Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på SOS Alarm: Stressen kan bli patientfarlig

Hög personalomsättning, konstant stress och rädsla för att kritisera arbetsgivaren. Anställda på SOS Alarm vittnar om en pressad arbetsmiljö som riskerar att gå ut över människor i behov av akut hjälp.
Lina Björk Publicerad
I bakgrunden skylt på SOS Alarm, i förgrunden larmoperatören Marcus Andersson.
Marcus Andersson har sagt upp sig från SOS Alarm, delvis på grund av den katastrofala arbetsmiljön. Foto: Anders Warne.

Första gången Jens hörde ett barn dö på andra sidan telefonen fick han svårt att sova. Om och om gick han igenom förloppet i huvudet, för att förstå om han som larmoperatör kunnat göra något annorlunda. Det hade han inte, men känslan av hopplöshet fanns kvar länge.

­– Jag tryckte på knappen och tog nästa samtal, det fanns inte tid för annat, berättar han.

SOS Alarm tar årligen emot över tre miljoner samtal till sitt nödnummer. Varje år ökar antalet inringare, det gör däremot inte finansieringen. I sin senaste rapport till regeringen beskriver SOS-alarm hela verksamheten som underbemannad, vilket påverkar både de anställda och svarstiderna. Den som slog larmnumret 112 för två år sedan fick vänta i genomsnitt 9,2 sekunder på att någon i andra änden skulle svara. Förra året hade den genomsnittliga svarstiden stigit till 15,4.

Coronapandemin gjorde att den redan ansträngda arbetsmiljön för de anställda blev än mer pressad. Arbetsgivaren började beordra övertid, halverade luncher och raster. Man köpte ut anställda från sommarsemestern och på vissa centraler fick personalmöten börja hållas utanför arbetstid. Dessutom införde man ett nytt system, STEP, som alla anställda skulle lära sig.

Svårt att framföra kritik

När Kollega gör en rundringning bland larmoperatörerna från norr till söder i Sverige är det en dyster bild av arbetsmiljön som träder fram. Personalomsättningen är hög, stressen konstant och det finns liten marginal att göra misstag. Kritik uppåt kan dessutom straffas med reprimander, vilket gjort att en del operatörer tystnat av rädsla att straffas. De flesta anställda som Kollega pratar med vill vara anonyma i sin kritik.

– Jag har varit med om att kollegor skrivit kritik på intranätet och blivit ombedda att ta bort vad de skrivit. Andra som varit frispråkiga har blivit förbisedda i rekryteringar till nya tjänster, säger en anställd i Mellansverige.  

I september i år stämde Unionen SOS Alarm efter att en anställd blivit avskedad. När företaget gjorde en stickkontroll hade larmoperatören fler avslutade samtal än sina kollegor, men i stället för att utreda varför siffrorna såg ut som de gjorde fick hon sparken. Kraven på hur snabbt du svarar, hur långa samtal du har och hur stor procent av din arbetstid du sitter vid telefonen är vid vissa larmcentraler hårda, och kan få konsekvenser om siffrorna pekar åt fel håll.

– Allt loggas. Har du dåliga siffror så får du veta det, säger en larmoperatör som kollega pratat med.

Går inte att ersätta personal

På koncernnivå var personalomsättningen på SOS Alarm nästan 17 procent förra året. Det var omkring en tredjedel högre än 2020. Även sjukfrånvaron ökade jämfört med tidigare. Även om det anställs många nya till bolaget tar de tid att lära upp. En person som kan hantera både larmsamtal, dirigering av ambulanser och livräddning kan inte direkt ersättas av en nyanställd.

– Vi lyckas aldrig täcka upp för dem vi tappar. Det är svårt att rekrytera genom att säga: du kommer att få jobba julafton, helger och nätter med en callcenterlön. Många bra personer tackar nej redan på intervjun då det är svårt att kombinera med familjelivet, säger en anställd på SOS Alarm i norra Sverige.   

Frågan om lön har drivits av fackklubbarna länge. Enligt SCB tjänar en SOS-operatör i snitt 30 200 kronor, men ingångslönen är betydligt lägre. För en tid sedan beslutade bolaget att göra en lönesatsning, men det var inte tillräckligt menar många av de anställda.

– Varje gång vi tar upp frågan säger ledningen att lönerna är marknadsmässiga. Men då jämför man med telekombranschen och vi är ju inte ett callcenter som skickar taxibilar. Våra samtal handlar om liv och död, säger en anställd.

Önskar stöd på arbetsplatsen

Ytterligare en stämning som Unionen lämnade in handlar om en anställd som fått panikattacker på jobbet. Larmoperatören fick ångest av att svara på 112-samtal men kunde ändå utföra andra uppgifter. Arbetsgivaren satte honom ändå på telefontjänst och krävde att han skulle ha 60 frånvarofria arbetsdagar, vilket han inte klarade och blev uppsagd.

Marcus Andersson, klubbordförande på Unionen har jobbat i Stockholmsregionen i flera år, men har nyligen sagt upp sig från SOS Alarm.

– Min erfarenhet är att arbetsgivaren har agerat väldigt förhastat när det gäller uppsägningar där anställda gjort fel eller varit i behov av stöd. I stället hade man kunnat fundera på hur man ska kvalitetssäkra när man tar bort vidareutbildningar och annat för de anställda för att det inte finns tid, säger han.

Flera unionenklubbar har framfört önskemål om samtalsterapi under arbetstid för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. På andra sidan luren inträffar trafikolyckor, hjärtattacker andnöd. Inte alltid med lycklig utgång. I dag sker stödet i form av teamledaren och kollegor i mån av tid.

– Det blir att man tar en kaffe och pratar av sig. Men jag har ingen utbildning så det blir lite av en påtvingad terapeutroll, säger en teamledare.

I sin årsberättelse tar SOS Alarm upp fem områden som man anser kan innebära en risk i framtiden. Personalomsättning och brist på kompetens har fått betäckningen ”allvarlig”.  I kommentaren om hur man ska hantera frågan har bolaget skrivit: vara en attraktiv arbetsgivare och jobba med kompetensutveckling och arbetsmiljö.

– Om det fortsätter som det gör skulle jag ljuga om jag sa att det inte blir patientfarligt, säger en SOS-operatör.

Arbetsgivaren: Det går åt rätt håll

Kollega har under flera veckor försökt att få svar på kritiken från larmoperatörerna från arbetsgivaren. I ett mejlsvar från SOS Alarm svarar Jonas Lind, chef över produktionen, att man ska rekrytera personal i syfte att komma till rätta med en del av problemen. 

Jonas Lind, chef över produktion på SOS Alarm.
Jonas Lind Foto: SOS Alarm

– Vi är väl medvetna om den tuffa arbetsbelastning som våra medarbetare har haft, särskilt under sommarperioderna. Det finns flera orsaker till detta, främst att vi har allt fler samtal på nödnumret samtidigt som vi är få medarbetare. Vi gör stora satsningar på ett närvarande ledarskap och att hitta nya sätt att hantera allt fler nödsamtal. Samtidigt rekryterar vi uppemot 300 nya SOS-operatörer under året, säger han. 

Han känner inte igen bilden av att den som framför kritik skulle hamna i blåsväder. Tvärtom anser han att det är högt i tak. 

– I allra högsta grad. Det är ingen överraskning för oss att det har varit tufft, och det vet vi på grund av den öppna och nära dialog som finns med medarbetarna. Jag har, som chef inom den operativa verksamheten, som första prioritet att lyssna in och sedan göra förändringar som både kan bidra till en bra arbetsmiljö för våra medarbetare och trygghet för den som behöver larma 112.

Något han håller med om är dock att SOS Alarm är underfinansierat. Kommande år har man äskat 519 miljoner kronor av staten, vilket är 137 miljoner mer än man fick i år. 

Ser ni någon risk att stressen för larmoperatörerna kan bli patientfarlig om något inte görs?

– Vi har som vårdgivare ett lagligt ansvar att ge god vård. SOS-operatörer är utbildade och skickliga på att hantera påfrestande situationer. Vi följer hela tiden upp att vi efterlever lagstadgade krav och patientsäkerheten. När vi ser allvarliga patientskador till följd av vår vårdgivning gör vi en Lex Maria-anmälan till IVO. Alla utredningar är inte klara, men vi har hittills inte beslutat om någon Lex Maria-anmälan kopplat till stress eller svarstider, säger han. 

SOS Alarm i siffror

  • 1 331 anställda totalt i december 2021, majoriteten av dem är tillsvidareanställda.
  • 15 larmcentraler runtom i Sverige.
  • 7,7 anrop per minut.
  • 8 sekunder får medelsvarstiden vara enligt det så kallade alarmeringsavtalet.
  • 40 sekunder får det ta från att en person ringer 112 till att larmoperatören har identifierat vårdbehovet.
  • 30 procent av samtalet till SOS Alarm är fel- eller busringningar.
  • 14 734 samtal tolkades på 78 olika språk.
  • 413 miljoner kronor fick SOS Alarm av staten förra året, en summa som är oförändrad sedan 2018.

SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten och till 50 procent av SKR Företag AB, ett aktiebolag ägt av arbetsgivar- och medlemsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner. En del av jourverksamheten bedrivs även via dotterbolaget YouCall i Piteå, med 86 anställda.

STEP - Ett omdebatterat verktyg

Under hösten 2021 infördes det nya medicinska beslutsstödet STEP (Säkerhet, Trygghet, Effektivitet och Precision) på SOS Alarm. I korthet är verktyget ett batteri av frågor som larmoperatören ska ställa till den som ringer in. För varje svar smalnar symptomen och antal diagnoser av vilket gör det lättare att prioritera och komma fram till rätt sjukdomstillstånd.

Verktyget har fått både ris och ros. Framför allt är det användbart då operatörerna nu jobbar efter samma mall. Men implementeringen har tagit tid och resurser från anställda som redan är pressade och är en av orsakerna till att svarstiderna har ökat i längd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö: 1 av 3 har övervägt att byta jobb

Många har så dålig arbetsmiljö att de har funderat på att byta jobb. När anställda påpekar brister i arbetsmiljön händer ibland ingenting. Det visar en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Carolina Högling Publicerad 28 januari 2025, kl 11:28
Arbetsmiljöproblem. Till vänster en kvinna vid ett skrivbord med en bordsfläkt på, till höger märkpennor och hörselkåpor.
Arbetsmiljöproblem får anställda att överväga nya möjligheter: Tre av tio vill byta jobb. Det visar en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Fot: Leif R Jansson/TT/Claudio Bresciani/TT.

Drygt tre av tio har övervägt att byta arbetsplats på grund av sin arbetsmiljö. Av samma anledning har 29 procent övervägt att byta yrke. Den nyligen publicerade rapporten ”Sverige om arbetsmiljö” undersöker hur arbetstagare förhåller sig till arbetsmiljöfrågor.

–  Arbetsmiljö är avgörande för både individers hälsa och företags framgång. Vår rapport visar att det finns ett starkt engagemang, men också tydliga områden där vi kan förbättra kunskapen och hanteringen av arbetsmiljöfrågor, säger Sverre Lundqvist, processledare och kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i ett pressmeddelande.

Viktigare för arbetstagaren än chefen

Undersökningen visar att 30 procent upplever att deras arbetsmiljö har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av de svarande tycker att arbetsmiljöfrågor ska uppmärksammas mer på arbetsplatsen. Det är dock betydligt fler arbetstagare än chefer som vill ha mer uppmärksamhet på arbetsmiljön.

Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort och majoriteten anser sig ha goda kunskaper om dem. Samtidigt vill de flesta lära sig mer om arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 

Det blir ingen skillnad

Trots goda kunskaper hos arbetstagare hur arbetsmiljön bör se ut, är det inte alltid att de upplevda bristerna kommer fram till arbetsgivaren, enligt rapporten. De flesta uppger att de alltid, eller oftast säger till när de ser brister i arbetsmiljön. Den vanligaste anledningen till att inte rapportera om problem på arbetsplatsen är att anställda upplever att det ändå inte blir någon skillnad.

Vad är Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

SAM innebär att undersöka arbetsmiljön, vidta åtgärder för att minska eller ta bort risker, och utreda olyckor och ohälsa.

 

Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm. 

Arbetsmiljö

Tomtemor stöttar facket

Det är bråda tider i Tomtens hus på Tomteland och högt tryck på Tomten. I jämställdhetens namn fick Kollega en exklusiv intervju med Tomtemor, som i medierna hamnar lite i skymundan så här års.
Johanna Rovira Publicerad 19 december 2024, kl 10:00
Tomtemor och tomten på äventyrslandet Tomteland.
Tomtemor om sitt arbete: "Jag och Tomten är ett bra team. Jag bakar, stickar och planerar slädfärderna. Vi gör allt för att barnen ska få sina julklappar i tid." Foto: Klas Sjöberg.

Hur känns det att det är så mycket fokus på Tomten just nu, känner du dig förbisedd? 

Nej, jag känner mig inte alls förbisedd. Vi är ett team Tomten och jag, ett bra team.

Vad har du för arbetsuppgifter? 

Oj, jag gör ju det mesta. Jag och tomten hjälps åt med allt. Jag bakar varje morgon och det blir mycket stickning. När tomten ska ut på slädfärder är det jag som kollar kartan och planerar rutten åt honom så att han hittar rätt. 

Vad anser du om facket? 

Det är en bra organisation, jag är enbart positivt inställd till fackförbunden. Vi har ju inget eget tomtefack, för det behövs inte, vi har ju inte de arbetsrelaterade problemen hos oss. Visst kan det hända att det blir lite bråk mellan nissarna, så är det ju överallt, men det går alltid att reda upp innan det går för långt. Men människor kan ju lätt bli oense sinsemellan och då är det bra att det finns andra som kan lösa problemen åt dem. 

Hur är din ledarstil? 

Jag är väldigt snäll, men bestämd. Jag försöker få nissarna att jobba med frihet under ansvar. 

Mitt och tomtens motto, eller tomtekraftslöften som vi kallar dem här och i Nordpolen, är: Ta hand om naturen, klimatet och djuren. Var schysst mot andra och lär av varandra. Och sedan det viktigaste av dem alla: Jag tror på mig, jag svär, jag är bra som jag är. 

Hur är arbetsmiljön? 

Jättebra, jag har inget att klaga på och Nissarna brukar inte klaga de heller. Nu är det här inte vår största verkstad, den har vi i Nordpolen, men vi har inga arbetsmiljöproblem där heller. 

Blir det mycket övertid så här inför jul? 

Vi har inga riktiga arbetstider utan ser till att jobba på för att barnen ska få sina julklappar. Vi gör det här av glädje och tänker inte så mycket på övertid. Just nu ligger de flesta av Nissarna och sover för att de jobbat nattskift, men också för att det är barn i parken just nu och vi vill ju inte att barnen ska se vad de ska få i julklapp. 

Vad önskar du dig själv i julklapp? 

Vi firar inte julafton, då har vi alldeles för mycket att stå i. Däremot så firar vi juliafton den 24 juli då vi brukar dela ut juliklappar till varandra. Men det är ju långt till dess, så jag har inte hunnit fundera på vad jag vill ha. En ny kam skulle kanske vara bra. 

Fakta om Tomtemor

Gör: Stöttar tomten i arbetet. Bakar, har hand om logistiken, delar ut magiska bjällror till besökande barn på Tomteland. 

Familj: Tomten och oräkneligt antal nissar

Bor: Växelvis på Tomteland utanför Mora och Nordpolen

Fritid: Tycker om hantverk. Stickar strumpor.