Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen tror på ökad tillväxt nästa år

Unionen ser ljusare på framtiden än Teknikföretagen. Det framgår av förbundets konjunkturrapport som presenteras i dag torsdag.
Johanna Rovira Publicerad
© Atlas Copco
Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där Unionen tror att antalet tjänster kommer öka. © Atlas Copco

Den svenska ekonomiska tillväxten bromsar in i år, bland annat på grund av att bostadsbyggandet minskar. Så långt är Unionen och Teknikföretagen, som presenterade sin konjunkturrapport i tisdags, överens. Men redan nästa år tippar Unionen, vars prognoser för framtiden bland annat bygger på information från 500 fackklubbar ute i landet, att svensk tillväxt tar ny fart.

Läs också: "Djup lågkonjunktur redan nästa år"

– Framför allt tror vi att det kommer att ske en återhämtning i den globala konjunkturen, som nu är inne i en svacka, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

– Men vi tror också att det sänke för ekonomin som de minskade bostadsinvesteringarna utgör, kommer att plana ut, samtidigt som andra investeringar ökar. För många företag går det inte att slå av på investeringstakten om man ska överleva.

Förbundets klubbar bedömer i alla branscher konjunkturläget som fortsatt positivt. Starkast är stämningsläget inom konsult- och bemanningsbranschen, där man också förutspår att man kommer att göra flest nyanställningar. Inom industrin räknar man med att antalet tjänstemannajobb kommer att ligga still, framför allt för att man i dagsläget redan kör på maxkapacitet och det därför inte finns någon större vits att anställa fler.

– Maskin- och metallvaruindustrin är den bransch som gått bäst på senare tid och där tror man däremot att antalet tjänster kommer att öka, säger Katarina Lundahl.

– Klubbarna inom detaljhandeln tror att företagen kommer dra ner antalet tjänstemannajobb det närmaste halvåret. Det beror förmodligen på ökad e-handel och tuff konkurrens, men också på ökade möjligheter till automatisering av till exempel inköp och logistik. Även klubbarna inom IT och telekom förutspår minskat antal tjänster.

Unionens fördjupade analys av vilka jobb som kommer att vara gångbara i framtiden, visar att konkurrensen i kvinnodominerade tjänstemannajobb av administrativ karaktär, kommer att bli tuff. Dessa jobb finns framförallt i branscherna finans och försäkring, hotell och restaurang samt fastighetsverksamhet.

– Där finns den typ av jobb som i viss utsträckning eller helt går att rationalisera bort. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i mansdominerade teknikyrken. Här har det i princip inte hänt någonting när det gäller könsfördelningen sedan 2014, visar vår analys. Könsmönstren ändras väldigt sakta, säger Katarina Lundahl.

Bostäder och utbildning är de områden politikerna behöver lägga krut på för en fortsatt god ekonomi. Det måste gå att flytta dit jobben finns och kompetensbristen måste tacklas snarast, enligt chefsekonomen. En tredje åtgärd är att hjälpa mindre företag att utnyttja ny teknik, eftersom andra länder, i vissa fall, håller på att springa förbi i den digitala utvecklingen.

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.