Bara 40 minuter i månaden per sjukskrivningsfall

Uppfattningarna går isär om hur de växande sjuktalen och kostnaderna för dem ska brytas. Det blev tydligt på SNS-heldagskonferens i Stockholm i mitten av januari. Likaså att det kommer att krävas en rad åtgärder. 900 000 personer är utanför arbetsmarknaden och kostnaden är ett allvarligt hot mot vår samlade välfärd.
Arbetslivsminister Hans Karlsson uppmanade arbetsgivarna att "ta en match" om ersättningsnivåerna med facken i nästa avtalsrörelse, i stället för att kräva sänkningar av nivån på det allmänna systemet. Något som Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist från Svenskt Näringsliv anammade. Men hon anser att det är just ersättningsnivån i allmänna systemet som ska sänkas.
Enligt regeringen är den nuvarande 80-procentiga ersättningen oantastlig. Därutöver har de flesta avtal om ytterligare 10 procent.
Samförstånd rådde även om regeringens förslag att ge Ams ansvaret för arbetslösa långtidssjuka. Därmed skulle försäkringskassan kunna ägna mer tid åt övriga arbetslösas rehabilitering. I dagsläget har kassan bara 40 minuter i månaden åt varje sjukfall.
Konferensrubriken var "Varför är svenskarna så sjuka". Enligt Eva Nilsson Bågenholm borde den bytas ut mot "Varför är så många svenskar sjukskrivna". Hon är hjärtläkare och andre vice ordförande i Läkarförbundet och berörde komplexiteten med sjukskrivning:
- Frågan borde ofta ställas om en person ska sjukskrivas över huvud taget och om på hel- eller bara på deltid. Är det sjukskrivning från en viss arbetsuppgift eller från den aktuella arbetsgivaren? Sjukskrivande läkaren borde kontinuerligt sätta sig in i försäkringsmedicinska frågor samt samarbeta med övriga aktörer: arbetsgivare, försäkringskassa.
Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg anbefallde den rehabiliteringsmetod som har visat sig ge bästa resultatet: förändrat jobb eller ett nytt. Och på Svenskt Näringsliv är man positiv till att anställda ska få vara tjänstlediga för att pröva annat jobb.
TCO var inte representerat på SNS-dagen. Sture Nordh ser Hans Karlssons förslag om att sänka nivån som "retoriskt", inte allvarligt menat:
- Det är ingenting som tyder på att det blir sänkningar. Under alla omständigheter skulle våra förbund avvisa sådana förslag. Dessutom förbehåller jag mig fortfarande rätten att betvivla att ersättningsnivån har någon inverkan på sjukfrånvaron.
- Förslaget att Ams skulle ta över ansvaret för arbetslösa långtidssjuka tycker jag är bra. I själva verket har Ams redan det uppdraget. Det nya är långvarigt sjukskrivna som arbetsgivaren har gjort olika men misslyckade rehabiliteringsförsök med. Eftersom de inte kan gå tillbaka till det gamla jobbet ska Ams överta ansvaret för dem i fortsättningen.

LISBETH NIEMINEN

Arbetsmiljö

Hund vid dator. — Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.

– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.

Finns regler för skärmjobb

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.

”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna”

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.

Tips: Se hjärnan som en ”muskel”

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:

Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.