Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Coworking och hubbar på framtidens kontor

I spåren av pandemin blomstrar coworking-ytor, kreativa hubbar och lösningar för distansarbete. Är det traditionella kontoret på väg bort? Kollega har kollat i kristallkulan.
Anita Täpp Publicerad
Klas Sjöberg
Det är väldigt värdefullt att man ständigt stöter ihop med någon i lokalen och lär sig nya saker om affärslivet, säger Simon Egelius, vd för bemanningsföretaget Recruitive. Klas Sjöberg

När Simon Egelius startade bemanningsföretaget Recruitive för några år sedan beslöt han att hyra en kontorsplats i en lokal för coworking i centrala Stockholm.

Han var övertygad om att det skulle gå bra för företaget och att behovet av kontorsplatser skulle öka. Samtidigt ville han inte ta den ekonomiska risk som hyran av en kontorslokal innebär, med en uppsägningstid på tre år. För kontorsplatsen i coworking-lokalen blev den i stället tre månader.

Annat som avgjorde hans beslut var att all kontorsutrustning och service ingick i hyran så att han helt kunde fokusera på kärnverksamheten. Viktigt var också att tanken med coworking är att man ska kunna mingla med medarbetarna på andra företag som finns på samma arbetsplats.

Läs mer: Sänkt lön vid distansarbete?

– För mig var det jättebra att komma in i den här miljön, eftersom jag var ensam i början. Då kändes det ändå som om jag hade fullt med kollegor runt mig, även om de inte var det. Det ger en känsla av tillhörighet och att man är del av ett större sammanhang, vilket är viktigt, säger Simon Egelius.

I dag har Simon Egelius 370 anställda. De flesta är konsulter som oftast är ute hos kunder eller jobbar hemifrån. Därför hyr han nu totalt 20 kontorsplatser i Stockholm och Göteborg. Dessutom hyr han också platser i Örebro, Västerås, Eskilstuna och Borås.

Han har funderat på att hyra kontorslokal, och räknat på det. Men han har ändå beslutat hålla fast vid coworking-modellen.

– Här har vi ju ett superschysst kontor i ett superbra läge till ett jättebra pris. Och eftersom vi har en slags delningsekonomi, då vi delar på toaletter, kopiatorrum och annat, så tjänar alla på det. Och att vi har tillgång till alla kontorsplatser i landet är också jättebra, säger Simon Egelius.

Han är inte ensam bland svenska företagare om att tänka i de här banorna. Att arbetsgivare väljer coworking-kontor framför traditionella kontor är en allt starkare trend – förstärkt av coronakrisens utmaningar.

Företrädare för två av landets största coworking-företag – Convendum och United Spaces – bekräftar den bilden. Båda upplevde en stor nedgång i början av pandemin, när kontrakt sades upp, för att sedan slutet av sommaren i stället få en stor mängd nya förfrågningar om medlemskap och kontorsplatser. Båda planerar nu att utvidga sin verksamhet.

Fler arbetsgivare kommer att våga låta medarbetarna själva välja var de jobbar

Convendum, som har ett 15-tal lokaler i Stockholms innerstad, funderar på att öppna nya coworking-anläggningar i stadens kranskommuner. Man har nämligen upptäckt att många medlemmar helst vill jobba i den lokal som ligger närmast hemmet. För att slippa pendla.

United Spaces, som har lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och på Arlanda, kommer snart att starta på ytterligare platser runt om i Sverige och funderar även på huvudstadens kranskommuner.

– En fördel med oss är den korta uppsägningstiden, att man kan skala upp och ned med väldigt kort varsel, säger Yvonne Sörensen, vd på United Spaces.

– Men eftersom många sitter fast i fleråriga kontrakt hör nu även alltfler stora företag av sig och undrar om vi i stället vill ta hand om ett par våningsplan av deras lokal, för att etablera coworking där.

Yvonne Sörensen tror att när pandemin är över och företagen har kommit ur sina kontrakt kommer det att finnas ett ännu större intresse för deras lösning.

Coworking tycks locka alla sorters arbetsgivare. Exempelvis har klädkedjan H&M hyrt in sig hos United Spaces. I Convendums lokaler huserar ett par stora mäklarfirmor, liksom Scanias dotterbolag Lots.

Betyder denna utveckling att många fler av oss framöver kommer att arbeta i coworking-lokaler eller på andra mer okonventionella arbetsplatser?

Ja, vårt användande av kontoren kommer att förändras. Och följden av vårt nuvarande utbredda distansarbete blir att fler arbetsgivare kommer att satsa på aktivitetsbaserade kontor. Det förutspår Lena Lid Falkman, som forskar om ledarskap, organisation och kommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Även om många undersökningar har visat att de flesta vill fortsätta jobba hemifrån så gäller det inte alla. Och de flesta längtar ändå efter sådant som att stå vid en whiteboard och jobba tillsammans, kunna småprata och bara springa förbi en kollega och kolla något ibland. Så kontoret kommer att fortsätta vara en viktig mötesplats, säger hon.

– Men jag tror också att fler arbetsgivare kommer att våga låta medarbetarna själva välja var de jobbar.

Om fler väljer att jobba hemifrån kommer företagen också att krympa kontorsytan och satsa på aktivitetsbaserade kontor, siar hon.

– Där är de flesta medarbetare kanske ett par dagar i veckan så att man också får till det här med samhörighet, problemlösning och kompetensöverföring, vilket är viktigt och kan vara svårt att få till online.

Men om det blir på det här sättet är det också viktigt att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar vad gäller hemarbetet hänger med, påpekar Lena Lid Falkman.

– Det krävs också mycket av ledarskapet. Att man fokuserar på leverans och resultat liksom på hur medarbetarna mår, snarare än att man kontrollerar tiden de jobbar.

Det finns en fara i att chefer som inte litar på sina medarbetare kollar när de är inloggade och vad de jobbar med, anser hon.

– Det skulle vara förödande för alla om medarbetarna känner att arbetsgivarna inte litar på dem.

En trend på lite längre sikt skulle kunna vara att många kommer att jobba på ett aktivitetsbaserat kontor med utrymme för coworking, tror Lena Lid Falkman. Exempelvis är både Microsoft och Vasakronan, som var först med aktivitetsbaserade kontor i Sverige, på väg att flytta till nya aktivitetsbaserade lokaler, med inslag av coworking.

– Vasakronan ska sitta tillsammans med lite startup och high tech-företag för att få influenser från andra håll. Även Volvo Cars funderar på en liknande lösning, där man exempelvis hyr ut en del av sina ytor till Chalmers. Och jag tror det här kommer att gälla många olika slags företag framöver, säger Lena Lid Falkman.

Föreläsaren och experten Annicka Dickson, som länge har arbetat för att människan ska stå i fokus när aktivitetsbaserade kontor införs, tror också att det kommer bli många fler sådana efter pandemin.

Men hon höjer ett varningens finger. För att hjälpa arbetsgivare att införa väl genomtänkta sådana kontor lanserade hon nyligen sajten arbetsplatsenifokus.se, med målsättningen att alla kostnadsfritt ska kunna få oberoende information och råd och stöd i den processen.

– Man måste inse att aktivitetsbaserat ska vara verksamhetsanpassat, vilket bland annat betyder att medarbetarna behöver vara med i planeringen från början. Liksom att man exempelvis tar hjälp av ljus- och ljudexperter när man planerar inredningen. Det är något som arbetsgivarna behöver mer kunskap om, säger Annicka Dickson.

DE NYA KONTOREN

COWORKING

  • Medlemmarna delar på matsal, reception, lounge, möteslokaler och toaletter.
  • Man kan hyra mycket mindre yta än om man hyr en mer konventionell kontorslokal.

HUB

  • En mindre typ av coworking-yta där man kanske bara har en lounge och en del arbetsplatser, men inga egna kontor.

KONTORSHOTELL

  • Består endast av egna kontor där man oftast inte har några gemensamma ytor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.

Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket