Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler unga invandrarkvinnor förtidspensioneras

Mellan 1997 och 2004 mer än fördubblades andelen invandrarkvinnor som förtidspensioneras, visar en utredning från LO.
Publicerad
- Det är alldeles uppenbart att arbetsförhållandena har stor betydelse. Det är en överrepresentation av tunga och utslitande arbeten bland invandrarkvinnor, säger LO:s utredare Sven Nelander.
Han har utrett huruvida den förbättrade arbetsmarknaden har kommit alla till del. Och det har den, utom för en grupp.
- Svaret blev att alla grupper utom en har fått förbättring av sysselsättningen, nämligen kvinnor födda utanför Europa som har bott i Sverige i minst tio år.
1997 var sju procent av kvinnorna födda utanför Europa förtidspensionerade. 2004 var andelen 15 procent. Bland svenskfödda kvinnor har det under samma period ökat från sex till åtta procent. Genomsnittsåldern bland de utlandsfödda var dessutom lägre än snittet för kvinnor totalt sett.
- Att vara invandrare i sig kan också ha betydelse tror jag. Man har tvingats bryta upp, man har ingen social förankring, inget stöd. Det gör ett slitsamt jobb extra påfrestande, säger Sven Nelander.
Han menar att facket har en viktig roll. För den som känner sig utsatt krävs det att någon annan påtalar ohållbara arbetsförhållanden.
- Vi har 1,1 miljoner invånare som är födda utomlands. De förväntas öka till 1,5 miljoner år 2020. Om många slås ut tidigt får det väldigt allvarliga konsekvenser.
LO kommer att gå vidare och fördjupa sina kunskaper i ämnet.
- Det är allas ansvar att göra något åt situationen. I första hand arbetsgivaren, men även facket, arbetskamrater, politiker, journalister, forskarvärlden och medmänniskor. Vi kommer att göra allt för att uppmärksamma och belysa de här frågorna, säger Sven Nelander.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.