Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bara 40 minuter i månaden per sjukskrivningsfall

Att sjukskrivningarna varierar med konjunkturen, ersättningssystemen och attityder är obestridligt. Hur få en förändring till stånd är en annan femma.
Publicerad
Uppfattningarna går isär om hur de växande sjuktalen och kostnaderna för dem ska brytas. Det blev tydligt på SNS-heldagskonferens i Stockholm i mitten av januari. Likaså att det kommer att krävas en rad åtgärder. 900 000 personer är utanför arbetsmarknaden och kostnaden är ett allvarligt hot mot vår samlade välfärd.
Arbetslivsminister Hans Karlsson uppmanade arbetsgivarna att "ta en match" om ersättningsnivåerna med facken i nästa avtalsrörelse, i stället för att kräva sänkningar av nivån på det allmänna systemet. Något som Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist från Svenskt Näringsliv anammade. Men hon anser att det är just ersättningsnivån i allmänna systemet som ska sänkas.
Enligt regeringen är den nuvarande 80-procentiga ersättningen oantastlig. Därutöver har de flesta avtal om ytterligare 10 procent.
Samförstånd rådde även om regeringens förslag att ge Ams ansvaret för arbetslösa långtidssjuka. Därmed skulle försäkringskassan kunna ägna mer tid åt övriga arbetslösas rehabilitering. I dagsläget har kassan bara 40 minuter i månaden åt varje sjukfall.
Konferensrubriken var "Varför är svenskarna så sjuka". Enligt Eva Nilsson Bågenholm borde den bytas ut mot "Varför är så många svenskar sjukskrivna". Hon är hjärtläkare och andre vice ordförande i Läkarförbundet och berörde komplexiteten med sjukskrivning:
- Frågan borde ofta ställas om en person ska sjukskrivas över huvud taget och om på hel- eller bara på deltid. Är det sjukskrivning från en viss arbetsuppgift eller från den aktuella arbetsgivaren? Sjukskrivande läkaren borde kontinuerligt sätta sig in i försäkringsmedicinska frågor samt samarbeta med övriga aktörer: arbetsgivare, försäkringskassa.
Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg anbefallde den rehabiliteringsmetod som har visat sig ge bästa resultatet: förändrat jobb eller ett nytt. Och på Svenskt Näringsliv är man positiv till att anställda ska få vara tjänstlediga för att pröva annat jobb.
TCO var inte representerat på SNS-dagen. Sture Nordh ser Hans Karlssons förslag om att sänka nivån som "retoriskt", inte allvarligt menat:
- Det är ingenting som tyder på att det blir sänkningar. Under alla omständigheter skulle våra förbund avvisa sådana förslag. Dessutom förbehåller jag mig fortfarande rätten att betvivla att ersättningsnivån har någon inverkan på sjukfrånvaron.
- Förslaget att Ams skulle ta över ansvaret för arbetslösa långtidssjuka tycker jag är bra. I själva verket har Ams redan det uppdraget. Det nya är långvarigt sjukskrivna som arbetsgivaren har gjort olika men misslyckade rehabiliteringsförsök med. Eftersom de inte kan gå tillbaka till det gamla jobbet ska Ams överta ansvaret för dem i fortsättningen.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lina Björk Publicerad 25 november 2024, kl 06:01
hjärtan i en hand, Bob Hansson
Snällhet är en grogrund både för egen och kollektiv intelligens, skriver Bob Hansson i sin nya bok "Snällast vinner". Foto: Shutterstock/Henrik Montgomery

Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor. 

– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han. 

Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel. 

Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på. 

–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna. 

Berätta för chefen när din kollega gör något bra

Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre. 

Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar. 

– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten. 

Hurdå?

– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.

Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva. 

Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter. 

– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.

Snällhet grund för kollektiv intelligens

Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.   

– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.

Viktigt vara snäll mot dig själv

Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.

– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv? 

Bob Hanssons snällhetstips:

  • Håll om någon
  • Överraska någon
  • Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
  • Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
  • Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
  • Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
  • När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen. 
  • Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.