Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sommarjobb leder in till arbetsmarknaden

Studenter som har ett sommar- eller extrajobb har 35 procents större sannolikhet att hitta ett jobb efter avslutade studier, jämfört med klasskamrater utan nätverk. Det visar en rapport från IFAU.
Lina Björk Publicerad
Michael Probst, AP / TT
Vet vikten av att nätverka. Vid ett seminarium i Davos Schweiz, om vår nätverkande värld, deltog (från vänster) Facebooks grundare Mark Zuckerberg, Flickrs grundare Caterina Fake, VD:n för Orange, Sanjiv Ahuja, Reuters VD, Thomas Glocer och chefen för Kapor Enterprises, Mitchell Kapor Michael Probst, AP / TT

Att ha kontakter är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare. Vänner och kollegor kan tipsa om vakanser, och i en situation där det är svårt att värdera om man kommer att trivas på en arbetsplats eller inte, har man stor användning för bekanta som kan hissa eller dissa företaget.

Även arbetsgivare uppskattar när de sociala nätverken kan fungera som en mellanhand som minskar osäkerheten kring arbetstagarens egenskaper och förmågor.

- Vi har sett att det finns flera viktiga aspekter när man får hjälp till jobb via sina kontakter. Framför allt förkortas tiden till första jobbet väsentligt, upp till sex månader jämfört med klasskamrater som saknade kontakter, säger Oskar Nordström Skans, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till rapporten.

Resultatet av studien visar att studenter som har ett sommar- eller extrajobb har 35 procents större sannolikhet att hitta ett jobb efter avslutade studier, jämfört med sina klasskamrater. De har också fyra procents högre sannolikhet att hamna på en arbetsplats där de själva inte har arbetat, men där de har bekanta från tidigare jobb.

- Att inte ha några kontakter kan givetvis få effekter åt andra hållet. Det blir en barriär för unga att komma i jobb. Och klasskamrater som har ett större nätverk springer om.  

Allra bäst är det att ha ett nätverk med kontakter som är utbildade inom liknande yrkesområden. Likaså om de är äldre och har stor erfarenhet, vilket gör dem till betrodda kollegor på arbetsplatsen.

Fakta

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. Man utvärderar bland annat:

  • effekter av arbetsmarknadspolitik
  • arbetsmarknadens funktionssätt
  • effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet
  • arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.