Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bra att jobba hemifrån – för vissa

Att jobba hemifrån är populärt, inte minst hos dem som pendlar till jobbet. Men att distansarbeta är inget som passar alla, visar ny forskning. Du ska ha rätt arbetsuppgifter, jobba i rätt organisation och inte minst – ha rätt karaktär.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Med god självdisciplin och rätt arbetsverktyg kan hemmajobb leda till flera fördelar. Colourbox

Även om de flesta verkar ha en positiv syn på distansarbete har forskningen hittills inte visat på några särskilda för- eller nackdelar. De studier som finns har gjorts inom olika branscher och definierat ”distansarbete” på olika sätt. Men nu har amerikanska forskare jämfört tidigare studier och kommit fram till både plus och minus med att jobba hemma.

Enligt forskarna associerar anställda möjligheten att jobba hemifrån med ökad jobbtillfredsställelse, större engagemang för organisationen man jobbar i, högre arbetsprestation samt mindre stress och utmattning.

Men hos den som tillbringar största delen av sin arbetstid utanför kontoret finns risken att hen känner sig utanför och isolerad från sina kollegor och att kunskapsutbytet mellan dem minskar. Att jobba hemifrån riskerar också att sudda ut gränsen mellan familjelivet och arbetet och leda till att anställda fortsätter jobba när arbetsdagen egentligen är slut.

Läs mer: 10 punkter för hemmajobbaren

Att jobba utanför den egentliga arbetsplatsen kan vara bra för arbetstagare, speciellt om organisationen underlättar distansarbete. Det är därför viktigt att det är tydligt under vilka omständigheter det passar att jobba hemma och hur ens arbetsinsats utvärderas när man inte är på kontoret. Arbetsgivare bör också se till att de anställda har tillgång till rätt teknik för att förenkla deras arbete och för att de ska kunna hålla kontakt med arbetskamraterna.

Flest fördelar verkar distansarbete leda till när det praktiseras i måttlig grad. Medarbetare med självständigt arbete, med större kontroll över när de kan jobba hemma och över egna deadlines, drar större nytta av att arbeta hemifrån än andra.

Däremot är distansjobb ett sämre val för den som har problem med självdisciplinen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält