Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grönt rensar luften

Piggare och gladare. Det finns många fördelar med att ha blommor på jobbet. Det kan vara allt ifrån en flamingoblomma på skrivbordet till en hel vägg med grönt.
Åsa Frisk Publicerad
En vägg med gröna växter

På 70-talet var det trendigt med ambitiösa planteringar som tog mycket yta vid kontorsentrén. Men tar man inte hand om sina blommor skräpar de ner och på 80-talet försvann de. Nu verkar det vara en våg tillbaka igen enligt Hans Andersson, grundare till Greenfortune, ett företag som bland annat säljer växtväggar.

- Många inredningsarkitekter ser det här med vertikala lösningar som ett spännande element, säger Hans Andersson.

Växtväggen består av plantor som växer på en väv med utskurna fickor som är fyllda med jord. Väven är uppspänd på en plastskiva och bevattningen sker inifrån via kanaler i väven.

På våra arbetsplatser blir luften torr, speciellt vintertid. Det kan ge irritationer i hud, på slemhinnor och i andningsvägar. Det finns också många material som utsöndrar ämnen som påverkar luftkvaliteten, till exempel skrivare, kopieringsapparater, dataskärmar och möbelklädsel.

Flera olika forskningsprojekt visar att växter renar luften. De tar inte bara upp bioutsläpp, det som vi andas ut, utan också ämnen som formaldehyd, bensen och trikloretylen. Sådant som kan finnas i till exempel plaster, textilier, pappersprodukter, färger och gummi.

Man har också i olika studier sett att växter kan minska stress. De positiva känslorna ökar, rädsla, ilska och sorg minskar.

På Hässelby blommor i Stockholm ser man ett uppsving för blommor på kontor.

Inge Utas, trädgårdsingenjör- Det är ju bra med mycket växter för luften men man ska ju också tänka på helheten. Det ska stämma in med övriga möblemanget. Och så ska man välja rätt växter storleksmässigt, säger Inge Utas, trädgårdsingenjör på Hässelby blommor.

Sortimentet av krukor är enormt och förändras ständigt med nya inredningstrender. Plast har följts av terracotta och stengods, men nu har plasten kommit tillbaka igen. Högblanka plastkrukor i bland annat svart, vitt och rött har blivit populära, speciellt höga krukor.

- Fördelen är att växten kommer upp lite och det tar mindre plats, säger Inge Utas.

De flesta av Hässelby blommors kunder har skötselavtal. Det enda kunderna ska tänka på är belysningen. De flesta växter vill ha minst 700 lux och det betyder tolv, tretton timmar dagsljus per dygn. Det uppnår man bara på fönsterbrädan.

- Ju mer ljus desto bättre såklart, men det brukar nästan alltid fungera ändå, säger Inge Utas.

Växter som många gillar i dag är bland annat Polyscias, Sansiveria (bajonettlilja), Guzmania och Anthurium (flamingoblommor). Orkidéer med vita, lila eller ljusgula blommar har också blivit ett vanligare inslag i kontorsmiljöer. De ger en färgaccent, känns lite exklusiva och är både lättskötta och hållbara.

Däremot har rundbladig fikus i princip försvunnit helt.

- Det var en debatt om allergier för något år sen och benjaminfikusen var den växt som pekades ut. Sedan dess är de borta, säger Inge Utas.

Allergiska reaktioner varierar från person till person men under de fyrtio år Hässelby blommor arbetat med växter på arbetsplatser har de bara stött på allergiska problem vid ett fåtal tillfällen. De värsta allergibovarna är de växter som antingen har rikligt med pollen eller stark doft, till exempel björkris, prästkrage, hyacint och syren.

Guzmania är en populär kontorsväxt. Andra bra luftfuktare är guldpalm, buskpalm, krysantemum, ädelbanan, fredskalla, gerbera.

Svärmorstunga, är en bra luftrenare. Det är en klassisk blomma som fortfarande är modern.

Växterna och mikroberna i jorden verkar tillsammans och ska luftreningen på jobbet fungera räcker det inte att placera en stor kruka mitt i kontorslandskapet. Forskning visar att blommorna bör stå på eller bredvid skrivbordet.

Flamingoblomman har blivit vanlig i kontorsmiljöer. Vill du ha växter som renar luften från ämnen som formaldehyd, bensen och trikloretan ska du skaffa bladracena, kantracena och gullranka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen