Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Volvo varslar inga tjänstemän i Umeå

Inga tjänstemän sägs upp på Volvo Lastvagnar i Umeå. Det står klart sedan förhandlingarna mellan företaget och tjänstemannafacken avslutats.
Ola Rennstam Publicerad
Yves Logghe/AP
Hyttillverkningen på Volvo Lastvagnar i Umeå upphör nästa sommar. Yves Logghe/AP

Nästa sommar flyttas hyttmonteringen vid Volvo Lastvagnar i Umeå till Göteborg. 500 arbetstillfällen beräknas försvinna, varav ett 50-tal på tjänstemannasidan. Men efter att förhandlingarna avslutats mellan företaget och Unionen, Ledarna och Akademikerna står det klart att inga tjänstemän kommer att sägas upp. I stället löser man det med pensionsavgångar och att konsulter får sluta. Någon enstaka medarbetare kommer att börja arbeta på fabriken i Göteborg.

– Vi är nöjda, det känns bra att ingen tjänsteman varslas. Vi har även lyckats rädda kvar sju visstidsanställda och förvandlat deras tjänster till fasta anställningar, säger Alf Söderlund, ordförande i Unionenklubben.

Det handlar om ett 30-tal metallare som har varit visstidsanställda på tjänstemannasidan under ett antal år. De som inte blir tillsvidareanställda återgår till kollektivsidan till sommaren.

IF Metalls förhandlingar slutade i oenighet och hur många som kommer att varslas är inte klart. Nyckeln till tjänstemännens framgång har varit tålamod, enligt Unionen.

– Vi har lyckats hålla igång förhandlingarna och kommit med synpunkter och idéer. Gång på gång har vi stämt av med förtaget och hur de ser på olika lösningar och undvikit att gå i klinch med dem, säger Alf Söderlund.

Nu börjar det komplicerade pusslet med att flytta de tjänstemän som jobbat på hyttmonteringen till andra avdelningar i företaget där folk snart lämnar. Före jul ska alla berörda veta vad de ska arbeta med efter semestrarna 2015.

För två veckor sedan berättade Kollega om en schism mellan Unionens och IF Metalls klubbar på Volvo. Alf Söderlund ansåg att kollektivarna svartmålade tjänstemännen i media.

– Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist, sade han till Kollega.

I dag, när det står klart att inga tjänstemän varslas, vill han inte kommentera om förhandlingsresultatet kommer att spä på den infekterade konflikten.

– Det är lite känsligt. Men vi är jätteglada över att vi har räddat kvar sju kollektivanställda. Vi och Metall har haft olika sätt att kommunicera för att nå framgång i förhandlingarna. Jag uppfattar det som att de har kommit in i låsningar med företaget i stället för den här dialogen, säger Alf Söderlund.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.