Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Gör facket tillräckligt för mobbade?

Inte ens en av tio av dem som mobbas och som kontaktar sitt fack anser att de får hjälp. Men hur ser lagen ut? Och vad kan facket egentligen göra?
Linnea Andersson Publicerad
Illustration: Siri Carlén.

Kollegas undersökning visar att det är ovanligt att personer som utsätts för mobbning vänder sig till facket. Silvia Prego på Unionen Stockholm tror att det först och främst beror på att det är en väldigt svår situation för den drabbade, som ofta mår mycket dåligt. Dessutom tror hon att många oroar sig för att arbetsgivaren ska se en som ett ”problem” om man lyfter något som är negativt och pekar ut andra kollegor eller sin chef.

– Det här är väldigt svåra frågor som är förknippade med skuld och skam och kräver stort mod från den drabbade. Oftast har det gått för långt när man väl flaggar, man har lidit länge i det tysta, säger Silvia Prego.

Hon får medhåll från Annica Hedbrant, arbetsmiljöexpert på Unionen, som säger att det kan ta lång tid att ens inse att man är utsatt för trakasserier eller kränkande särbehandling, eftersom det kan röra sig om subtila handlingar. Det kan vara osynliggörande och nedvärderande kommentarer som maskerats som skämt eller feedback, vilket gör att man i stället börjar ifrågasätta sig själv och om man verkligen är utsatt för systematisk mobbning.

Vi hade gärna gett böter, men det kan vi enligt gällande lag inte

Annica Hedbrant poängterar dock att arbetsgivaren är skyldig att agera, inte bara när någon berättar att den är utsatt, utan även genom att jobba förebyggande och vara uppmärksam på signaler.

– Det är viktigt att både den utsatta och den förtroendevalda vet att det är arbetsgivarens ansvar. I de fall som beskrivs i Kollega nr 5 är det uppenbart att arbetsgivaren inte har tagit ansvar, säger hon och berättar att #metoo har lett till att många arbetsgivare tagit fram policyer mot sexuella trakasserier och kränkande särbehandling, men att frågan är om de har implementerats.

Enligt Kollegas undersökning är det så få som åtta procent som anser att de fått hjälp av facket att lösa situationen. Annica Hedbrant och Silvia Prego säger att Arbetsmiljölagen ger facket väldigt små möjlighet att kräva skadestånd för en individ.

Däremot säger lagen att arbetsgivaren måste se över varför mobbning uppstår. Bakomliggande orsaker kan till exempel vara otrygga anställningar, otydligt ledarskap, omorganisationer som tärt på arbetsgruppen eller för hög arbetsbelastning.

Det första Unionens lokala och regionala arbetsmiljöombud tittar på är om arbetsgivaren undersöker sådana risker. Märker man att de saknar rutiner eller inte åtgärdar brister vänder man sig till Arbetsmiljöverket. Processer som ofta tar lång tid.

– Men en medlem som mår väldigt dåligt kan inte vänta på att Arbetsmiljöverket griper in. Vi försöker stötta medlemmen utifrån var den befinner sig just då och samtidigt jobba långsiktigt, säger Silvia Prego.

Finns det en orimlig förväntan från drabbade på vad facket kan göra?

– Jag tycker inte att den är orimlig utifrån var individen befinner sig. Att utsättas för kränkande särbehandling på jobbet är oacceptabelt och innebär ofta en tragedi för individen och dess anhöriga. Vi hade gärna räckt fram en böteslapp till arbetsgivaren, men det kan vi inte enligt gällande lagstiftning, säger Silvia Prego.

Unionen har via TCO ställt sig bakom ett lagförslag som lagts fram av fackförbundet Vision om att det ska gå att kräva skadestånd för trakasserier i arbetslivet.

– Jag skulle önska att arbetsgivare lade lika mycket resurser på att implementera Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som GDPR. Och jag kan tänka mig att det är sanktionerna som är skillnaden, säger Annica Hedbrant.

Många mobbade som hört av sig till Kollega har blivit utköpta från sin arbetsplats. Silvia Prego tror dock att det allra vanligaste är att man som mobbad försvinner självmant och söker sig någon annanstans. Och att de personerna utgör ett stort mörkertal.

– Vår utgångspunkt är alltid vad medlemmen själv vill, det finns ingen ”one size fits all”. Ibland är den som blivit mobbad så illa däran att den inte kan tänka sig att komma tillbaka till arbetsplatsen. Då inleder vi en dialog med arbetsgivaren för att hitta en lösning.

Att mobbning går så långt att personer blir sjukskrivna, söker andra jobb eller blir utköpta ser Annica Hedbrant som en stor förlust för både individ och arbetsgivare.

– Individen kan drabbas av oerhörda konsekvenser, både ekonomiskt och personligt och ha svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Dessutom är det en stor kostnad och ett kompetenstapp för arbetsgivaren om mobbning och kränkningar fortsätter. Särskilt om det inte kommer upp till ytan.

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING?

Ordet mobbning används ofta när man pratar om kränkande särbehandling. Enligt Arbetsmiljöverket är det: "Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

 

Följ #tvåiveckan i Kollegas sociala kanaler, på webben och i nästa nummer av tidningen.

TIPS TILL ARBETSGIVAREN

  • Ha rutiner. En policy på intranätet gör ingen nytta om den inte används. Vet medarbetarna vad de ska göra vid mobbning?
  • Diskutera vilka beteenden som inte är okej på ert företag.
  • Gör tydligt att det råder nolltolerans så att medarbetare känner sig trygga att påtala problem.
  • Använd företagshälsovården proaktivt och vid tidiga signaler.
  • Lagen kräver att chefer ska ha utbildning och kompetens att hantera mobbning och kränkningar, men behöver ha rätt resurser, som tid.
  • Ha förtroendevalda som kan föra en dialog mellan medarbetare och arbetsgivare och kan slå vakt. Med fler än fem anställda ska det finnas arbetsmiljöombud.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010