Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Friskvårdsprojekt på Uponor Wirsbo förlängs

Genom att anställa en rehabiliteringsansvarig och satsa på friskvård hoppades Uponor Wirsbos ledning minska sjukfrånvaron från tio till sex procent på ett halvår. Nu har man insett att det tar längre tid.
Publicerad
När sjukfrånvaron förra året låg på nära tio procent beslöt Uponor Wirsbos ledning göra något radikalt åt situationen. Då hade företagets långtidssjukskrivna nästan helt glömts bort, rehabiliteringen var bortprioriterad och kontakten med försäkringskassan haltade. Den enda friskvård som erbjöds var fria simhallsbesök.
I höstas projektanställdes Paula Hernandez som rehabiliteringsansvarig bland annat för att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen. En rehabgrupp tillsattes och en rad friskvårdsaktiviteter sattes igång. Företaget utsåg och utbildade också femton frivilliga hälsoinspiratörer bland de anställda.
Målet var att få ner sjukfrånvaron till sex procent fram till sommaren men i dag konstaterar Paula Hernandez dystert att det inte gått som förväntat. Till en början sjönk sjukfrånvaron ner till åtta procent men har under våren stigit till nära den ursprungliga igen.
- En förklaring är att det inte fungerat med företagsläkaren förrän nu. Men vi har också fortfarande mycket korttidsfrånvaro, många har haft influensa och några medarbetare har tyvärr också drabbats av allvarliga sjukdomar, säger Paula Hernandez.
- Det har varit tufft under hela våren och vi har fått inse att det tar längre tid att vända trenden. Men projektet fortsätter och vi hoppas att det vänder snart igen.
Paula Hernandez anser att man ändå vunnit en del i och med att man i dag fokuserar på frågan. Hon är också nöjd med att ytterligare krafttag mot korttidsfrånvaron tas genom att man nu anlitat ett företag som tar emot sjukanmälningar och anmälan om vård av barn.
- Det betyder att en sköterska ställer frågor om varför man är hemma första dagen och att hon ringer efter tre dagar och frågar hur man mår.
Personalchef Lennart Carlsson är besviken på försäkringskassan.
- Det största problemet i frånvarostatistiken är de långa sjukfallen som står för 75 procent av frånvaron och som är svåra att styra. Vi trodde vi skulle kunna påverka försäkringskassan till att fatta snabbare beslut så att de långtidssjuka endera skulle bedömas vara så sjuka att de blir sjukpensionärer eller också har så pass mycket arbetskapacitet att vi skulle få i uppdrag att hitta sysselsättning. Men så har det inte blivit, säger han.
- Målet att få ner sjukfrånvaron till sex procent står fast.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.