Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få oss att sitta mindre på jobbet

Vi sitter för mycket på jobbet. Nu hoppas forskare att resultaten i ett stort forskningsprojekt ska ge arbetsgivare bättre stöd att minska stillasittandet och förbättra tänkandet under arbetsdagen.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Det saknas tillräcklig kunskap för att arbetsgivare ska kunna hjälpa anställda att röra sig mer på jobbet, enligt forskarna bakom projektet. Shutterstock

Att vi fungerar och mår bättre av att röra på oss är ett välkänt faktum.

Men vilken slags fysik aktivitet är bäst för våra kognitiva förmågor och vår psykiska hälsa? Det är frågor som forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, nu hoppas finna svaren på, i ett åttaårigt forskningsprojekt.

Bättre lärande av fysisk aktivitet

I ett tidigare projekt, bland kontorsanställda, fann GIH:s forskare bland annat att vissa tankemässiga förmågor stärks av bättre kondition. Exempelvis fann man att när stillasittande kontorsanställda rörde på sig i tre minuter varje halvtimme, exempelvis genom knäböjningar eller en rask promenad, så var det bra för neurofysiologiska mekanismer som stödjer lärandet.

I det nu aktuella forskningsprojektet ingår även att undersöka hur den som är sjukskriven för stressrelaterad ohälsa kan bli hjälpt av fysisk aktivitet.

Forskarna ska också undersöka hur arbetsgivare kan stödja medarbetare som rör sig för lite under dagen.

Varför behövs den här forskningen?
– Det saknas fortfarande för mycket kunskap för att samhällets aktörer, och däribland arbetsgivarna, ska kunna stödja anställda i den fysiska aktivitet som krävs för att stärka deras psykiska hälsa och tankemässiga funktioner. Exempelvis är WHO:s rekommendationer alltför generellt hållna, säger Maria Ekblom, docent och forskningsledare på GIH.

På lite sikt hoppas forskarna därför att det nu aktuella forskningsprojektet ska resultera i vetenskapligt underbyggda rekommendationer och föreskrifter om fysisk aktivitet och stillasittande på arbetsplatserna.

– Det skulle då exempelvis kunna handla om att alla medarbetare ska ges möjlighet att ta pauser från sitt datorarbete med en viss regelbundenhet och kanske kunna gå ut och ta lite frisk luft. Men sedan måste det också vara olika slags rekommendationer beroende på sådana faktorer som olika individers ålder och förutsättningar liksom vilka arbetsuppgifter man har och hur mycket och på vilket sätt man rör sig på jobbet, säger Maria Ekblom.

Läs mer: Allt fler får stillasittande jobb

Fotnot: Forskningsprojektet finansieras genom ett stöd på 120 miljoner kronor av KK-stiftelsen, GIH och tolv företag. Läs mer om forskningsprojektet.

Foto Maria Ekblom: Louise Ekström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.