Ekonomiassistenten Caroline Hassvall är en av dem vars arbetsuppgifter beräknas påverkas mest av den pågående automatiseringen. Det vill säga att allt fler manuella uppgifter digitaliseras.
Enligt en rapport från Unionen kommer nästan tolv procent av de kvinnliga administratörernas arbetsuppgifter att ha automatiserats redan inom fem år. Vilket skulle kunna innebära att arbetsgivare drar ned på sin personal.
Men Caroline Hassvall ser inte den tekniska utvecklingen som ett hot. I stället välkomnar hon den. Visst kommer en del arbeten kanske försvinna. Men någon typ av manuell administration kommer ändå alltid finnas kvar, menar hon.
Och i hennes nya roll som projektledare på Visma Enterprise i Ängelholm ingår faktiskt att ständigt försöka hitta fler arbetsuppgifter som kan automatiseras. Vilket hon tycker är väldigt kul och givande att jobba med.
– Administrationen tar väldigt mycket tid och resurser på alla företag. Men att utveckla sitt arbetssätt är sällan något man har tid att prioritera. Så man fortsätter i samma gamla mönster eftersom det ändå alltid har fungerat, säger Caroline Hassvall.
– Mitt tänk är att om mer av administratörernas arbete automatiseras så kommer det att gagna både personalen, kunderna och företaget. För om man kan komma ifrån tidskrävande manuellt arbete, som att stansa i Excelark och liknande, så kan man i stället lägga arbetstid på andra uppgifter som är viktiga för företaget.
Ett exempel på det, som hon själv redan har stor erfarenhet av, är att den administrativa personalen kan lägga tid på att ta fram noggranna rutinbeskrivningar.
– Det gör att man har något att luta sig mot också när man ska ta hand om en nyanställd. En sådan enkel sak spar mycket tid och underlättar även för personalen som fortare blir självgående.
Att döma av de samtal som Kollega har haft med flera administratörer så är effekterna av den pågående automatiseringen inget de har reflekterat särskilt mycket över.
Inte heller Elisabeth Jaring, redovisningsassisten på Siljan Chark i Mora, känner att den tekniska utvecklingen är ett hot mot de administrativa jobben.
– Fast själv har jag bara några år kvar nu innan jag går i pension. Och det kan säkert bli värre för de yngre. Inte minst om man som jag bor på en mindre ort. Då finns det inte så många arbeten att söka om man blir av med jobbet, säger hon.
– Men man får inte glömma att det också finns mycket gott med automatiseringen. Att vi nu slipper göra mycket manuellt som man gjorde förr. Sedan är det så klart viktigt att företagen ser till att erbjuda utbildning till personalen så att man kan göra något annat om ens nuvarande arbetsuppgifter försvinner.
Den åsikten ligger helt i linje med vad Unionen anser nu måste göras.
Branscherna där jobben försvinner
För att ta reda på hur den nya tekniken kommer förändra vad tjänstemännen gör på jobbet har Unionen, med hjälp av en avancerad analysmodell granskat hur automatiseringen kommer att ändra på arbetsuppgifterna i branscherna handel, IT, kommunikation, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustrin. I dessa branscher arbetar drygt 70 procent av förbundets medlemmar.
Läs mer: Kvinnor drabbas hårdast av coronakrisen
En slutsats som dras i den rapport som är baserad på analysen är att den tekniska utvecklingen mest kommer att påverka den administrativa personalen, av vilka 75 procent är kvinnor.
En annan slutsats är att en tredjedel av ekonomiassistenternas arbetsuppgifter kommer att vara försvunna inom fem år. För löne- och personaladministratörerna gäller detsamma för 40 procent av arbetsuppgifterna.
Omräknat till heltidstjänster innebär de minskade arbetsuppgifterna runt 5 500 färre jobb bland ekonomiassistenterna, bland företagssäljarna handlar det om 7 200.
Hårdare konkurrens om jobben
– Jag tror inte så många kommer bli av med jobbet. För det skapas säkert också många nya arbetsuppgifter. Men om man blir av med jobbet så kommer det bli svårare att hitta ett nytt liknande jobb, eftersom de blir färre och det blir hårdare konkurrens om dem, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Läs mer: Här finns de nya jobben
– Det här är ju för övrigt en utveckling som har pågått under ganska lång tid. Men det vi ser är att automatiseringen snabbas på nu. Dels på grund av pandemin men också därför att tekniken är mer mogen nu. Så det kommer att hända mycket under de närmsta åren.
Därför vill nu Unionen se att det görs en stor satsning på kompetensutveckling liksom omställningsstöd. Det inte minst för kvinnor med administrativa uppgifter, så att dessa får bättre förutsättningar framöver.
– Sedan behöver man själv ha en medvetenhet om hur automatiseringen kan komma att påverka ens jobb. Men det handlar också om att arbetsgivarna behöver ta ett större ansvar för de här personerna, som är väl insatta i hur organisationen jobbar, som är effektiva och har en massa andra kvalitéer. Att man tar vara på det och hjälper sina anställda att fylla de luckor som kan finnas inför framtiden, säger Katarina Lundahl.
Brist på kompetensutveckling
Och tillräckligt med kompetensutveckling är något som fler av de administratörer som Kollega har varit i kontakt med upplever att de saknar i dag. En av dem, som vill vara anonym, säger:
– Jag visar alltid att jag vill lära mer vid varje utvecklingssamtal. Men får alltid mindre. Av någon anledning passar det aldrig in. Men min arbetsgivare brister tyvärr stort i att ta vara på den kompetens som finns på vårt företag.
Hoppfullt tycker ändå Katarina Lundahl är att regeringen i höstas meddelade att man ska fram lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv träffade vid de så kallade las-förhandlingarna under hösten.
– Nu är det upp till politikerna. Men om lagförslagen och ändringarna blir enligt den överenskommelsen så kommer våra medlemmar och andra på arbetsmarknaden att kunna få professionell yrkesvägledning av trygghetsråden, som TRR, och det redan innan man har hunnit bli av med sitt jobb. Dessutom ska även personer med visstidsanställningar kunna få stöd, säger Katarina Lundahl.
– Dessutom skulle då staten bidra till ett studiebidragssystem som förbättrar ens ekonomiska möjligheter att ställa om mitt i arbetslivet. Och sammantaget är det här en väldigt stor förändring som betyder mycket för många om det kommer på plats. Vilket vi hoppas ska bli verklighet om ett och ett halvt år.
Foto Katarina Lundahl: Pontus Lundahl/TT
Vanligaste yrket bland kvinnorna
- Cirka 80 000 av Unionens medlemmar har ett administrativt yrke. Det handlar bland annat om ekonomiassistenter, löne- och personaladministratörer och telefonförsäljare.
- 76 procent av dessa är kvinnor.
- Medelåldern är 43 år.
- Totalt är administratörerna den tredje största gruppen bland Unionens medlemmar. Bland kvinnorna är det den vanligaste.
Unionen (statistik för 2019)
