Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken kritiska till bantad föreskrift

Rehabilitering är bortstruket i den reviderade arbetsmiljöföreskrift om arbetsanpassning som ska spikas efter sommaren. Facken är mycket skeptiska till föreskriften och menar att de inte fått gehör från Arbetsmiljöverket för sina farhågor.
Johanna Rovira Publicerad
Arbetsmiljöverkets logga på husfasad.
Foto: Naina Helén Jåma/TT

När Arbetsmiljöverkets första förslag till en ny föreskrift för arbetsanpassning presenterades i december i fjol, var 27 av de 31 remissvaren kritiska. Nu har det kommit en andra version som faller arbetsgivarna mer på läppen. Men arbetstagarparterna är fortsatt skeptiska:

– Vi var positiva till att föreskriften om arbetsmiljöanpassning och rehabilitering skulle revideras eftersom det händer mycket på området. Men vi hade hoppats att föreskriften skulle bli bättre, i stället blir den betydligt snävare, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöutredare på Unionen.

Det nya förslaget innebär en kraftig bantning av den nu gällande föreskriften – bland annat har de allmänna råden, som i dag består av åtta välmatade helsidor med kommentarer och anvisningar hur man ska förstå och tolka föreskriften, reducerats till ett fåtal meningar.

Arbetstagarparternas huvudkritik är att rehabiliteringsdelen plockats bort i det nya förslaget. Om inte arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringen specificeras i föreskriften kan det bli problem, befarar facken som gärna hade sett att arbetsgivarens ansvar för att få tillbaka sjuka i arbete blivit ännu tydligare än vad det är i dag.

– Vi tycker det är problematiskt att man gör det svårare att efterleva arbetsmiljölagen i och med att man bara preciserar en del av arbetsgivarens skyldigheter. Föreskrifterna ska vara begripliga för alla på arbetsplatsen och vi förstår inte på vilket sätt det blir tydligare och enklare av att inte preciserar rehabiliteringsansvaret, säger Mirjam Olsson.

– Förslaget är luddigt och otydligt och plockar man bort kravet på att man ska ha en organisation kring rehabilitering, komplicerar man det för parterna, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på PTK.

Arbetstagarorganisationerna är också kritiska till att den hopkrympta föreskriften är mer individinriktad än den nuvarande. Mirjam Olsson menar att en rehabiliteringsprocess ofta handlar om att åtgärda brister i hela organisationen, vilket också framgår av förarbetena.

– Med tanke på de sjuktal vi har, där en stor del av ohälsan är stressrelaterad och ofta har samband med brister i arbetsmiljön, så är den krympta föreskriften oroväckande, säger Mirjam Olsson.

I den gällande föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering står det uttryckligen att rehab- och anpassningsarbetet ska ske i samarbete med facket. Men i det nya förslaget blir fackets roll ett mysterium för en lekman – ett allmänt råd hänvisar i vaga ordalag till arbetsmiljölagen.  

– Vi tycker att skrivningen är obegriplig. Arbetsgivarrepresentanters roll i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är otroligt viktig och kan inte förpassas till ett otydligt allmänt råd, säger Mirjam Olsson.

Arbetsmiljöverket ska fatta beslut om föreskriften efter sommaren och både Mirjam Olsson och Daniel Gullstrand befarar att verket kommer att slå dövörat till inför fackens farhågor.

– Det kan inte ha undgått Arbetsmiljöverket vad vi tycker. Men vi upplever inte att våra farhågor tagits på allvar, säger Mirjam Olsson.

– Vi har gjort upprepade försök att få fram någon form av dialog för att vi ska kunna mötas i våra behov, men har inte nått fram. Svaren vi får är att det ska tas fram en vägledning till föreskrifterna som ska utveckla vad som gäller, men vi tycker ju att om man behöver en vägledning för att förstå föreskrifterna så har man misslyckats i tydligheten, säger Daniel Gullstrand.

Arbetsmiljöverket har getts möjlighet att svara på kritiken.

Foto: Patrik Nygren, Camilla Svensk

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen, AML, är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet och i övrigt verka för en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns ett sjuttiotal föreskrifter som preciserar vad arbetsgivaren, (men även andra), har för ansvar, bland andra föreskriften Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket