Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen tror på ökad tillväxt nästa år

Unionen ser ljusare på framtiden än Teknikföretagen. Det framgår av förbundets konjunkturrapport som presenteras i dag torsdag.
Johanna Rovira Publicerad
© Atlas Copco
Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där Unionen tror att antalet tjänster kommer öka. © Atlas Copco

Den svenska ekonomiska tillväxten bromsar in i år, bland annat på grund av att bostadsbyggandet minskar. Så långt är Unionen och Teknikföretagen, som presenterade sin konjunkturrapport i tisdags, överens. Men redan nästa år tippar Unionen, vars prognoser för framtiden bland annat bygger på information från 500 fackklubbar ute i landet, att svensk tillväxt tar ny fart.

Läs också: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"

– Framför allt tror vi att det kommer att ske en återhämtning i den globala konjunkturen, som nu är inne i en svacka, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Men vi tror också att det sänke för ekonomin som de minskade bostadsinvesteringarna utgör, kommer att plana ut, samtidigt som andra investeringar ökar. För många företag går det inte att slå av på investeringstakten om man ska överleva.

Förbundets klubbar bedömer i alla branscher konjunkturläget som fortsatt positivt. Starkast är stämningsläget inom konsult- och bemanningsbranschen, där man också förutspår att man kommer att göra flest nyanställningar. Inom industrin räknar man med att antalet tjänstemannajobb kommer att ligga still, framför allt för att man i dagsläget redan kör på maxkapacitet och det därför inte finns någon större vits att anställa fler.

– Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där tror man däremot att antalet tjänster kommer att öka, säger Katarina Lundahl.

– Klubbarna inom detaljhandeln tror att företagen kommer dra ner antalet tjänstemannajobb det närmaste halvåret. Det beror förmodligen på ökad e-handel och tuff konkurrens, men också på ökade möjligheter till automatisering av till exempel inköp och logistik. Även klubbarna inom IT och telekom förutspår minskat antal tjänster.

Unionens fördjupade analys av vilka jobb som kommer att vara gångbara i framtiden, visar att konkurrensen i kvinnodominerade tjänstemannajobb av administrativ karaktär, kommer att bli tuff. Dessa jobb finns framförallt i branscherna finans och försäkring, hotell och restaurang samt fastighetsverksamhet.

– Där finns den typ av jobb som i viss utsträckning eller helt går att rationalisera bort. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i mansdominerade teknikyrken. Här har det i princip inte hänt någonting när det gäller könsfördelningen sedan 2014, visar vår analys. Könsmönstren ändras väldigt sakta, säger Katarina Lundahl.

Bostäder och utbildning är de områden politikerna behöver lägga krut på för en fortsatt god ekonomi. Det måste gå att flytta dit jobben finns och kompetensbristen måste tacklas snarast, enligt chefsekonomen. En tredje åtgärd är att hjälpa mindre företag att utnyttja ny teknik, eftersom andra länder, i vissa fall, håller på att springa förbi i den digitala utvecklingen.

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)