Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Staten ska stå för kostnaden vid sjukdom

Staten ska stå för hela sjuklönekostnaden under april och maj. Dessutom ska staten betala en större del av lönen för de personer som tvingas gå ner i arbetstid när företag krisar. Det framkom på en presskonferens under måndagsförmiddagen.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Finansminister Magdalena Andersson lanserar tillsammans med regeringen stödpaket på över 300 miljarder kronor till näringslivet. Jessica Gow/TT

Spridningen av coronaviruset börjar nu få omfattande konsekvenser för svenska företag. Därför föreslår regeringen nu ytterligare stöd för att stötta verksamheter i kris.

Ett av förslagen är att korttidspermittering införs i dag, måndag. Det innebär att arbetsgivare som tvingas permittera anställda kan minska sina lönekostnader med hälften. Den som är permitterad får drygt 90 procent av sin lön. Mellankostnaden betalas av staten, men kostnadsfördelningen beror på hur stor arbetstidsminskningen är (se faktaruta).

Förslaget beräknas kosta 2,4 miljarder kronor och föreslås gälla under 2020. Kostnaden kan dock öka, beroende på hur smittans spridning utvecklas. Lagrådet ska behandla förslaget under dagen.

Ett annat förslag är att staten tar över företagens sjuklöneansvar. Under april och maj ska staten ta hela kostnaden för sjuklönen. Även egenföretagare ersätts med sjukpenning för de två första veckorna.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

Regeringen föreslår också att företag ska kunna vänta med att betala in arbetsgivaravgifter, moms och preliminärskatt på lön. De nya reglerna ska börja gälla från den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från årsskiftet. Det innebär att företag som redan betalat in skatt för årets tre första månader kan få skatten tillbaka. Förslaget ska enbart gälla företag som sköter sin ekonomi och som inte har stora skatteskulder.

Krispaketet är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

Arbetsgivarnas kostnader minskar

Förslaget om korttidspermittering ska börja gälla från i dag, den 16 mars. Det innebär att staten betalar en del av arbetstagarnas lön i företag som permitterar på grund av följderna av coronaviruset.

Hur mycket arbetsgivarnas kostnader minskar beror på hur mycket arbetstiden minskar:

Arbetstidsminskning: 20 %
Löneminskning: 4 %
Minskad lönekostnad: 19 %

Arbetstidsminskning: 40 %
Löneminskning: 6 %
Minskad lönekostnad: 36 %

Arbetstidsminskning: 60 %
Löneminskning: 7,5 %
Minskad lönekostnad: 53 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.