- I Finland har man ett effektivare försäkringssystem, bland annat har den anställde kontakt med läkare på arbetsplatsen redan från första dagen av sjukfallet, påpekade professor Edward Palmer på RFV.
Sjuklöneperioder där arbetsgivaren står för sjukskrivningskostnaden har setts som ett medel för att få till bättre arbetsmiljö och på så vis minska sjukfrånvaron. Nu konstaterar forskarna att sjuklöneperioden inte verkar "ha haft någon nämnvärd effekt på arbetsmiljön".
Man konstaterar vidare att företagshälsovårdens betydelse "är okänd", även om det finns exempel på företag där den kunnat medverka till sänkt sjukfrånvaro.
- Företagshälsovården borde vara mer förebyggande och syssla mindre med vanlig sjukvård. Fungerar den bara som en vårdcentral behövs den inte, sa professor Staffan Marklund från Arbetslivsinstitutet.
Även effekterna av deltidssjukskrivningar är omtvistade. En undersökning visar att de som deltidssjukskrivs i början av sjukfallet är sjukskrivna längre tid än de som sjukskrivs på heltid. Dessutom är det vanligare att de deltidssjukskrivna inte tror att de kommer att kunna jobba som vanligt igen.
För att deltidssjukskrivning ska fungera som tänkt krävs det, enligt Staffan Marklund, att det också sker en anpassning av arbetsuppgifterna.
NIKLAS HALLSTEDT