Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Volvo varslar inga tjänstemän i Umeå

Inga tjänstemän sägs upp på Volvo Lastvagnar i Umeå. Det står klart sedan förhandlingarna mellan företaget och tjänstemannafacken avslutats.
Ola Rennstam Publicerad
Yves Logghe/AP
Hyttillverkningen på Volvo Lastvagnar i Umeå upphör nästa sommar. Yves Logghe/AP

Nästa sommar flyttas hyttmonteringen vid Volvo Lastvagnar i Umeå till Göteborg. 500 arbetstillfällen beräknas försvinna, varav ett 50-tal på tjänstemannasidan. Men efter att förhandlingarna avslutats mellan företaget och Unionen, Ledarna och Akademikerna står det klart att inga tjänstemän kommer att sägas upp. I stället löser man det med pensionsavgångar och att konsulter får sluta. Någon enstaka medarbetare kommer att börja arbeta på fabriken i Göteborg.

– Vi är nöjda, det känns bra att ingen tjänsteman varslas. Vi har även lyckats rädda kvar sju visstidsanställda och förvandlat deras tjänster till fasta anställningar, säger Alf Söderlund, ordförande i Unionenklubben.

Det handlar om ett 30-tal metallare som har varit visstidsanställda på tjänstemannasidan under ett antal år. De som inte blir tillsvidareanställda återgår till kollektivsidan till sommaren.

IF Metalls förhandlingar slutade i oenighet och hur många som kommer att varslas är inte klart. Nyckeln till tjänstemännens framgång har varit tålamod, enligt Unionen.

– Vi har lyckats hålla igång förhandlingarna och kommit med synpunkter och idéer. Gång på gång har vi stämt av med förtaget och hur de ser på olika lösningar och undvikit att gå i klinch med dem, säger Alf Söderlund.

Nu börjar det komplicerade pusslet med att flytta de tjänstemän som jobbat på hyttmonteringen till andra avdelningar i företaget där folk snart lämnar. Före jul ska alla berörda veta vad de ska arbeta med efter semestrarna 2015.

För två veckor sedan berättade Kollega om en schism mellan Unionens och IF Metalls klubbar på Volvo. Alf Söderlund ansåg att kollektivarna svartmålade tjänstemännen i media.

– Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist, sade han till Kollega.

I dag, när det står klart att inga tjänstemän varslas, vill han inte kommentera om förhandlingsresultatet kommer att spä på den infekterade konflikten.

– Det är lite känsligt. Men vi är jätteglada över att vi har räddat kvar sju kollektivanställda. Vi och Metall har haft olika sätt att kommunicera för att nå framgång i förhandlingarna. Jag uppfattar det som att de har kommit in i låsningar med företaget i stället för den här dialogen, säger Alf Söderlund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.