Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bara 40 minuter i månaden per sjukskrivningsfall

Att sjukskrivningarna varierar med konjunkturen, ersättningssystemen och attityder är obestridligt. Hur få en förändring till stånd är en annan femma.
Publicerad
Uppfattningarna går isär om hur de växande sjuktalen och kostnaderna för dem ska brytas. Det blev tydligt på SNS-heldagskonferens i Stockholm i mitten av januari. Likaså att det kommer att krävas en rad åtgärder. 900 000 personer är utanför arbetsmarknaden och kostnaden är ett allvarligt hot mot vår samlade välfärd.
Arbetslivsminister Hans Karlsson uppmanade arbetsgivarna att "ta en match" om ersättningsnivåerna med facken i nästa avtalsrörelse, i stället för att kräva sänkningar av nivån på det allmänna systemet. Något som Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist från Svenskt Näringsliv anammade. Men hon anser att det är just ersättningsnivån i allmänna systemet som ska sänkas.
Enligt regeringen är den nuvarande 80-procentiga ersättningen oantastlig. Därutöver har de flesta avtal om ytterligare 10 procent.
Samförstånd rådde även om regeringens förslag att ge Ams ansvaret för arbetslösa långtidssjuka. Därmed skulle försäkringskassan kunna ägna mer tid åt övriga arbetslösas rehabilitering. I dagsläget har kassan bara 40 minuter i månaden åt varje sjukfall.
Konferensrubriken var "Varför är svenskarna så sjuka". Enligt Eva Nilsson Bågenholm borde den bytas ut mot "Varför är så många svenskar sjukskrivna". Hon är hjärtläkare och andre vice ordförande i Läkarförbundet och berörde komplexiteten med sjukskrivning:
- Frågan borde ofta ställas om en person ska sjukskrivas över huvud taget och om på hel- eller bara på deltid. Är det sjukskrivning från en viss arbetsuppgift eller från den aktuella arbetsgivaren? Sjukskrivande läkaren borde kontinuerligt sätta sig in i försäkringsmedicinska frågor samt samarbeta med övriga aktörer: arbetsgivare, försäkringskassa.
Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg anbefallde den rehabiliteringsmetod som har visat sig ge bästa resultatet: förändrat jobb eller ett nytt. Och på Svenskt Näringsliv är man positiv till att anställda ska få vara tjänstlediga för att pröva annat jobb.
TCO var inte representerat på SNS-dagen. Sture Nordh ser Hans Karlssons förslag om att sänka nivån som "retoriskt", inte allvarligt menat:
- Det är ingenting som tyder på att det blir sänkningar. Under alla omständigheter skulle våra förbund avvisa sådana förslag. Dessutom förbehåller jag mig fortfarande rätten att betvivla att ersättningsnivån har någon inverkan på sjukfrånvaron.
- Förslaget att Ams skulle ta över ansvaret för arbetslösa långtidssjuka tycker jag är bra. I själva verket har Ams redan det uppdraget. Det nya är långvarigt sjukskrivna som arbetsgivaren har gjort olika men misslyckade rehabiliteringsförsök med. Eftersom de inte kan gå tillbaka till det gamla jobbet ska Ams överta ansvaret för dem i fortsättningen.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här