Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer väljer bort egna hälsan

Sju av tio chefer känner att de måste prioritera sina medarbetares arbetssituation framför sin egen hälsa. Det visar en ny undersökning från Unionen och Vision.
Petra Rendik Publicerad
Gamjai/Colourbox
Chefers kalendrar är ofta fulltecknade. Gamjai/Colourbox

Novus har på uppdrag av Unionen och Vision frågat 1500 chefer inom privat och offentlig verksamhet om hur det är att vara chef i dag. Det generella svaret tycks vara att det är mycket stressigt.

Cheferna upplever pressen som hög, varannan känner sig stressad en vanlig arbetsvecka till följd av för många arbetsuppgifter. Kravet på att vara tillgänglig är den största stressfaktorn hos chefer inom privat sektor medan deras kollegor inom offentliga verksamhet stressas av för många medarbetare.

Sju av tio chefer uppger att de har ett så pass pressat schema att de helt eller delvis måste prioritera sina anställdas arbetssituation, ibland på bekostnad av sin egen situation och hälsa. Tid för återhämtning är svår att få till, en av fyra chefer svarar att de inte kan vara hemma när de är sjuka.

Flera undersökningar har larmat om ohälsan bland cheferna. Enligt en undersökning från Previa har sjukfrånvaro bland chefer ökat med 50 procent mellan 2014 och 2018.

Även om cheferna har svårt att hitta balans i arbetslivet så svarar drygt sju av tio att de har tillräckligt med kunskap för att skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Men undersökningen visar också att bara tre av tio som hinner göra det också.

– Cheferna är väl medvetna om sitt ansvar att fånga upp de anställdas signaler om ohälsa, bedöma arbetsmiljörisker och vidta åtgärder. Men tiden räcker inte till vilket ofta leder till att chefernas egen hälsa hamnar i sista rummet, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Undersökningen går att ladda ner här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.