Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Staten ska stå för kostnaden vid sjukdom

Staten ska stå för hela sjuklönekostnaden under april och maj. Dessutom ska staten betala en större del av lönen för de personer som tvingas gå ner i arbetstid när företag krisar. Det framkom på en presskonferens under måndagsförmiddagen.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Finansminister Magdalena Andersson lanserar tillsammans med regeringen stödpaket på över 300 miljarder kronor till näringslivet. Jessica Gow/TT

Spridningen av coronaviruset börjar nu få omfattande konsekvenser för svenska företag. Därför föreslår regeringen nu ytterligare stöd för att stötta verksamheter i kris.

Ett av förslagen är att korttidspermittering införs i dag, måndag. Det innebär att arbetsgivare som tvingas permittera anställda kan minska sina lönekostnader med hälften. Den som är permitterad får drygt 90 procent av sin lön. Mellankostnaden betalas av staten, men kostnadsfördelningen beror på hur stor arbetstidsminskningen är (se faktaruta).

Förslaget beräknas kosta 2,4 miljarder kronor och föreslås gälla under 2020. Kostnaden kan dock öka, beroende på hur smittans spridning utvecklas. Lagrådet ska behandla förslaget under dagen.

Ett annat förslag är att staten tar över företagens sjuklöneansvar. Under april och maj ska staten ta hela kostnaden för sjuklönen. Även egenföretagare ersätts med sjukpenning för de två första veckorna.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

Regeringen föreslår också att företag ska kunna vänta med att betala in arbetsgivaravgifter, moms och preliminärskatt på lön. De nya reglerna ska börja gälla från den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från årsskiftet. Det innebär att företag som redan betalat in skatt för årets tre första månader kan få skatten tillbaka. Förslaget ska enbart gälla företag som sköter sin ekonomi och som inte har stora skatteskulder.

Krispaketet är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

Arbetsgivarnas kostnader minskar

Förslaget om korttidspermittering ska börja gälla från i dag, den 16 mars. Det innebär att staten betalar en del av arbetstagarnas lön i företag som permitterar på grund av följderna av coronaviruset.

Hur mycket arbetsgivarnas kostnader minskar beror på hur mycket arbetstiden minskar:

Arbetstidsminskning: 20 %
Löneminskning: 4 %
Minskad lönekostnad: 19 %

Arbetstidsminskning: 40 %
Löneminskning: 6 %
Minskad lönekostnad: 36 %

Arbetstidsminskning: 60 %
Löneminskning: 7,5 %
Minskad lönekostnad: 53 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.