Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

En säljares förmiddag

Yrkestiteln står för mer än att kränga dammsugare. Gabriella Ohlzon har varken hög provision eller tjänstebil – och jobbar med att sälja in utrikesfödda på arbetsmarknaden.
David Österberg Publicerad
Fredrik Stehn
Gabriella Ohlzon älskar sitt jobb för att hon gör gott och får använda sin sociala kompetens. Fredrik Stehn

08.30

Morgonmöte på Just Arrived i Stockholm. Vd Andreas König leder. På plats är säljare och rekryteringsansvariga. Försäljningschefen Kelly Miller drar siffrorna för första halvan av januari.

– Det är supersuperkul att presentera så här starka siffror.

Sedan berättar säljarna vilka kundbesök de ska göra under veckan.

– Vi är taggade till tårna att köra i gång. Vi ser verkligen fram mot veckan, säger Kelly Miller.

09.00

Möte för säljarna – säljkvart – på det gemensamma kontoret.

Fyra kontorsplatser och en stor whiteboardtavla. På den står bland annat dagens citat: ”Med gott självförtroende har du vunnit innan du ens startat.”

Gruppen går igenom dagens arbetsuppgifter.

Kelly Miller:
– Det viktigaste för oss är att det går bra för Just Arrived. Det spelar mindre roll vilken säljare det går bäst för en månad. Visst är vi också tävlingsinriktade, vi är säljare, men vi hjälps åt.

Louise Staffas, Gabriella Ohlzon och Kelly Miller informerar varandra om vad de har på gång och vilka företagsbesök de ska göra.

– Kanon! En supervecka! Då kickar vi i gång, säger Kelly Miller.

09.15

Gabriella Ohlzon promenerar mot tunnelbanan. Den ska ta henne till dagens första kundmöte, en HR-chef på en kommun.

– Så här är det när man arbetar för ett start-up. Vi åker tunnelbana. Många företag lockar säljare genom hög provision och tjänstebil. Så är det inte hos oss. Vi brinner för att hjälpa utrikesfödda ut på arbetsmarknaden.

09.20

Blå linjen mot Akalla rullar in på perrongen. Gabriella sätter sig med datorn i knät.

– Jag hittar företag att kontakta genom Arbetsförmedlingen, Linkedin, Allabolag och Hitta. Jag kontaktar dem först via mejl och följer upp med ett telefonsamtal. Oftast kontaktar jag HR, ibland hållbarhetschefen. Om ett företag söker någon till sin ekonomiavdelning händer det att jag vänder mig till ekonomichefen. De flesta som anlitar oss har ett intresse för social hållbarhet.

09.35

Framme i Hallonbergen. Gabriella kollar adressen i mobilen, men vet redan att det är 350 meter från tunnelbana till kommunhuset.

– Jag hatar att vara sen till möten. Gabriella i möte med en kommun.

09.45

Hon skriver in sig i receptionen.

– Just Arrived har anställt stjärnsäljare tidigare, men det har inte gått så bra för dem. Jag tror att de har saknat engagemanget för frågorna.

När jag säljer in vår affärsidé framhäver jag olika saker beroende på vem jag träffar. Men som säljare måste man också vara bra på att lyssna. På mina bästa kundmöten är det kunden som pratar mest, för då får jag veta vilka problem de har och hur vi kan lösa dem. Det är mycket psykologi i försäljning.

10.05

Möte med HR-ansvarig på en kommun. Gabriella drar bakgrunden till att Just Arrived startades och ställer frågor. Hon undrar hur kommunen rekryterar i dag, hur många förvaltningar man har, hur stor personalomsättningen är, om HR-chefen tycker att det låter intressant att Just Arrived har samarbete med en skola för att utbilda utrikesfödda undersköterskor.

10.35

Mötet är slut.

– 70 procent av arbetstiden går åt till att leta och boka träff med företag, resten är möten med dem. Som säljare måste man klara av att få ett nej.

När jag bokar möten så tackar kanske två, tre personer av tio ja till att träffas. Med en av dem blir det affär.

10.45

Tunnelbanan tillbaka mot city.

– Mitt drömjobb är att bli key account manager. Att bygga relationer, jobba med befintliga kunder, relationsbyggande. Att jobba som jag gör nu tar väldigt mycket energi. Det gäller att hela tiden göra ett bra första intryck, att hela tiden jaga nya kunder. Det är inte många som orkar med nykundsförsäljning när de fyllt 35.

– Jag har provisionslön, men skulle kunna tänka mig att ha högre grundlön och vara utan provision. Just nu är det inga problem att inte veta exakt hur mycket jag tjänar varje månad, men i framtiden vill jag ha familj.

11.10

Tillbaka på kontoret. Antecknar hur mötet gick.

– Det finns en bild av säljare som någon som försöker kränga på en sådant som man inte behöver. Så jobbar inte vi. Vi lurar ingen, jag ser oss mer som rådgivare.

– Allt vi gör dokumenteras. Alla mejl, alla telefonsamtal. Dessutom har vi en budget att leva upp till. Det kan bli en stress när det går dåligt.

– När jag började trodde jag att jag skulle vara på ett visst sätt bara för att jag var säljare. Nu inser jag att jag bara behöver vara mig själv. Man måste vara analytisk och hela tiden fundera över på vilket sätt man använder sin tid bäst.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek