Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

AD godkände uppsägning av misshandlad

Robert Brente blev misshandlad på jobbet. Sedan han krävt en trygg arbetsmiljö blev han slutligen uppsagd. Arbetsdomstolen (AD) har nu funnit att det fanns saklig grund för uppsägningen.
Publicerad
- Vi drev saken till AD för att testa om arbetsmiljön har någon betydelse. Men domstolen tog alltför lätt på Brentes berättigade krav på arbetsmiljön. Och det trots att både hans psykolog och försäkringskassans handläggare menade att den måste anpassas till hans situation när han återkom till arbetsplatsen, säger Sifs förbundsjurist Roland Bergkvist.
1999 angreps Robert Brente av en arbetskollega som bland annat tog strupgrepp på honom. Kollegan blev senare dömd för ringa misshandel men fortsatte arbeta på företaget. Robert Brente blev sjuk och fick genomgå rehabilitering under lång tid. Under hans frånvaro anställde företaget personal som skötte hans tidigare arbetsuppgifter.
Då Robert Brente blev frisk erbjöds han ett annat arbete på företaget. Han tackade nej då erbjudandet inte innehöll något löfte om insatser för att han skulle känna sig trygg på arbetsplatsen. Att de nya arbetsuppgifterna skilde sig för mycket från hans tidigare spelade också in.
Sedan han avböjt erbjudandet kallade Sif till förhandling för att diskutera Robert Brentes arbetsmiljö. Företaget vägrade delta i förhandlingen och Brente blev sedan uppsagd på grund av arbetsbrist.
Sif beslöt stämma företaget då man ansåg att det inte funnits sakliga skäl för uppsägningen och att företaget brutit mot sin förhandlingsplikt. Förbundet menade att den påstådda arbetsbristen var fingerad och att uppsägningen grundades på personliga skäl.
Men enligt Arbetsdomstolen var det enda skälet till uppsägningen att Robert Brente tackade nej till de arbetsuppgifter som erbjuds. Domstolen anser inte att något tyder på att det funnits brister i hans arbetsmiljö.
"När våld har förekommit torde arbetsgivaren ofta skilja förövaren från anställningen. I detta fall har bolaget valt att inte vidta någon sådan åtgärd. Det kan möjligen uppfattas som egendomligt. I sammanhanget bör emellertid beaktas att det utövande våldet varit av begränsad omfattning", skriver AD bland annat i sin dom.
Företaget dömdes att betala ett mindre skadestånd till Robert Brente då man i hans uppsägningsbesked inte angett att han har företrädesrätt till en återanställning. Företaget får också betala skadestånd till Sif för att man genom sin förhandlingsvägran brutit mot reglerna i Medbestämmandelagen.
- Man är helt rättslös i den här situationen. Arbetsgivaren kan anställa flera personer och sedan ge en ett erbjudande om jobb som han vet att man kommer att tacka nej till för att sedan säga upp en på grund av arbetsbrist. Jag trodde inte det kunde gå till så här, säger Robert Brente.
Även Roland Bergkvist är besviken:
- Enligt arbetsmiljölagstiftningen, som är offentligrättslig, och dess föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att vara aktiv och sätta in åtgärder. Nu lägger domstolen istället ansvaret på arbetstagaren, vilket tyder på okunskap, säger Roland Bergkvist.
- Bästa vägen att lösa sådana här frågor är genom förhandling. Men den här arbetsgivaren obstruerar mot systemet genom att inte komma till förhandling och inte vidta åtgärder. De kastar över bollen till arbetstagarna och lyckas. Det är inte tanken med lagstiftningen, säger Roland Bergkvist.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.