Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Volvo varslar inga tjänstemän i Umeå

Inga tjänstemän sägs upp på Volvo Lastvagnar i Umeå. Det står klart sedan förhandlingarna mellan företaget och tjänstemannafacken avslutats.
Ola Rennstam Publicerad
Yves Logghe/AP
Hyttillverkningen på Volvo Lastvagnar i Umeå upphör nästa sommar. Yves Logghe/AP

Nästa sommar flyttas hyttmonteringen vid Volvo Lastvagnar i Umeå till Göteborg. 500 arbetstillfällen beräknas försvinna, varav ett 50-tal på tjänstemannasidan. Men efter att förhandlingarna avslutats mellan företaget och Unionen, Ledarna och Akademikerna står det klart att inga tjänstemän kommer att sägas upp. I stället löser man det med pensionsavgångar och att konsulter får sluta. Någon enstaka medarbetare kommer att börja arbeta på fabriken i Göteborg.

– Vi är nöjda, det känns bra att ingen tjänsteman varslas. Vi har även lyckats rädda kvar sju visstidsanställda och förvandlat deras tjänster till fasta anställningar, säger Alf Söderlund, ordförande i Unionenklubben.

Det handlar om ett 30-tal metallare som har varit visstidsanställda på tjänstemannasidan under ett antal år. De som inte blir tillsvidareanställda återgår till kollektivsidan till sommaren.

IF Metalls förhandlingar slutade i oenighet och hur många som kommer att varslas är inte klart. Nyckeln till tjänstemännens framgång har varit tålamod, enligt Unionen.

– Vi har lyckats hålla igång förhandlingarna och kommit med synpunkter och idéer. Gång på gång har vi stämt av med förtaget och hur de ser på olika lösningar och undvikit att gå i klinch med dem, säger Alf Söderlund.

Nu börjar det komplicerade pusslet med att flytta de tjänstemän som jobbat på hyttmonteringen till andra avdelningar i företaget där folk snart lämnar. Före jul ska alla berörda veta vad de ska arbeta med efter semestrarna 2015.

För två veckor sedan berättade Kollega om en schism mellan Unionens och IF Metalls klubbar på Volvo. Alf Söderlund ansåg att kollektivarna svartmålade tjänstemännen i media.

– Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist, sade han till Kollega.

I dag, när det står klart att inga tjänstemän varslas, vill han inte kommentera om förhandlingsresultatet kommer att spä på den infekterade konflikten.

– Det är lite känsligt. Men vi är jätteglada över att vi har räddat kvar sju kollektivanställda. Vi och Metall har haft olika sätt att kommunicera för att nå framgång i förhandlingarna. Jag uppfattar det som att de har kommit in i låsningar med företaget i stället för den här dialogen, säger Alf Söderlund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.