Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Friskvårdsprojekt på Uponor Wirsbo förlängs

Genom att anställa en rehabiliteringsansvarig och satsa på friskvård hoppades Uponor Wirsbos ledning minska sjukfrånvaron från tio till sex procent på ett halvår. Nu har man insett att det tar längre tid.
Publicerad
När sjukfrånvaron förra året låg på nära tio procent beslöt Uponor Wirsbos ledning göra något radikalt åt situationen. Då hade företagets långtidssjukskrivna nästan helt glömts bort, rehabiliteringen var bortprioriterad och kontakten med försäkringskassan haltade. Den enda friskvård som erbjöds var fria simhallsbesök.
I höstas projektanställdes Paula Hernandez som rehabiliteringsansvarig bland annat för att bygga upp ett nytt arbetssätt inom organisationen. En rehabgrupp tillsattes och en rad friskvårdsaktiviteter sattes igång. Företaget utsåg och utbildade också femton frivilliga hälsoinspiratörer bland de anställda.
Målet var att få ner sjukfrånvaron till sex procent fram till sommaren men i dag konstaterar Paula Hernandez dystert att det inte gått som förväntat. Till en början sjönk sjukfrånvaron ner till åtta procent men har under våren stigit till nära den ursprungliga igen.
- En förklaring är att det inte fungerat med företagsläkaren förrän nu. Men vi har också fortfarande mycket korttidsfrånvaro, många har haft influensa och några medarbetare har tyvärr också drabbats av allvarliga sjukdomar, säger Paula Hernandez.
- Det har varit tufft under hela våren och vi har fått inse att det tar längre tid att vända trenden. Men projektet fortsätter och vi hoppas att det vänder snart igen.
Paula Hernandez anser att man ändå vunnit en del i och med att man i dag fokuserar på frågan. Hon är också nöjd med att ytterligare krafttag mot korttidsfrånvaron tas genom att man nu anlitat ett företag som tar emot sjukanmälningar och anmälan om vård av barn.
- Det betyder att en sköterska ställer frågor om varför man är hemma första dagen och att hon ringer efter tre dagar och frågar hur man mår.
Personalchef Lennart Carlsson är besviken på försäkringskassan.
- Det största problemet i frånvarostatistiken är de långa sjukfallen som står för 75 procent av frånvaron och som är svåra att styra. Vi trodde vi skulle kunna påverka försäkringskassan till att fatta snabbare beslut så att de långtidssjuka endera skulle bedömas vara så sjuka att de blir sjukpensionärer eller också har så pass mycket arbetskapacitet att vi skulle få i uppdrag att hitta sysselsättning. Men så har det inte blivit, säger han.
- Målet att få ner sjukfrånvaron till sex procent står fast.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.