Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bara 40 minuter i månaden per sjukskrivningsfall

Att sjukskrivningarna varierar med konjunkturen, ersättningssystemen och attityder är obestridligt. Hur få en förändring till stånd är en annan femma.
Publicerad
Uppfattningarna går isär om hur de växande sjuktalen och kostnaderna för dem ska brytas. Det blev tydligt på SNS-heldagskonferens i Stockholm i mitten av januari. Likaså att det kommer att krävas en rad åtgärder. 900 000 personer är utanför arbetsmarknaden och kostnaden är ett allvarligt hot mot vår samlade välfärd.
Arbetslivsminister Hans Karlsson uppmanade arbetsgivarna att "ta en match" om ersättningsnivåerna med facken i nästa avtalsrörelse, i stället för att kräva sänkningar av nivån på det allmänna systemet. Något som Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist från Svenskt Näringsliv anammade. Men hon anser att det är just ersättningsnivån i allmänna systemet som ska sänkas.
Enligt regeringen är den nuvarande 80-procentiga ersättningen oantastlig. Därutöver har de flesta avtal om ytterligare 10 procent.
Samförstånd rådde även om regeringens förslag att ge Ams ansvaret för arbetslösa långtidssjuka. Därmed skulle försäkringskassan kunna ägna mer tid åt övriga arbetslösas rehabilitering. I dagsläget har kassan bara 40 minuter i månaden åt varje sjukfall.
Konferensrubriken var "Varför är svenskarna så sjuka". Enligt Eva Nilsson Bågenholm borde den bytas ut mot "Varför är så många svenskar sjukskrivna". Hon är hjärtläkare och andre vice ordförande i Läkarförbundet och berörde komplexiteten med sjukskrivning:
- Frågan borde ofta ställas om en person ska sjukskrivas över huvud taget och om på hel- eller bara på deltid. Är det sjukskrivning från en viss arbetsuppgift eller från den aktuella arbetsgivaren? Sjukskrivande läkaren borde kontinuerligt sätta sig in i försäkringsmedicinska frågor samt samarbeta med övriga aktörer: arbetsgivare, försäkringskassa.
Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg anbefallde den rehabiliteringsmetod som har visat sig ge bästa resultatet: förändrat jobb eller ett nytt. Och på Svenskt Näringsliv är man positiv till att anställda ska få vara tjänstlediga för att pröva annat jobb.
TCO var inte representerat på SNS-dagen. Sture Nordh ser Hans Karlssons förslag om att sänka nivån som "retoriskt", inte allvarligt menat:
- Det är ingenting som tyder på att det blir sänkningar. Under alla omständigheter skulle våra förbund avvisa sådana förslag. Dessutom förbehåller jag mig fortfarande rätten att betvivla att ersättningsnivån har någon inverkan på sjukfrånvaron.
- Förslaget att Ams skulle ta över ansvaret för arbetslösa långtidssjuka tycker jag är bra. I själva verket har Ams redan det uppdraget. Det nya är långvarigt sjukskrivna som arbetsgivaren har gjort olika men misslyckade rehabiliteringsförsök med. Eftersom de inte kan gå tillbaka till det gamla jobbet ska Ams överta ansvaret för dem i fortsättningen.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.