Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få oss att sitta mindre på jobbet

Vi sitter för mycket på jobbet. Nu hoppas forskare att resultaten i ett stort forskningsprojekt ska ge arbetsgivare bättre stöd att minska stillasittandet och förbättra tänkandet under arbetsdagen.
Anita Täpp Publicerad 13 augusti 2021, kl 08:43
Shutterstock
Det saknas tillräcklig kunskap för att arbetsgivare ska kunna hjälpa anställda att röra sig mer på jobbet, enligt forskarna bakom projektet. Shutterstock

Att vi fungerar och mår bättre av att röra på oss är ett välkänt faktum.

Men vilken slags fysik aktivitet är bäst för våra kognitiva förmågor och vår psykiska hälsa? Det är frågor som forskare vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, nu hoppas finna svaren på, i ett åttaårigt forskningsprojekt.

Bättre lärande av fysisk aktivitet

I ett tidigare projekt, bland kontorsanställda, fann GIH:s forskare bland annat att vissa tankemässiga förmågor stärks av bättre kondition. Exempelvis fann man att när stillasittande kontorsanställda rörde på sig i tre minuter varje halvtimme, exempelvis genom knäböjningar eller en rask promenad, så var det bra för neurofysiologiska mekanismer som stödjer lärandet.

I det nu aktuella forskningsprojektet ingår även att undersöka hur den som är sjukskriven för stressrelaterad ohälsa kan bli hjälpt av fysisk aktivitet.

Forskarna ska också undersöka hur arbetsgivare kan stödja medarbetare som rör sig för lite under dagen.

Varför behövs den här forskningen?
– Det saknas fortfarande för mycket kunskap för att samhällets aktörer, och däribland arbetsgivarna, ska kunna stödja anställda i den fysiska aktivitet som krävs för att stärka deras psykiska hälsa och tankemässiga funktioner. Exempelvis är WHO:s rekommendationer alltför generellt hållna, säger Maria Ekblom, docent och forskningsledare på GIH.

På lite sikt hoppas forskarna därför att det nu aktuella forskningsprojektet ska resultera i vetenskapligt underbyggda rekommendationer och föreskrifter om fysisk aktivitet och stillasittande på arbetsplatserna.

– Det skulle då exempelvis kunna handla om att alla medarbetare ska ges möjlighet att ta pauser från sitt datorarbete med en viss regelbundenhet och kanske kunna gå ut och ta lite frisk luft. Men sedan måste det också vara olika slags rekommendationer beroende på sådana faktorer som olika individers ålder och förutsättningar liksom vilka arbetsuppgifter man har och hur mycket och på vilket sätt man rör sig på jobbet, säger Maria Ekblom.

Läs mer: Allt fler får stillasittande jobb

Fotnot: Forskningsprojektet finansieras genom ett stöd på 120 miljoner kronor av KK-stiftelsen, GIH och tolv företag. Läs mer om forskningsprojektet.

Foto Maria Ekblom: Louise Ekström

Arbetsmiljö

Medarbetarenkäter löser sällan problem

De flesta tycker att den fyller en funktion. Samtidigt upplever 70 procent att det som skaver kvarstår efter en medarbetarenkät. Det visar den Novus-undersökning Kollega låtit göra.  
Lina Björk Publicerad 19 januari 2023, kl 10:12
illustration av papper med medarbetarundersökning
Många anställda suckar när det är dags för den årliga medarbetarenkäten. Kollegas undersökning visar att en majoritet tror att problemen de påtalar kommer att kvarstå även året efter. Illustration: Karolina Lilliequist

Ett mätinstrument som stjäl medarbetarnas tid eller ett bra finger i luften om hur anställda mår? Det råder delade meningar om vilka effekter medarbetarundersökningar egentligen har. 

I en undersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen uppger majoriteten att de har genomfört en medarbetarundersökning det senaste året. Efter att medarbetarundersökningen har genomförts uppger åtta av tio att den följts upp. Däremot svarar 70 procent att de problem som kom fram troligtvis kommer att kvarstå nästa år. Kollega har även pratat med flera som deltagit i den digitala enkäten.

Bra chefer kan skilja på sig själv och företaget

Andreas, som jobbar inom transportsektorn, är en av dem som nyligen svarat på frågor om sitt jobb.

– Enkäterna ger mig ingenting. I början fyllde jag i rätt utförligt, kom med förslag på förbättringar. Nu är det tredje året i rad med samma frågor och ingen förändring, så nu fyller jag i pliktskyldigt, men inte mer än så, säger han.

En man som jobbar på ett it-bolag säger:

– Vår ledningsgrupp har fått kritik flera år i rad. Men sedan är det ändå vi anställda som sitter i grupper och ska komma på lösningar på hur vi ska komma vidare. Jag skulle önska att dem kritiken handlade om fick avsätta tid för lite problemlösning ibland.

Sonja, som jobbar som ingenjör, tycker att resultatet behandlats olika från år till år beroende på vilken chef hon haft.

– Bra chefer kan skilja på sig själv och företaget, tar till sig kritik och vill göra något åt saken. Men jag har också haft dåliga chefer som blivit arga på dåliga siffror, anklagat personalen för att ljuga och vara överdrivet gnälliga. Det ökar ju inte viljan att påtala brister, säger hon.
 

Chefer får lite stöd

I Kollegas systertidning Chef & Karriär fick chefer svara på liknande frågor om medarbetarenkäter. Där svarade majoriteten att de tyckte att de var bra, men över hälften upplevde också att man bara fått lite eller inget stöd från ledningen för att komma till rätta med de problem som framkommit.

Anna, som jobbar som chef på ett it-bolag känner igen problemet.– Min känsla är att chefen står rätt ensam med resultatet. Framför allt om det handlar om kritik mot en själv. Jag har själv fått feedback som gjort mig ledsen och fundersam och hade behövt hjälp att skilja ut vad som är sak och person. Kan man göra det så växer man som ledare, men utan stöd blir det bara ett konstaterande att du är dålig, säger hon.

Enkäten kändes som ett hån

Peter Svensson, docent inom marknadsföring vid Lunds universitet och som forskat om medarbetarundersökningar, anser att det finns flera problem med enkäterna. Som vår oreflekterade tilltro till siffror och vilja att förenkla komplexa relationer till kategorier och statistik.

– Att be människor beskriva känslor och hur de mår genom att sätta ett kryss i en ruta är att reducera deras röst. Även om intentionen är god så håller väldigt få enkäter och undersökningar måttet, säger han.

Det är något som Anna, som är anställd inom handeln, har erfarenhet av. Hon blev illa behandlad på ett tidigare jobb, något hon hade svårt att ge uttryck för i den årliga medarbetarundersökningen.

– Jag blev mobbad av mina kollegor och de känslorna gick omöjligt att få ner eller förklara i några förvalda alternativ. Enkäten kändes som ett hån och ingenting gjordes heller trots att mina staplar blev röda, säger hon.
 

Svårt att jämföra över tid

Ett annat problem, anser forskaren Peter Svensson, är svårigheten att mäta resultat över tid. En organisation är i ständig rörelse, människor slutar och nya börjar, man byter lokaler och chefer, gör omorganisationer och sätter upp nya mål. Den arbetsplats som mättes för tio år sedan är troligtvis inte exakt densamma som i dag.

– Även språket förändras. Utbrändhet har inte samma betydelse i dag som för tio år sedan. Dessutom lägger vi helt olika värde i ord. Stress för en brandman är inte alls samma sak som stress för en socialarbetare. Att lägga dem i samma korg är problematiskt, eftersom ordet inte har samma innebörd, säger han.

För att få reda på hur medarbetarna egentligen mår finns bara ett alternativ, enligt Peter Svensson. Genom att i samtalet ställa öppna frågor som: ”Hur känns det?” eller ”Vad upplever du?”. En förvisso icke-anonym och tidskrävande metod.

– Samtalet är det enda sättet att både visa att man verkligen bryr sig och få en bättre bild av verkligheten. Då får medarbetarna med egna ord beskriva sin vardag och hur de mår, säger han.

Siffror från undersökningen

Vågar du vara kritisk mot din närmaste chef i enkäter?

Ja – 80 %

Har din arbetsgivare genomfört minst en medarbetarundersökning de senaste 12 månaderna?

Ja, och jag besvarade den – 69 %

Hur såg uppföljningen av medarbetarenkäten ut?

Den följdes upp helt – 38 %

Den följdes upp delvis – 42 %

Hur stor bedömer du risken att de problem som påtalades kvarstår/kommer att upprepas i kommande medarbetarundersökning?

Väldigt sannolikt – 20 %

Ganska sannolikt – 50 %

Så gjordes undersökningen

Kollega lät Novus ställa frågor om medarbetarundersökningar till en panel bestående av medlemmar i Unionen. 859 personer (ej chefer) besvarade enkäten.