Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

En kärleksförklaring till floskeln

Det finns inga problem, bara utmaningar. Jag blev utmanad av en chef att skriva en hel kommentar fylld med floskler.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna kommenterar

Jag vill stärka mitt varumärke och eftersom jag är resultatorienterad vill jag fokusera på ord i tiden. Viktiga ord som kommuniceras på sociala medier. Ord kan dock inte döda mig och allt som inte dödar mig gör mig starkare och eftersom vi bara har ett liv så inventerar jag min verbala verktygslåda men den är så transparent. Den innehåller mest kärnverksamhet och jag vill inte slå in öppna dörrar med floskler som redan är i var mans hand.

Nej, jag tar nya tag och tänker utanför boxen på att kommunicera kvalitativa klyschor som står som spön i backen inom arbetslivet och används flitigt av arbetsmarknadens parter. Men sockrar gärna den beska medicinen med några vanliga hederliga idiom. Mitt viktigaste instrument (vid sidan av min sociala förmåga, min samarbetsförmåga etcetera) i mitt jobb - som är världens roligaste - är trots allt min kompetens i att matcha plattityder och klichéer inom arbetslivet.

En fågel gör ingen sommar, men vi kan inte bara låtsas som att det regnar när någon BP på HR försöker sätta oss på plats genom att lyfta fram fördelarna med lean och viral marketing. Vi kan betrakta det som ett systemfel, strukturerad orättvisa eller en bugg i systemet som spökar, men faktum kvarstår: Personalen ÄR den främsta tillgången, det är ingen floskel, det är dagens sanning och eftersom vi är varandras arbetsmiljö får jag väl bita i det sura äpplet och svälja förtreten för att få livspusslet att gå ihop.

Det gäller att fånga dagen och göra det bästa av situationen samt se till helheten. Så här är det: jag sitter med facit i handen och fastän folk hävdar att de hör vad jag säger så biter de sig själva i svansen, för de lyssnar inte. Vi har fått två öron och en mun av en orsak. Tolerans är a och o och vi har all anledning att återkomma i den frågan, men jag vill ha svar igår. Jag köper inte deras undanflykter men jag vill gärna ha feedback för att inte fastna i samma gamla mönster där jag gärna agerar spindel i nätet och håller bollar i luften (bollen är f.ö. rund).  

Men handen på hjärtat - jag älskar floskler och kommer att fortsätta kämpa för alla plattityders rätt till lika värde. Tillsammans är vi starka.

Då säger vi så.

Får se bara vad chefen säger (fast chef är bara en titel, ledare är något man blir). 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält