Forskaren Kerstin Hultén, lektor i Arbetsvetenskap på Malmö högskola, har undersökt hur kvinnor och män distansarbetar. Hon har intervjuat tio män och tio kvinnor som utför arbete i hemmet.
- Det de här kvinnorna råkade ut för var motsatsen till det osynliga, oavlönade hemarbetet. Deras lönearbete blev osynligt och deras hemarbete blev synligt, säger Kerstin Hultén.
Kvinnorna upplevde att de tvingades kämpa för att påvisa för andra att de faktiskt jobbade. Det kunde vara grannar som tyckte att de kunde träffas, eftersom "de ändå var hemma hela dagarna" eller partners som ansåg att det naturliga var att den som arbetar hemma tar hand om sjuka barn, tvätt och städning.
- De grupperna jag intervjuade var kvinnor för vilka arbetsliv och familj var lika viktiga. Ibland kom det avlönade arbetet först, ibland kom omsorgen om barnen först. De uppskattade att till exempel kunna ta emot barnen när de kom hem från skolan. Kvinnorna ansåg att det var den största vinsten, men de ansåg också att de hamnat i en "kvinnofälla", säger Kerstin Hultén.
Hon menar att de distansarbetande kvinnorna kämpar mot samhällets vedertagna bild av arbetet som något man utför utanför hemmets väggar. Även om de uppskattar att de själva kan disponera dagen så att även en del privata göromål kan klaras av, hamnar de i en konflikt genom att de faktiskt tar mer ansvar för hemarbetet.
- Samtidigt menar de att de egentligen aldrig släppte sitt lönearbete, varken mentalt eller praktiskt. Bland annat beroende på att de hade tillgång till dygnet på ett annat sätt.
I jämförelse med de män som ingick i studien hade kvinnorna inte lika väl avgränsade arbetsplatser.
- Det är inte säkert att man har ett arbetsrum. Det kan utgöra ett mellanting, en skrubb eller ett hörn i sovrummet, lite undanstuvat. Männen hade i regel ett arbetsrum som de gick till vid arbetsdagens början och inte lämnade under dagen. Männen växlade inte mellan avlönat arbete och hushållssysslor. Medan kvinnor mer regelbundet växlade mellan avlönat arbete, omsorg om barnen och hushållsarbete, säger Kerstin Hultén.
Kvinnorna i studien var antingen egna företagare eller anställda av ett företag som bygger på att man jobbar hemma. Samtliga jobbade minst 80 procent, men många upplevde att de jobbade mer än sina procent.
LINDA SVENSSON
- Det de här kvinnorna råkade ut för var motsatsen till det osynliga, oavlönade hemarbetet. Deras lönearbete blev osynligt och deras hemarbete blev synligt, säger Kerstin Hultén.
Kvinnorna upplevde att de tvingades kämpa för att påvisa för andra att de faktiskt jobbade. Det kunde vara grannar som tyckte att de kunde träffas, eftersom "de ändå var hemma hela dagarna" eller partners som ansåg att det naturliga var att den som arbetar hemma tar hand om sjuka barn, tvätt och städning.
- De grupperna jag intervjuade var kvinnor för vilka arbetsliv och familj var lika viktiga. Ibland kom det avlönade arbetet först, ibland kom omsorgen om barnen först. De uppskattade att till exempel kunna ta emot barnen när de kom hem från skolan. Kvinnorna ansåg att det var den största vinsten, men de ansåg också att de hamnat i en "kvinnofälla", säger Kerstin Hultén.
Hon menar att de distansarbetande kvinnorna kämpar mot samhällets vedertagna bild av arbetet som något man utför utanför hemmets väggar. Även om de uppskattar att de själva kan disponera dagen så att även en del privata göromål kan klaras av, hamnar de i en konflikt genom att de faktiskt tar mer ansvar för hemarbetet.
- Samtidigt menar de att de egentligen aldrig släppte sitt lönearbete, varken mentalt eller praktiskt. Bland annat beroende på att de hade tillgång till dygnet på ett annat sätt.
I jämförelse med de män som ingick i studien hade kvinnorna inte lika väl avgränsade arbetsplatser.
- Det är inte säkert att man har ett arbetsrum. Det kan utgöra ett mellanting, en skrubb eller ett hörn i sovrummet, lite undanstuvat. Männen hade i regel ett arbetsrum som de gick till vid arbetsdagens början och inte lämnade under dagen. Männen växlade inte mellan avlönat arbete och hushållssysslor. Medan kvinnor mer regelbundet växlade mellan avlönat arbete, omsorg om barnen och hushållsarbete, säger Kerstin Hultén.
Kvinnorna i studien var antingen egna företagare eller anställda av ett företag som bygger på att man jobbar hemma. Samtliga jobbade minst 80 procent, men många upplevde att de jobbade mer än sina procent.
LINDA SVENSSON
