Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen tror på ökad tillväxt nästa år

Unionen ser ljusare på framtiden än Teknikföretagen. Det framgår av förbundets konjunkturrapport som presenteras i dag torsdag.
Johanna Rovira Publicerad
© Atlas Copco
Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där Unionen tror att antalet tjänster kommer öka. © Atlas Copco

Den svenska ekonomiska tillväxten bromsar in i år, bland annat på grund av att bostadsbyggandet minskar. Så långt är Unionen och Teknikföretagen, som presenterade sin konjunkturrapport i tisdags, överens. Men redan nästa år tippar Unionen, vars prognoser för framtiden bland annat bygger på information från 500 fackklubbar ute i landet, att svensk tillväxt tar ny fart.

Läs också: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"

– Framför allt tror vi att det kommer att ske en återhämtning i den globala konjunkturen, som nu är inne i en svacka, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Men vi tror också att det sänke för ekonomin som de minskade bostadsinvesteringarna utgör, kommer att plana ut, samtidigt som andra investeringar ökar. För många företag går det inte att slå av på investeringstakten om man ska överleva.

Förbundets klubbar bedömer i alla branscher konjunkturläget som fortsatt positivt. Starkast är stämningsläget inom konsult- och bemanningsbranschen, där man också förutspår att man kommer att göra flest nyanställningar. Inom industrin räknar man med att antalet tjänstemannajobb kommer att ligga still, framför allt för att man i dagsläget redan kör på maxkapacitet och det därför inte finns någon större vits att anställa fler.

– Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där tror man däremot att antalet tjänster kommer att öka, säger Katarina Lundahl.

– Klubbarna inom detaljhandeln tror att företagen kommer dra ner antalet tjänstemannajobb det närmaste halvåret. Det beror förmodligen på ökad e-handel och tuff konkurrens, men också på ökade möjligheter till automatisering av till exempel inköp och logistik. Även klubbarna inom IT och telekom förutspår minskat antal tjänster.

Unionens fördjupade analys av vilka jobb som kommer att vara gångbara i framtiden, visar att konkurrensen i kvinnodominerade tjänstemannajobb av administrativ karaktär, kommer att bli tuff. Dessa jobb finns framförallt i branscherna finans och försäkring, hotell och restaurang samt fastighetsverksamhet.

– Där finns den typ av jobb som i viss utsträckning eller helt går att rationalisera bort. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i mansdominerade teknikyrken. Här har det i princip inte hänt någonting när det gäller könsfördelningen sedan 2014, visar vår analys. Könsmönstren ändras väldigt sakta, säger Katarina Lundahl.

Bostäder och utbildning är de områden politikerna behöver lägga krut på för en fortsatt god ekonomi. Det måste gå att flytta dit jobben finns och kompetensbristen måste tacklas snarast, enligt chefsekonomen. En tredje åtgärd är att hjälpa mindre företag att utnyttja ny teknik, eftersom andra länder, i vissa fall, håller på att springa förbi i den digitala utvecklingen.

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.