Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Det är bara piska i vårbudgeten, inga morötter"

Åtgärderna mot ohälsan är otillräckliga, anser Sif. Alltför mycket skjuts på framtiden.- Ersättningarna sänks i förhoppningen att det ska leda till fler i arbete, säger Sifekonomen Gösta Karlsson.
Publicerad
Regeringens mål är att halvera antalet sjukdagar mellan 2002 och 2008, samt minska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar (tidigare förtidspension och sjukersättningar).
För att uppnå det föreslås bland annat anställningsstöd för att hjälpa långtidssjuka tillbaka till arbetet, detta ska omfatta i genomsnitt 3 000 personer.
- Det känns inte speciellt ambitiöst med tanke på antalet långtidssjukskrivna. Men det betyder mycket för varje individ, säger Gösta Karlsson.
Karensdagen ska gälla oavsett när sjukanmälan görs. Sjukpenningen till arbetslösa ska ändras från den 1 juli så att den inte överstiger arbetslöshetsersättningen. Sif, som förespråkar en inkomstbortfallsmodell, ser detta som en varningssignal.
- Effekten blir fler arbetslösa. Frågan är om regeringen håller på att lämna principen att kompensera inkomstbortfall för en om grundtrygghet, säger Gösta Karlsson.
Arbetsgivarnas ansvar för sjuklöneperioden förlängs från den 1 juli i år. TCO är kritisk mot konstruktionen av detta eftersom 10 procent som i dag täcks av kollektivavtalen fryser inne.
TCO betecknar vårbudgeten som en besparings- och inte en reformbudget, förslagen från trepartsamtalen har inte gett resultat. Därför bör samtalen nu återupptas, menar TCO och Sif instämmer.
Flera åtgärder skjuts till 2004. Dit hör ett system där arbetsgivare med låg sjukfrånvaro gynnas ekonomiskt.
- Det är olyckligt när talen är så höga för ohälsa och långtidssjukskrivningar. Ju förr åtgärder kan sättas in, desto bättre är det, säger Sifs andre vice ordförande Thord Wedin.
Samtidigt ska ökat ansvar läggas på individen för att sjukskrivningen bryts. Regeringen konstaterar att det är mycket sällan som en sjukskriven får sin ersättning indragen då den sjuke inte medverkat till rehabilitering.
- Jag har svårt att tro att en människa som är sjuk skulle vara negativ till rehabilitering, säger Thord Wedin.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.