Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Det är bara piska i vårbudgeten, inga morötter"

Åtgärderna mot ohälsan är otillräckliga, anser Sif. Alltför mycket skjuts på framtiden.- Ersättningarna sänks i förhoppningen att det ska leda till fler i arbete, säger Sifekonomen Gösta Karlsson.
Publicerad
Regeringens mål är att halvera antalet sjukdagar mellan 2002 och 2008, samt minska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar (tidigare förtidspension och sjukersättningar).
För att uppnå det föreslås bland annat anställningsstöd för att hjälpa långtidssjuka tillbaka till arbetet, detta ska omfatta i genomsnitt 3 000 personer.
- Det känns inte speciellt ambitiöst med tanke på antalet långtidssjukskrivna. Men det betyder mycket för varje individ, säger Gösta Karlsson.
Karensdagen ska gälla oavsett när sjukanmälan görs. Sjukpenningen till arbetslösa ska ändras från den 1 juli så att den inte överstiger arbetslöshetsersättningen. Sif, som förespråkar en inkomstbortfallsmodell, ser detta som en varningssignal.
- Effekten blir fler arbetslösa. Frågan är om regeringen håller på att lämna principen att kompensera inkomstbortfall för en om grundtrygghet, säger Gösta Karlsson.
Arbetsgivarnas ansvar för sjuklöneperioden förlängs från den 1 juli i år. TCO är kritisk mot konstruktionen av detta eftersom 10 procent som i dag täcks av kollektivavtalen fryser inne.
TCO betecknar vårbudgeten som en besparings- och inte en reformbudget, förslagen från trepartsamtalen har inte gett resultat. Därför bör samtalen nu återupptas, menar TCO och Sif instämmer.
Flera åtgärder skjuts till 2004. Dit hör ett system där arbetsgivare med låg sjukfrånvaro gynnas ekonomiskt.
- Det är olyckligt när talen är så höga för ohälsa och långtidssjukskrivningar. Ju förr åtgärder kan sättas in, desto bättre är det, säger Sifs andre vice ordförande Thord Wedin.
Samtidigt ska ökat ansvar läggas på individen för att sjukskrivningen bryts. Regeringen konstaterar att det är mycket sällan som en sjukskriven får sin ersättning indragen då den sjuke inte medverkat till rehabilitering.
- Jag har svårt att tro att en människa som är sjuk skulle vara negativ till rehabilitering, säger Thord Wedin.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.