningen på jobbet fungera räcker det inte att placera en stor kruka mitt i kontorslandskapet. Forskning visar att blommorna bör stå på eller bredvid skrivbordet.

Flamingoblomman har blivit vanlig i kontorsmiljöer. Vill du ha växter som renar luften från ämnen som formaldehyd, bensen och trikloretan ska du skaffa bladracena, kantracena och gullranka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält