Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Osämja mellan facken på Volvo

Volvotjänstemännen på Lastvagnar i Umeå tycker att IF Metall målar upp en orättvis bild av dem i media och att det inte stämmer att de får mer generösa erbjudanden när hyttmonteringen stänger.
- IF Metall använder oss som slagträn när de förhandlar med företaget, säger Alf Söderlund på Unionenklubben.
Linnea Andersson Publicerad
Björn Wanhatalo / TT
Hyttmonteringen på Volvo Lastvagnar i Umeå stänger för gott till sommaren 2015. Björn Wanhatalo / TT

För ett år sedan kom beskedet att Volvo Lastvagnars ledning vill flytta all hyttmontering från Umeå till Göteborg. I samband med att monteringen stänger för gott sommaren 2015 beräknas 500 arbetstillfällen att försvinna.

I kölvattnet av förhandlingarna om vilka som får vara kvar och eventuella erbjudanden om avgångsvederlag har det uppstått en mediedebatt som många Volvotjänstemän upplever som orättvis. Det menar Alf Söderlund, klubbordförande för Unionen på Volvo, som säger att IF Metall målar upp en bild som inte stämmer.

- Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist.

Att det uppstått en infekterad situation tror Alf Söderlund beror på att IF Metall upplever att de inte når framgång i förhandlingarna med Volvo och därför väljer att föra kommunikationen via media i stället, där Metall ofta får sin röst hörd.

- IF Metall är fantastiskt duktiga på att få ut sina budskap i media. De är berömvärda i det. Men sedan kan man diskutera vilket budskap det är.

- Det är jättesvåra förhandlingar och vi vill ha så bra villkor som möjligt. Och kommer man inte fram så provar man alla tänkbara medel.

Enligt Alf Söderlund hänvisar IF Metall till Volvos frivilligpaket (VLP) som förhandlades fram när företaget ville minska antalet tjänstemän i Sverige, men som inte har med flytten av hyttmonteringen att göra. Erbjudandet innebär att den som lämnar frivilligt kan få ersättning från som sämst sex månader till som bäst 24 månadslöner. Volvo väljer dock fritt vem som får ta del av det och har valt att inte erbjuda det till tjänstemännen i Umeå.

Volvo erbjuder arbetarna i Umeå ett avgångsvederlag på 150 000 kronor till den som säger upp sig själv. En summa som IF Metall, enligt Alf Söderlund, tycker är för låg.

- Får vi samma erbjudanden och möjligheter som arbetarna har erbjudits så har vi kommit väldigt långt i våra förhandlingar med företaget. Så här långt har vi inte fått ett smack, förutom att vi kan få flytthjälp om vi flyttar till Göteborg, säger Alf Söderlund.

Företaget erbjuder avgångspension som innebär 70 procent av lönen i 35 månader för arbetare över 60 år och tjänstemän över 62 år, med 20 års anställningstid. Alf Söderlund menar att erbjudandet är något bättre för arbetarna eftersom de har möjlighet att ta ut den två år tidigare än tjänstemännen.

Jan-Olov Carlsson, klubbordförande på IF Metall, är förvånad över tjänstemännens reaktion och menar att Metall riktat all sin kritik mot Volvo och inte mot medlemmar från andra fack.

- Jag blev både bestört och besviken. Det är olyckligt att de känner på det sättet och att det blir en mediefråga mellan två fackföreningar som sitter i samma båt. Vi har aldrig någonsin angripit tjänstemännen, jag förstår inte hur de kan känna sig förorättade av IF Metall, säger Jan-Olov Carlsson.

Visserligen stämmer det att Volvo inte erbjudit sitt frivilligpaket i Umeå, men det har snarare att göra med att det är så få tjänstemän på Volvo Lastvagnar i Umeå. Han menar att det är ett faktum att tjänstemännen får bättre villkor och att samma erbjudande borde gälla arbetarna.

Att tjänstemännen, enligt Jan-Olov Carlsson, inte är övertaliga i Umeå gör också att det främst är arbetare som riskerar att bli varslade och som får gå när hyttmonteringen stänger.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.