Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sommarjobb leder in till arbetsmarknaden

Studenter som har ett sommar- eller extrajobb har 35 procents större sannolikhet att hitta ett jobb efter avslutade studier, jämfört med klasskamrater utan nätverk. Det visar en rapport från IFAU.
Lina Björk Publicerad
Michael Probst, AP / TT
Vet vikten av att nätverka. Vid ett seminarium i Davos Schweiz, om vår nätverkande värld, deltog (från vänster) Facebooks grundare Mark Zuckerberg, Flickrs grundare Caterina Fake, VD:n för Orange, Sanjiv Ahuja, Reuters VD, Thomas Glocer och chefen för Kapor Enterprises, Mitchell Kapor Michael Probst, AP / TT

Att ha kontakter är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare. Vänner och kollegor kan tipsa om vakanser, och i en situation där det är svårt att värdera om man kommer att trivas på en arbetsplats eller inte, har man stor användning för bekanta som kan hissa eller dissa företaget.

Även arbetsgivare uppskattar när de sociala nätverken kan fungera som en mellanhand som minskar osäkerheten kring arbetstagarens egenskaper och förmågor.

- Vi har sett att det finns flera viktiga aspekter när man får hjälp till jobb via sina kontakter. Framför allt förkortas tiden till första jobbet väsentligt, upp till sex månader jämfört med klasskamrater som saknade kontakter, säger Oskar Nordström Skans, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till rapporten.

Resultatet av studien visar att studenter som har ett sommar- eller extrajobb har 35 procents större sannolikhet att hitta ett jobb efter avslutade studier, jämfört med sina klasskamrater. De har också fyra procents högre sannolikhet att hamna på en arbetsplats där de själva inte har arbetat, men där de har bekanta från tidigare jobb.

- Att inte ha några kontakter kan givetvis få effekter åt andra hållet. Det blir en barriär för unga att komma i jobb. Och klasskamrater som har ett större nätverk springer om.  

Allra bäst är det att ha ett nätverk med kontakter som är utbildade inom liknande yrkesområden. Likaså om de är äldre och har stor erfarenhet, vilket gör dem till betrodda kollegor på arbetsplatsen.

Fakta

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. Man utvärderar bland annat:

  • effekter av arbetsmarknadspolitik
  • arbetsmarknadens funktionssätt
  • effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet
  • arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.