Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fem nya mobiler TCO-testas

Trots tillverkarnas motstånd har TCO Development köpt in fem nya mobiltelefoner, som ska undersökas för att se om de klarar kraven för TCO-märkning. Sedan kommer ytterligare telefoner köpas in - tills tillverkarna börjar ansöka om märkning.
Publicerad
De 25 telefoner som testades tidigare i år är redan svåra att finna i svenska affärer. Nya modeller utvecklas mycket snabbt, och det är därför som testerna framöver ska göras i omgångar, med 3-5 telefoner i taget.
Vilka mobiler som ska testas i första omgången är hemligt, men det lär vara kända märken och några modeller som även fungerar i 3G-nätet. Hittills är det GSM-telefoni som är i fokus, men i en snar framtid kommer även 3G-funktionerna att testas.
- Nya mätmetoder för 3G håller på att utvecklas, enligt Jan Rudling, vd för det fackligt ägda bolaget TCO Development.
Undersökningarna av de fem telefoner som nu finns i TCO-huset kommer att utföras på samma sätt som tidigare. De omfattar bland annat den strålning som kan tas upp i ett huvud, det så kallade SAR-värdet. Uppgifterna om SAR-värdena kommer från tillverkarna, men är pålitliga, eftersom testerna gjorts på ackrediterade laboratorier, enligt Rudling.
Det andra nyckeltalet, TCP-värdet, visar om mobilerna kommunicerar effektivt och därmed kan sänka sin effekt så att strålningen minskar. Det värdet får TCO genom mätningar på Sveriges provnings- och forskningsinstitut.
De tidigare testerna möttes av hård kritik från företrädare för telekombranschen, som ansåg att TCO Development inte borde ställa högre krav än vad Världshälsoorganisationen WHO gjort.
- Men den kritiken var tunn. Våra krav är i nivå med de som ställs i USA och som också övervägs i Kina. Har inte hört att dessa länder fått den kritiken, säger Jan Rudling.
Han är beredd på att nästa testrapport kan mötas med liknande mothugg, men han tror inte att det kommer någon kritik från fackligt håll, som Sif-klubbarna på branschens företag.
- Vårt arbete hotar ju inga jobb. Snarare är det tvärtom: om mobilernas strålning kartläggs och begränsas så vågar folk använda mobiler i större utsträckning.
- Vi har haft ett möte med facket på Ericsson och vi förstod varandra. Ericssons ledning har tyvärr ännu inte varit så intresserade, men de utländska tillverkarna har vi bra dialog med, säger Rudling.
Han tror att några av tillverkarna nu ser till att deras nya modeller ska klara TCO-kraven. Hittills har dock inget företag vågat gå ut och förespråka TCO-märkning.
Intresset är större bland återförsäljarna som hör kundernas frågor om strålning. De som kan få en avgörande påverkan är troligen de stora kunderna, till exempel företag och organisationer som ska byta ut alla sina telefoner.

DAG BREMBERG

Fotnot:
Listan med de sju hittills rekommenderade mobiltelefonerna finns på www.mobilmarkning.nu och www.tcodevelopment.com.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.