Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala företag som ser utanförskapets resurser

Många branscher skriker efter personal. Samtidigt finns den kompetens som efterfrågas ofta hos personer som har svårt att få jobb. Men vissa sociala företag ser potentialen hos dem som ratas av andra.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Arbetsintegrerande företag tjänar dels pengar på den verksamhet de bedriver, dels får de ersättning från Arbetsförmedlingen och kommunerna för att erbjuda personer som står långt från arbetsmarknaden praktik, arbetsträning och rehabilitering. Illustration: Mia Olofsson

Bristen på arbetskraft inom det privata näringslivet har stigit kraftigt de senaste åren. I Arbetsförmedlingens undersökning hösten 2018 uppgav närmare fyra av tio privata arbetsgivare att de haft svårt att rekrytera – den högsta nivån sedan 2007.

Detta hämmar företagens tillväxt. Ändå utnyttjar de inte den kompetens som finns hos utrikesfödda, personer med funktionsnedsättningar och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det finns förmodligen en osäkerhet och en rädsla för att det ska leda till problem, säger Eva Carlsson, som jobbar med socialt företagande på Tillväxtverket.

Enligt organisationen Företagarnas integrationsexpert Anna Libietis är en förklaring små och medelstora företags begränsade resurser.

– I ett litet företag blir varje enskild medarbetare en nyckelspelare. De har inte råd att rekrytera fel, därför finns en försiktighet, säger hon.

Men så kallade arbetsintegrerande sociala företag, ASF, har specialiserat sig på att få in utsatta människor på arbetsmarknaden. Gemensamt för företagen är bland annat att medarbetarna är delaktiga i verksamheten och är med och bestämmer sina arbetstider och arbetsuppgifter.

– För medarbetarna kan ett ASF vara ett bra ställe att i lagom takt få fotfäste på arbetsmarknaden. De känner sig ofta osäkra på vad de klarar av. I de här företagen kan de i en lugn och trygg miljö komma tillbaka till arbetslivet, säger Margareta Mörtsell, handläggare på Arbetsförmedlingen.

ASF anställer personal med rätt kompetens för sin verksamhet men erbjuder även praktik, arbetsträning och rehabilitering.

– Företagens signum är att medarbetarna arbetar 100 procent av sin förmåga, som kan vara hur liten eller hur stor som helst, säger Bosse Blideman, ordförande för de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation Skoopi.

ASF har dubbla affärsidéer. Dels tjänar de pengar på den verksamhet de bedriver, exempelvis IT-support, dels får de ersättning för arbetsprövnings- och rehabiliteringstjänster från Arbetsförmedlingen och kommunerna.

Eva Carlsson ser flera fördelar med företagsformen.

– Det är bra både för individen och för samhället när arbetslösa får en egen försörjning. Den som inte har ett jobb platsar inte riktigt i vårt samhälle. Många mår jättedåligt av att vara arbetslösa – har dålig ekonomi och går miste om den gemenskap som finns på en arbetsplats, säger hon.

Exempel på verksamhetsområden för ASF är IT, kaféer, fastighetsskötsel, montering, administration och utveckling av webbsidor.

Arbetsintegrerande sociala företag har funnits i Sverige sedan slutet av 1980-talet. De första bildades som sociala arbetskooperativ av personal och före detta patienter inom psykiatrin och omsorgen, för att personer med små möjligheter att komma in på arbetsmarknaden skulle få jobb.

Läs mer: De anställer experter som ratas

– I början var intäkterna inte det viktiga, utan att de som arbetade i företagen mådde bra och fick leva ett normalt liv utanför institutionerna. Nu är den ekonomiska omsättningen större och flera olika yrkeskategorier arbetar i företagen, säger Ulla-Carin Hedin, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

I dag startas företagen ofta av människor som tidigare har jobbat i offentlig sektor.

– De vill förändra samhället, har kommit i kontakt med arbetslösa människor och vill bygga upp något för dem. Ofta vill de inte vara så bundna av formella regler som man är i den offentliga sektorn – och använda sin kreativitet för att göra gott, säger Ulla-Carin Hedin.

Det finns inga exakta uppgifter på hur många ASF som finns och hur många som arbetar i dem. Men företag som passar in på regeringens definition av ett AFS kan anmäla sig till webbplatsen sofisam.se, som administreras av Tillväxtverket. Statistik visar att 6 000 personer fick lön från något av de 350 arbetsintegrerande företag som var registrerade på webbplatsen 2017.

Fram till för fyra år sedan ökade antalet registrerade företag kontinuerlig, men sedan 2015 har antalet legat på omkring 350. Under perioden 2012–2017 lades cirka 100 företag ner, samtidigt som lika många tillkom.

Man arbetar 100 procent av sin förmåga, som kan vara hur liten eller hur stor som helst

En anledning till att en tredjedel av företagen gick omkull under perioden antas vara svängningarna i arbetsmarknadspolitiken. När regeringen 2016 ersatte Fas 3 med kommunala extratjänster slog det hårt mot ASF, som fick färre deltagare. Extratjänsterna var främst avsedda för offentliga aktörer, som kommuner – och alltså inte ASF.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

– Så länge Fas 3 fanns startades flera företag. Då fick företagen många deltagare från Arbetsförmedlingen och ett bidrag på 225 kronor per person och dag. Om Arbetsförmedlingen hade haft arbetsmarknadsinsatser som fungerat för ASF hade fler överlevt, säger Eva Carlsson.

Med få deltagare blir det svårt för företagen att få ekonomin att gå ihop – färre sköter affärsverksamheten, samtidigt som ersättningen från Arbetsförmedlingen krymper.

Det är inte bara bristen på medarbetare som försvårar de arbetsintegrerande sociala företagens vardag. De har också ofta svårt att få banklån, särskilt från större affärsbanker.

– Bankerna misstror den här typen av företag. De tror inte på affärsidéerna, räknar med att företagen inte kommer att sälja tillräckligt och gå i konkurs, säger Ulla-Carin Hedin.

Under 2016–2018 fick Tillväxtverket 60 miljoner kronor från regeringen för att utveckla de arbetsintegrerande sociala företagen. Pengarna har bland annat använts till att etablera samarbeten mellan ASF och näringslivet i tolv regioner.

Eva Carlsson välkomnar satsningen men tycker att politiken är motsägelsefull.

– Regeringen vill satsa på ASF samtidigt som de gör förändringar i arbetsmarknadspolitiken, som gör det svårare för dessa företag att överleva. De ger med ena handen och tar med den andra, säger hon.

I samband med regeringens satsning på ASF infördes extratjänster, som försvårade för företagen.

Varför fick inte även ASF anställa personer med extratjänster?

– Extratjänsterna styrs bland annat av EU:s statsstödsregler. Regeringen vidgade satsningen så mycket som det var möjligt inom ramen för EU:s regelverk, svarade dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en skriftlig kommentar.

Sedan den 1 januari 2019 anvisar inte Arbetsförmedlingen längre personer till extratjänster. Anledningen är att anslagen till arbetslösa under 2019 minskat med totalt 4,5 miljarder kronor.

Bosse Blideman anser att det politiska stödet för ASF är svagt i Sverige.

– Det finns till exempel inga startbidrag. Det är tragiskt att regeringen inte ser ASF som en resurs, säger han.

Men enligt Ylva Johansson är regeringen positiv till företagen och deras möjligheter att hjälpa människor till arbete.

– Jag ser att de skulle kunna ha en större och viktigare roll inom arbetsmarknadspolitiken.

Och för perioden 2018–2020 har Tillväxtverket och Vinnova fått ett nytt regeringsuppdrag och 60 miljoner kronor var, men den här gången för att utveckla alla slags sociala företag.

– Det betyder att vi bara får en liten del av satsningen den här gången, säger Bosse Blideman.

Enligt flera rapporter innebär de arbetsintegrerande sociala företagen stora samhällsvinster.

– Det finns uträkningar som visar att medarbetarna kostar mycket mindre när de får lön och kan klara sig själva jämfört med vad de kostade tidigare i olika slags bidrag, säger Ulla-Carin Hedin.

Bosse Blideman instämmer.

– Det är inte svårt att begripa att det är lönsamt om en människa som till exempel lever på försörjningsstöd eller a-kassa i stället kommer in i värmen, blir anställd och därmed en god skattebetalare.

Genom att samarbeta med ett ASF kan dessutom kommersiella företag hitta personal till sin verksamhet.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– Personer som till exempel har arbetstränat i ett ASF kan slussas in i det kommersiella företaget efter en tid. Om de är nöjda där är det lättare att sedan anställa personen, säger Eva Carlsson.

För att fler ASF ska kunna bildas efterlyser Ulla-Carin Hedin bättre finansieringsmöjligheter, i form av till exempel lån vid företagsstarten och i konjunktursvackor. Hon skulle också välkomna en lagstiftning som reglerar företagens verksamhet.

– I länder där det finns lagstiftning har de sociala företagen fått mer stöd, som skattelättnader och fonder som stöder ekonomin, säger Ulla-Carin Hedin.

Eva Carlsson betonar också att företagen behöver få en stabilitet i ekonomin för de arbetsintegrerande tjänsterna, det vill säga ersättningen från Arbetsförmedlingen och kommunerna för att ta emot arbetslösa personer för praktik.

– Precis som andra företag behöver de ha långsiktiga affärer och intäkter för att kunna planera sin verksamhet. Många av deltagarna har inte jobbat på länge, mår psykiskt dåligt eller har andra svårigheter. Därför måste de här företagen få en vettig ersättning för handledning.

SOCIALA FÖRETAG

  • Sociala företag jobbar med en samhällsutmaning i någon slags företagsform. Vinsten återinvesteras i företaget. Affärsidéerna kan variera och handla om allt från att göra vardagen bättre för äldre till att komma till rätta med matsvinn.
  • Arbetsintegrerande sociala företag har som huvudsyfte att integrera utsatta människor på arbetsmarknaden. De skapar arbetstillfällen och erbjuder bland annat arbetsträning och rehabilitering. Medarbetarna är delaktiga i verksamheten genom till exempel ägande. De kan ofta ta del i beslut om företaget och sin egen utveckling. Företagen återinvesterar vinsten i den egna eller liknande verksamheter. Företagen är fristående från offentlig verksamhet. Ägarna är därför inte kommuner eller andra offentligt ägda organisationer.

Tillväxtverket och Skoopi

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.