Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Distansarbete befäster könsmönster

Kvinnor som utför lönearbete i hemmet upplever att de hamnar i en kvinnofälla. Dessutom känner de att de måste bevisa för omvärlden att de faktiskt sköter sitt jobb.<br />
Publicerad
Forskaren Kerstin Hultén, lektor i Arbetsvetenskap på Malmö högskola, har undersökt hur kvinnor och män distansarbetar. Hon har intervjuat tio män och tio kvinnor som utför arbete i hemmet.
- Det de här kvinnorna råkade ut för var motsatsen till det osynliga, oavlönade hemarbetet. Deras lönearbete blev osynligt och deras hemarbete blev synligt, säger Kerstin Hultén.
Kvinnorna upplevde att de tvingades kämpa för att påvisa för andra att de faktiskt jobbade. Det kunde vara grannar som tyckte att de kunde träffas, eftersom "de ändå var hemma hela dagarna" eller partners som ansåg att det naturliga var att den som arbetar hemma tar hand om sjuka barn, tvätt och städning.
- De grupperna jag intervjuade var kvinnor för vilka arbetsliv och familj var lika viktiga. Ibland kom det avlönade arbetet först, ibland kom omsorgen om barnen först. De uppskattade att till exempel kunna ta emot barnen när de kom hem från skolan. Kvinnorna ansåg att det var den största vinsten, men de ansåg också att de hamnat i en "kvinnofälla", säger Kerstin Hultén.
Hon menar att de distansarbetande kvinnorna kämpar mot samhällets vedertagna bild av arbetet som något man utför utanför hemmets väggar. Även om de uppskattar att de själva kan disponera dagen så att även en del privata göromål kan klaras av, hamnar de i en konflikt genom att de faktiskt tar mer ansvar för hemarbetet.
- Samtidigt menar de att de egentligen aldrig släppte sitt lönearbete, varken mentalt eller praktiskt. Bland annat beroende på att de hade tillgång till dygnet på ett annat sätt.
I jämförelse med de män som ingick i studien hade kvinnorna inte lika väl avgränsade arbetsplatser.
- Det är inte säkert att man har ett arbetsrum. Det kan utgöra ett mellanting, en skrubb eller ett hörn i sovrummet, lite undanstuvat. Männen hade i regel ett arbetsrum som de gick till vid arbetsdagens början och inte lämnade under dagen. Männen växlade inte mellan avlönat arbete och hushållssysslor. Medan kvinnor mer regelbundet växlade mellan avlönat arbete, omsorg om barnen och hushållsarbete, säger Kerstin Hultén.
Kvinnorna i studien var antingen egna företagare eller anställda av ett företag som bygger på att man jobbar hemma. Samtliga jobbade minst 80 procent, men många upplevde att de jobbade mer än sina procent.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen