Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

AD godkände uppsägning av misshandlad

Robert Brente blev misshandlad på jobbet. Sedan han krävt en trygg arbetsmiljö blev han slutligen uppsagd. Arbetsdomstolen (AD) har nu funnit att det fanns saklig grund för uppsägningen.
Publicerad
- Vi drev saken till AD för att testa om arbetsmiljön har någon betydelse. Men domstolen tog alltför lätt på Brentes berättigade krav på arbetsmiljön. Och det trots att både hans psykolog och försäkringskassans handläggare menade att den måste anpassas till hans situation när han återkom till arbetsplatsen, säger Sifs förbundsjurist Roland Bergkvist.
1999 angreps Robert Brente av en arbetskollega som bland annat tog strupgrepp på honom. Kollegan blev senare dömd för ringa misshandel men fortsatte arbeta på företaget. Robert Brente blev sjuk och fick genomgå rehabilitering under lång tid. Under hans frånvaro anställde företaget personal som skötte hans tidigare arbetsuppgifter.
Då Robert Brente blev frisk erbjöds han ett annat arbete på företaget. Han tackade nej då erbjudandet inte innehöll något löfte om insatser för att han skulle känna sig trygg på arbetsplatsen. Att de nya arbetsuppgifterna skilde sig för mycket från hans tidigare spelade också in.
Sedan han avböjt erbjudandet kallade Sif till förhandling för att diskutera Robert Brentes arbetsmiljö. Företaget vägrade delta i förhandlingen och Brente blev sedan uppsagd på grund av arbetsbrist.
Sif beslöt stämma företaget då man ansåg att det inte funnits sakliga skäl för uppsägningen och att företaget brutit mot sin förhandlingsplikt. Förbundet menade att den påstådda arbetsbristen var fingerad och att uppsägningen grundades på personliga skäl.
Men enligt Arbetsdomstolen var det enda skälet till uppsägningen att Robert Brente tackade nej till de arbetsuppgifter som erbjuds. Domstolen anser inte att något tyder på att det funnits brister i hans arbetsmiljö.
"När våld har förekommit torde arbetsgivaren ofta skilja förövaren från anställningen. I detta fall har bolaget valt att inte vidta någon sådan åtgärd. Det kan möjligen uppfattas som egendomligt. I sammanhanget bör emellertid beaktas att det utövande våldet varit av begränsad omfattning", skriver AD bland annat i sin dom.
Företaget dömdes att betala ett mindre skadestånd till Robert Brente då man i hans uppsägningsbesked inte angett att han har företrädesrätt till en återanställning. Företaget får också betala skadestånd till Sif för att man genom sin förhandlingsvägran brutit mot reglerna i Medbestämmandelagen.
- Man är helt rättslös i den här situationen. Arbetsgivaren kan anställa flera personer och sedan ge en ett erbjudande om jobb som han vet att man kommer att tacka nej till för att sedan säga upp en på grund av arbetsbrist. Jag trodde inte det kunde gå till så här, säger Robert Brente.
Även Roland Bergkvist är besviken:
- Enligt arbetsmiljölagstiftningen, som är offentligrättslig, och dess föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att vara aktiv och sätta in åtgärder. Nu lägger domstolen istället ansvaret på arbetstagaren, vilket tyder på okunskap, säger Roland Bergkvist.
- Bästa vägen att lösa sådana här frågor är genom förhandling. Men den här arbetsgivaren obstruerar mot systemet genom att inte komma till förhandling och inte vidta åtgärder. De kastar över bollen till arbetstagarna och lyckas. Det är inte tanken med lagstiftningen, säger Roland Bergkvist.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte